Därför överklagar Andreas Hofmann och Ossian Hellers på förvaltningsrättens dom som tvingar dem att betala miljontals kronor i straffskatt.
Hofmanns och Hellers kritik mot skattedomen

Om en vecka, den första juni, kommer domen mot de insideråtalade Andreas Hofmann och Ossian Hellers.
Ossian åtalades för totalt 23 affärer och Andreas för 19. Aktierna i de misstänkta insideraffärerna har köpts på börser i Sverige, Finland, Danmark, Nederländerna och Mexiko.
Anmäl dig till Realtid.ses Nyhetsbrev Juridik som skickas ut varje torsdag.
Det handlar om vinster på 79 miljoner kronor för Ossian och 32 miljoner kronor för Andreas. Åklagarna har begärt maxstraff, vilket betyder fyra års fängelse med möjlighet att utdela ytterligare två års fängelsestraff på grund av omfattningen av affärerna. Åklagarna begär även att pengarna ska förverkas vid fällande dom.
Men det är inte bara insideråtalet som Ossian Hellers och Andreas Hofmann tampas med.
De båda männen har även dömts av förvaltningsrätten att betala skattetillägg på de vinster som de gjorde på aktieaffärer under 2005.
I slutet av april överklagade Andreas Hofmann och Ossian Hellers förvaltningsrättens dom, som gick på Skatteverkets linje, och tvingar dem att betala 2,2 miljoner respektive 3,5 miljoner kronor i straffskatt.
I domen skrev förvaltningsrätten att Andreas Hofmann och Ossian Hellers vid tillfället då de lämnade in sin frivilliga rättelse hade anledning att tro att de oriktiga uppgifterna i deklarationen skulle bli upptäckta.
Rätten hänvisar till situationen att männen satt och hade suttit häktade, misstänkta för insiderbrott och att Ekobrottsmyndigheten hade fått tillgång till uppgifterna om deras aktiehandel och tillgångar från Luxemburg.
Ossian och Andreas ombud Börje Leidhammar skriver till Kammarrätten i Stockholm att ”även om rättelsen har kommit till av oro för upptäckt utesluter detta inte i och för sig att rättelsen anses ha skett frivilligt.”
Börje Leidhammar skriver i två skrivelser till kammarrätten att Andreas Hofmann och Ossian Hellers självmant försett Skatteverket med uppgifter som myndigheten inte skulle fått tag på på annat sätt.
”Det är höljt i dunkel hur Skatteverket hade kunnat nå upp till detta stränga beviskrav utan Hofmanns (och Hellers reds.anm.) medverkan. Rättelsen måste därför ha skett frivilligt.”
Andreas Hofmann och Ossian Hellers pekar även på ett pressmeddelande från Skatteverket där rubriken är Granskning av kontokort med koppling till Skatteparadis. Där skriver Skatteverket att om personerna kommer in självmant med en rättelse innan Skatteverket har påbörjat en granskning så kan personerna undvika skattetillägg.
Börje Leidhammar skriver att varken Ossian Hellers eller Andreas Hofmann misstänkte att Skatteverket hade inlett någon granskning mot dem, vilket det heller inte hade gjorts när de lämnade in sin frivilliga rättelse.
Leidhammar kritiserar även förvaltningsrätten för att ha baserat sina uppgifter på sånt som förekommit i medierna om EBM:s utredning om insiderbrott.
”Enligt Hofmann (och Hellers reds. anm.) är det felaktigt av förvaltningsrätten att lägga dessa omständigheter till grund för att rättelsen inte varit frivillig i lagens mening.”
Till skillnad mot Skatteverket hade Ekobrottsmyndigheten fått uppgifter om männens konton från Luxemburg. Men, enligt Leidhammar, Skatteverket skulle inte fått del av dessa om inte hans klienter själva lämnat in dem.
Hofmann och Hellers pekar även på att förvaltningsrätten inte följt rättspraxis när det gäller att pröva varje oriktig uppgift (värdepappersförsäljning) för sig, om den varit frivillig eller inte. Förvaltningsrätten har istället ”klumpat i hop hela taxeringen”, menar dem.
Skrivelserna till Kammarrätten avslutas med ”mot bakgrund av att påförande av skattetillägg utgör en anklagelse för brott i Europakonvensionens mening finns det all anledning att vid tvivelsmål om regeln är tillämplig hellre fria än fälla.”
Både Ossian Hellers och Andreas Hofmann vill att det ska bli en muntlig förhandling i Kammarrätten.




