"Eniro är ett skämt"

Stillström är kritisk till goodwill som tillgångspost i företagens balansräkningar, och krisdrabbade telefonkatalogbolaget Eniro har goodwill bokförd till miljarder.

Realtid.se har tidigare skrivit om Stillströms kritik mot goodwill i exempelvis bolaget Getinge .

Den kritiken avfärdades av Getinges vd Johan Malmquist .

För Eniros del har krisen förvärrats på sistone. Enligt sin niomånadersrapport hade bolaget goodwill-poster bokförda (som tillgångar) till 8 miljarder kronor, samtidigt som det egna kapitalet (tillgångar minus skulder) uppgick till 850 miljoner kronor. Och nu ber Eniro aktieägarna om ett kapitaltillskott på 2,5 miljarder kronor.

Realtid.se får tag på Stillström och ber honom kommentera.

– Jag räknar ju på mitt sätt. Jag drar av all goodwill från eget kapital. Innan jag gör en bedömning av ett bolag, måste man ju korrigera för goodwillen, säger han.

Drar man (enligt Stillströms princip) därmed ifrån Eniros goodwill från Eniros egna kapital, så skulle Eniros egna kapital alltså uppgå till cirka -7 miljarder kronor.

Är det verkligen korrekt att göra så? För det kan ju finnas substans i goodwill också?

– Det finns inte någon substans i goodwill i sig, men däremot kan det vara motiverat att värdera ett bolag med goodwill.

Stillström hänvisar till bokförings-regelverket IFRS. Han anser att de som utformade de reglerna har gjort en ”tankelapsus”.

– När man köper ett så ska man ju ta det eventuella övervärdet och fördela det på olika tillgångsslag så långt det går.

Om bolag A alltså köper bolag B för ett pris som överstiger B:s bokförda egna kapital, så ska man börja titta i B:s balansräkning på vilka tillgångsposter som motiverar det högre priset.

– Det kan bero på kundrelationer, ordrar, övervärden i maskiner, övervärden i fastigheter eller någonting.

– Vad det nu må vara så ska man göra den här fördelningen.

– Och de ska då skrivas av på motsvarande sätt som sådana tillgångsposter ska skrivas av.

Sedan om det blir något över, så ska det enligt IFRS kallas för goodwill som inte ska skrivas av.

– Och det är där man har tänkt fel.

– Man borde ha sagt att om det blir någonting över, så ska det omedelbart tas som en ”förvärvs-förlust”.

– Alltså; om jag köper något till ett högre pris än jag kan hitta på tillgångsposter för, så borde jag väl skriva bort det istället va.

– Får jag ett
negativt värde , borde jag istället intäktsföra det direkt om du köper ett bolag med så kallad badwill. Då har du köpt något billigare än vad det är när du värderar tillgångarna. Och då har du gjort en vinst, och den vinsten ska man intäktsföra omedelbart när man köper.

På samma sätt anser Stillström att man borde kostnadsföra den förlusten vid förvärvet med detsamma.

– Det hade varit det enda logiska. Men de som skapade IFRS är väl för dåliga på sådant där. De är teoretiskt okunniga – skulle jag vilja påstå – om hur man ska göra. Och dessutom är de praktiskt okunniga också, för att det här är alldeles för farligt.

– När det gäller Eniro så har väl allt skrivits redan om det. Det är ju ett skämt. Men det är väl inget att säga om. Nu gör de ju sitt försök här. Men det är väl ingen som vill köpa aktier i det bolaget idag.

De har ju fått sin pågående nyemission garanterad ?

– Jaaa, men det är väl av garanter som måste garantera.

Har du hört något om spelet bakom emissionen?

– Neej.

Bankerna har ju lånat ut miljarder kronor till Eniro – även Swedbank där du är storägare via bolaget Traction?

– Jag vet inget om hur Swedbank tänker i de här frågorna. Det får du ju fråga dem om.

– Eniros emission är väl ett skickligt sätt för bankerna att slippa kreditförluster på sina lån till Eniro. Det är klart att det är. Det är klart att det är det. Det är jätteskickligt.

Hur menar du då?

– Jo, men hur ska man göra med en kund som inte kan betala och som har lånat för mycket?

– Då måste man ju försöka få kunden att få förmåga att betala vettigt.

– Hur skulle man annars göra om man var kreditgivare till Eniro, än så här?

Det schyssta vore väl att bankerna tog smällen helt enkelt?

