E-post ska lagras i ett halvår

Telefon- och bredbandsoperatörer ska lagra uppgifter i sex månader, föreslår regeringen i en lagrådsremiss. Justitieminister Beatrice Ask (M) presenterade i förslaget i dag.

— Förslaget innebär att uppgifterna bara får lämnas ut i brottsbekämpande syfte, sade Beatrice Ask på en presskonferens.

Enligt Ask används redan i dag de aktuella uppgifterna väldigt ofta vid brottsutredningar. Fick polisen bestämma skulle de antagligen lagras mycket längre, enligt justitieministern.

Polisen och andra myndigheter kommer att få betala för de uppgifter som begärs ut. Det ska enligt Beatrice Ask borga för att rättssäkerheten och integriteten värnas.

Regeringen föreslår att lagen träder i kraft den 1 juli nästa år.

Den är ett led i införandet av EU:s omtvistade datalagringsdirektiv. Direktivet tvingar medlemsländerna att lagstifta om lagring av data om telefonsamtal, sms, e-post och annan internettrafik för att förhindra och lösa brott.

Sex månader är den kortast möjliga tiden enligt EU:s direktiv.

— Sverige har dömts i EU-domstolen för att inte ha genomfört detta i tid och en ny stämning väntar. Det kan leda till höga böter och vite tills lagstiftningen är på plats. Vi måste agera. Vår förhoppning är att EU-kommissionen tar fasta på vårt förslag och inte går vidare, sade Beatrice Ask.

Datalagringsdirektivet har kritiserats hårt av dem som anser att sådana regler inskränker integritetsskyddet och skapar ett övervakningssamhälle. Såväl organisationer för medborgerliga rättigheter som telefonoperatörer har pekat på de problem som finns med att ha uppsikt över enskilda människors kommunikation.

Enligt Piratpartiets ordförande Rick Falkvinge så genomför nu regeringen en ”aldrig tidigare skådad massövervakning”. Det påstås vara mot allvarlig brottslighet men Falkvinge hänvisar till att det redan är känt att polisen kommer att få hämta ut uppgifter även för bötesbrott.

”Från cykling utan lyse och uppåt. Trots att datalagringsdirektivet bara skulle gälla mycket grova brott, så är ändamålsglidningen därmed redan ett faktum, från första dagen”, skriver han i en kommentar.

Enligt Falkvinge så behöver inte regeringen genomföra datalagringsdirektivet.

”Alliansregeringen är feg och ohederlig som försöker gömma sig bakom EU. I Tyskland och Rumänien har konstitutionsdomstolen redan fastslagit att de här fasonerna är oförenliga med grundläggande mänskliga rättigheter. Då borde Ask och Reinfeldt fatta vinken och låta bli. I stället tävlar man i medborgarförakt”, skriver han.

Syftet med datalagringen var att skaffa sig nya vapen i kampen mot terrorism, men med tiden lades mer betoning på grov brottslighet över huvud taget.

Enligt förslaget ska leverantörerna stå för kostnaderna för lagring, säkerhet och anpassning av systemen. Myndigheterna ska svara för kostnaderna vid utlämnande av uppgifter.

EU antog datalagringsdirektivet i mars 2006. Terrordåden i Madrid 2004 blev en hävstång för att EU:s regeringar skulle kunna driva igenom kravet.

Lagarna ska tvinga telefon- och internetoperatörer att masslagra uppgifterna i minst ett halvår och maximalt i två år. Uppgifterna ska finnas tillgängliga om polisen behöver dem för att utreda brott.

Direktivet har lett till tidvis våldsam debatt inom hela EU. Flera länder anser att lagen strider mot yttrandefriheten