Därför stiger räntan på bostadslånen

I dag uppgår räntan på ett lån med tre månaders bindningstid till cirka 2,8 procent. Det är en procentenhet högre jämfört med i juni i år.

– Det är primärt två anledningar som medfört att de korta bolåneräntorna stigit under de senaste månaderna, säger Tor Borg, ekonom på SBAB, till Realtid.se.

Klicka här för att börja prenumerera på Realtid.se:s veckovisa nyhetsbrev Makro

Under perioden juli 2009 (då Riksbanken sänkte reporäntan till 0,25 procent) till juni 2010 (månaden innan Riksbanken återigen höjde till 0,50 procent) rörde sig tremånaders-räntan i ett spann mellan 1,5 och 1,8 procent.

– En orsak till att räntorna stigit på bolån är att riksbanken börjat höja räntan, förklarar Tor Borg.

I vintras (december 2009 – februari 2010) letade sig tremånadersräntan ned mot 1,5 procent. Således har den kortaste bolåneräntan tickat upp med cirka 1,3 procentenheter från botten.

– Tremånadersräntan är inte helt jämförbar med reporäntan. Bolåneräntorna styrs av marknadsräntorna och där har det varit ganska bra tryck uppåt under det senaste halvåret, säger Peter Borsos, kommunikationsdirektör på Swedbank.

Sedan i juli har Riksbanken höjt reporäntan med 75 punkter till 1,00 procent, och de förväntas höja den med ytterligare 25 punkter vid decembermötet. Det förklarar dock enbart någonstans mellan 75 och 100 punkter av tremånadersräntans ökning på runt 130 punkter från botten för knappt ett år sedan.

– En annan stor anledning till att korträntorna stigit är att riksbanken avvecklat likviditetsstödsprogram. Bankerna har fått låna pengar till bra ränta, med bostadsobligationer som säkerhet, men dessa lån har förfallit, säger Tor Borg.

Den minskade likviditeten har gjort det dyrare för bankerna att finansiera sig och har fått ränteskillnaden (spreaden) mellan bostadsobligationer och övriga obligationer att stiga.

– Detta är den andra stora anledningen till att bolåneräntorna stigit under hösten, förklarar Tor Borg.

Att gapet mellan låneräntor på kort sikt (3 månader) och lite längre sikt (1, 2, 3 och 5 år) minskat beror på utvecklingen i utlandet.

– Lån med längre löptider styrs av långa marknadsräntor. Dessa påverkas mer av utvecklingen internationellt och oro för konjunkturen i USA samt oron för Grekland och Irland inom EU exempelvis, säger Tor Borg.

Flera banker erbjuder i dag i stort sett samma ränta på ett tremånaderslån som ett lån som binds på ett års sikt.

Detta trots att marknaden räknar med att Riksbanken höjer räntan ytterligare en eller två gånger i början av nästa år, utöver höjningen som väntas i december.