– Jaha, vad är det för schysst med att ta smällen om det är någon annan som vill betala?

Det kanske finns oskyldiga småsparare som luras in att köpa Eniro-aktier nu?

– Så här: De som med öppna ögon köper aktier i bolag; de får göra sin egen kalkyl.

– Jag tycker inte att du kan skylla på bankerna om folk köper Eniro-aktier i samband med bolagets emission. Det är inte bankernas fel om folk gör det, utan det gör de ju med öppna ögon.

– Om någon vill köpa aktier i Eniro till det här priset, så får de väl göra det. Och om de vill, kan de låta bli.

– Om man handlar aktier, måste man ju veta att det är en riskfylld verksamhet – och att man själv tar allt ansvar för vilka investeringar man gör. Man kan inte bara skylla på någon annan. Då ska man inte köpa några aktier. Eller?

Men alla kanske inte har huvudet på skaft?

– Då ska man inte köpa några aktier. Då ska du inte köpa aktier.

– Om du inte accepterar ansvaret för vad du köper, då ska du inte köpa några aktier. Det är mitt råd till alla. Du kan inte skylla på någon annan.

Men man kan inte komma ifrån att en del kanske går in nu i Eniro-aktier utifrån den bild som målas upp?

– Jaa, men alltså; den som gör det kan ju läsa innantill. Det finns ju många som har talat om vad de tycker om den här emissionen och vad man borde göra som aktieägare.

– Var det inte någon från Nordnet som uttalade sig om Eniro? Det var någon. Det är ju flera som har talat om vad de tycker om det.

– Jag sitter ju inte i någon roll och ska tala om för folk vad de ska göra. Det är inte mitt jobb. Men det är ju många som har gjort redan. Så du pratar med fel person. Jag har ingenting med Eniro att göra .

Du är ju bäst av alla på aktier. Är det inte så?

– Nej, det tror jag inte.

Men Eniro är ingen aktie som ditt bolag Traction skulle investera i?

– Vi har inga aktier i Eniro, nej.

Eniro har dels goodwill som har uppkommit genom bolagsförvärv, och dels goodwill som är kopplad till vissa tillgångar som man skriver av över en period.

Så cirka 2 miljarder kronor av Eniros bokförda goodwill, är goodwill som man skriver av över en period.

För övrigt gjorde Eniro en stor engångsnedskrivning av sin bokförda goodwill alldeles nyligen. Den nedskrivningen tog ned Eniros totala goodwillpost väldigt mycket.

Bakgrunden till nedskrivningen var att Eniro i sin resultatrapport för tredje kvartalet, justerade prognoserna för sina rörelseintäkter.

Samtidigt är det i samband med Q3-rapporten som bolag (genom en särskild analys; så kallat ”impairment test”) ska bedöma om sin bokförda goodwill ligger på en rimlig nivå.

När Eniro då gjorde den analysen utifrån de nya prognoserna, ledde till goodwill-nedskrivningen som uppgick till 4,3 miljarder kronor.

Eniro har alltså nyligen gjort den goodwill-analysen som revisorerna är ansvariga för. I samband med en sådan analys värderas goodwillen utifrån de prognoser som ligger för fortsatt kassaflödes-tillväxt. Så den justeringen är alltså ganska nyligen gjord hos Eniro.

Enligt Eniros Q3-rapport uppgick bolagets bokförda immateriella tillgångar till 8-9 miljarder kronor, så före nedskrivningen borde de alltså ha uppgått till 12-13 miljarder kronor.

Men det beror lite på hur man ser det. Goodwill i sig är något som värderas enligt IFRS-reglerna, och utifrån de prognoser man gör för kassaflödet framåt. Det är den analysen som revisorerna har att ta ställning till när man gör ett så kallat impairment test. Det finns inte riktigt några regler för absoluta belopp, utan det har just att göra med hur man ser på kassaflödes-prognoserna för framtiden – och hur det förhåller sig till de värdena som ligger i balansräkningen.

Eniros revisorer gjorde alltså en sådan bedömning av Eniros goodwillpost under tredje kvartalet, och det var i samband med det som bolaget gjorde den stora nedskrivningen. Det är bakgrunden till det.

Den nedskrivningen avsåg den typen av goodwill som är kopplad till förvärv, och det var framför allt kopplat till förvärvet som Eniro gjorde av Findexa i Norge 2005. Så det var framför allt goodwill hänförlig till förvärv som skrevs ned i Q3-rapporten.

