"Du Ossian, jag sålde allt"

Idag finns nästan samtliga av de åtalade på plats i Stockholms tingsrätt – alla utom Jan Felländer.

Dagen börjar med vissa korrigeringar i den åtalspunkt som handlar om handeln i det mexikanska bolaget Groupo Aeroportuario del Sureste, ASUR.

Anmäl dig till Finans och Försäkring-nyhetsbrevet som kommer ut på fredagar.

Karsten Storgaard står åtalad för att från sin arbetsplats Carnegie ha läckt insiderinformation om ett bud på ASUR till Ossian Hellers. Dessutom, heter det i åtalet, har han även lovat Ossian Hellers att hålla honom uppdaterad om affären.

Ossian Hellers ska i sin tur ha röjt informationen för sina vänner Ken Lennaárd och Andreas Hofmann.

Efter mycket om och men i rättssalen, med en del bakläxor till åklagarna som blir tvungna att återigen korrigera i åtalspunkten, är det dags för dagens höjdpunkt: åklagarna presenterar det ena avlyssnade samtalet efter det andra mellan de åtalade männen.

De börjar kronologiskt och börjar spela upp samtalen mellan Karsten Storgaard och Ossian Hellers, där den danska då Carnegie-anställde berättar att ett bud kommer att komma.

– Jag vet att det kommer komma bud på ett bolag på fredag, säger Storgaard (på engelska).

– På fredag? svarar Ossian Hellers.

Hellers berättar att han inte kan talas vid just nu, och säger att de skall återkomma till varandra.

Enligt åklagaren är detta första dagen som Ossian Hellers använder kontantkortstelefonen, även kallad Joker-telefonen.

Vid ett senare samtal mellan Hellers och Storgaard berättar Storgaard att budet blivit inställt:

– Jag tror inte det blir av i morgon. Jag behåller min optimism.

Hellers svarar:

– Låt oss hålla tummarna och talas vid under veckan.

Storgaard berättar vidare att anledningen till att budet ställts in är på grund av att de behöver jobba vidare med affären för att få den till stånd.

– Egentligen tror jag inte att de ska ha mötet förrän de har kommit fram till en uppgörelse.

Han berättar även att hans partner på Carnegie som håller i affären varit sjuk i två dagar, samt att han ska återkomma när han vet mer.

Han återkommer några dagar efteråt, och berättar då att budet inte är avblåst men ingen vet någon tidpunkt för ett eventuellt bud ännu.

– De samarbetar antagligen med ABN-AMRO, säger Karsten Storgaard.

– OK, då är vi alltså två och en halv vecka efter tidtabellen? svarar Ossian Hellers.

Karsten svarar ja på frågan och berättar vidare att ett styrelsemöte ska äga rum den 28 mars.

– Och de vill att det ska ske innan dess, eftersom de inte vill kalla till ett extra möte, fortsätter han och poängterar att det inställda mötet ännu inte är officiellt.

– Men skulle de informera dig? frågar Ossian.

– Antagligen inte, därför att de, du vet, avråds att göra så.

De fortsätter att tala om marknaden – att de just nu har otur.

– Ja, men du har information så att det räcker, men frågan är om du ska vänta ytterligare tre veckor, det är ganska lång tid, men jag menar varför skulle de vilja, varför skulle de ändra sig, det är inte klokt, säger Ossian.

De kommer överens om att avvakta en vecka.

– Hoppas att de kommer ut denna vecka, men kan du gräva fram någonting? säger Ossian Hellers.

– Jag försöker varje dag och frågar folk runt omkring, du vet, men saken är den att departementet, vår klient, de vet inte så mycket precis, säger Karsten Storgaard.

Två och en halv timme efter det första samtalet mellan Ossian Hellers och Karsten Storgaard tar Ossian i sin tur kontakt med Ken Lennaárd. Vännerna bestämmer att de ska träffas och talas vid. Ossian Hellers säger till Lennaárd att han inte kan säga så mycket i telefon, men att ”det är klockrent”.