Men sedan finns det alltså en annan typ av goodwill i Eniros balansräkning, och den typen av goodwill uppgår till cirka 2 miljarder kronor och skrivs ned med en linjär avskrivningsplan. Och det är en annan typ av goodwill.

Sammantaget kan man alltså säga att av Eniros totala goodwill är cirka 2 miljarder kronor den typen som man skriver av linjärt, och 6 miljarder är förvärvs-goodwill och annan goodwill som ligger kvar i balansräkningen efter den stora engångsnedskrivningen. De 6 miljarder kronorna kommer från olika förvärv som har gjorts av Eniro.

Vad gäller Eniros banklån framkom nyligen att Eniro har ingått ett nytt låneavtal som omfattar lån på 5 miljarder kronor. Det är ett konsortium av sju banker som står för det lånet. Det är samma banker som har lånat ut pengar till Eniro sedan tidigare enligt det ursprungliga låneavtalet från 2007.

Bankerna är de fyra svenska storbankerna; Swedbank, Handelsbanken, Nordea och SEB. Därutöver är det norska DnB Nor, danska Danske Bank, samt brittiska RBS.

Teckningsperioden för Eniros nyemission (som ska ge bolaget ett kapitaltillskott på 2,5 miljarder kronor genom utförsäljning av nya Eniro-aktier), inleddes den 3 december och pågår till och med den 17 december.

Hela emissionsbeloppet är garanterat av särskilda garanter, det vill säga om aktieägare inte vill bidra till kapitaltillskottet så täcks bristen av garanterna. 20 procent av beloppet är garanterat av externa investerare/garanter, och resten av de sju bankerna.

Ännu så länge är det omöjligt att säga något om intresset för deltagande i nyemissionen, i och med att teckningsperioden pågår ett tag till.

Man kan se att det finns ett intresse för att handla i nyemissionens teckningsrätter också. De är separat börsnoterade.

En uppfattning är att det är viktigt för alla aktieägare i Eniro att agera. Alla som är aktieägare i Eniro sedan tidigare har fått teckningsrätter inför nyemissionen, som man antingen använder för att teckna nya aktier (och därigenom delta i emissionen) eller att ta vara på värdet i teckningsrätterna genom att handla med dem (sälja dem).

Om man varken utnyttjar teckningsrätterna för att teckna nya Eniro-aktier, eller säljer teckningsrätterna, så förfaller teckningsrätterna (och blir värdelösa) den 14 december.

Och en stor del av Eniro-aktieägarnas värde i Eniro ligger just nu i teckningsrätterna, och den mindre delen på själva Eniro-aktierna.

Därför är det viktigt att man faktiskt gör ett aktivt val där, och väljer om man vill vara med i emissionen och bibehålla samma ägarandel – och då måste man teckna nya Eniro-aktier i emissionen. Vill man inte göra det, kan man sälja den rätten till någon annan som vill vara med och teckna i emissionen. Så den handeln med teckningsrätterna pågår nu.

Under onsdagen föll Eniros aktiekurs med 7 procent (till 0,68 kronor) medan teckningsrätten föll med 11 procent (till 1,79 kronor). Emissionen innebär att en teckningsrätt ger rätt att köpa 30 nya Eniro-aktier för 0,52 kronor styck.

Intrycket verkar alltså vara att folk vräker ut aktier och teckningsrätter i Eniro. Samtidigt är det så att när Eniro offentliggjorde emissionsvillkoren, så räknades det ut att på den aktiekursen som gällde då (innan emissionen inleddes) skulle aktiekursen matematiskt sett uppgå till 0,63 kronor (när emissionen inletts och teckningsrätten skiljts av från aktien).

Från den nivån har alltså aktiekursen sedan dess stigit till 0,68 kronor.

Resten av Eniro-aktieägarnas värde ligger nu i teckningsrätten, som alltså slutade onsdagen i 1,79 kronor.

Sedan handeln på teckningsrätterna kom igång häromdagen har kursen på teckningsrätten pendlat från någonstand kring 1,60 kronor som lägst upp till 2 kronor och lite högre som mest.

Tekniken för när man gör en nyemission innebär alltså att det värde i aktierna som man haft sedan tidigare, fördelas (under perioden när man gör nyemissionen) ut på en justerad aktiekurs plus teckningsrätterna. Som aktieägare får man alltså titta på vad man har för värde i sin investering; så att man tittar både på båda dem tillsammans (aktier plus teckningsrätter).