Ossian Hellers har även kontakt med Andreas Hofmann, men enligt telefonavlyssningen sker detta två veckor efter hans första samtal med Karsten Storgaard.

Då berättar Andreas Hofmann att han har sålt allt.

– Jag sålde allt igår, säger han.

– Allt? säger Ossian Hellers, och frågar hur stor förlusten blev.

– Det hamnar någonstans mellan 9 och 1 miljon. Det är totalförlusten.

– Per man eller totalt?

Andreas Hofmann berättar att det handlar om 900.000 per man om den tredje personen, kallad red, tar halva sin förlust själv.

Både Andreas Hofmann och Ossian Hellers tar upp detta i sina presentationer. Ingen av dem förnekar att Hofmann handlade åt båda samt åt Karsten Storgaard.

Ossian Hellers berättar att hans mäklare sagt att han inte kunde handla i ASUR och därför kontaktade han Andreas Hofmann.

– Jag ringer upp Andreas. Jag berättar att jag inte kan investera i Mexiko. Och frågar om han kan handla åt mig. Jag berättar att det inte bara är till mig utan även till en vän. Jag fick investera i runda slängar två miljoner kronor.

Han berättar sedan att hans mäklare senare kontaktade honom och berättade om möjligheterna att investera i ADR:s i ASUR via New york-börsen.

– Det var inte aktier som åklagaren påstår, säger Ossian Hellers.

– Man äger de mexikanska aktierna. Det här betyder att man vill undvika att ha amerikanska aktier.

Andreas Hofmann menar dock att han inte visste vem kompisen till Ossian Hellers var.

– Vi kallade hans kompis för Red. Jag var ett hundra procent ointresserad av vem han var.

Men i efterhand har han fått reda på vem detta var.

– Red var Karsten, det var inget konstigt i det. Ossian började kalla honom för det och mer än så var det inte.

Förlusten delades mellan Andreas och Ossian, berättar Andreas.

Karsten Storgaard intygar att han har sagt det som spelas upp av telefonavlyssningarna. Men menar att han aldrig bedömde det som insiderinformation.

Det var under ett fredagsmöte han fick del av informationen på Carnegie. På lördagen ringde han och berättade vad som hade sagts. Det var efter, menar han, att han hade forskat i den mexikanska lagstiftningen.

– Jag hade läst rapporter från ASUR där det stod om insiderhandel, säger han.

Enligt både Karsten Storgaard och Ossian Hellers får utomstående agera på insiderinformation enligt mexikansk rätt.

Under dagen hördes även Christian Hassel och Henning Aasmul, båda gamla kollegor till Karsten Storgaard på Carnegie i Köpenhamn.

Båda berättar att Karsten Storgaard hade möjlighet att ta del av all information på sin avdelning.

– Man kanske kan klandra Carnegie för det här, men alla inom avdelningen hade tillgång till den här informationen. Men några utanför kunde inte ta del av den eftersom det krävdes en speciellt kod, säger Christian Hassel.

Båda var även eniga om en sak:

– De anställda hade tystnadsplikt precis som när man jobbar på en advokatbyrå. När det gäller börsnoterade bolag så gäller insiderlagstiftningen men inte när det gäller icke börsnoterade bolag, säger Hassel.

Åklagaren ställer frågor till Karsten Storgaard om detta vid förhöret:

Det var ju hemlig information detta, berättade Hassel och Aasmul…

– Jag ansåg inte att det var olagligt.

Men du kunde bryta mot bolagets regelverk?

– Det var moraliskt tillämpligt.

Du hade inte en tanke på att Ossian kunde sprida detta?

– Nej, det hade jag ingen aning om.

Under sitt försvar tidigare under dagen kommenterar Karsten Storgaard även telefonavlyssningarna som precis spelats upp.

– Åklagaren påstår att jag läckt information om de andra affärerna, som Frans Maas. Är det då inte konstigt att vi aldrig talade om det i våra samtal efteråt i såfall?