Dagens Bentley

Det var vid 13-14-tiden i fredags som bilen stod vid lyxrestaurangen i Stockholm.

Enligt Transportstyrelsen är det en Bentley Continental T från år 1997.

Det är inte
Bentleys
nuvarande Continental-serie som kom år 2003, utan den tidigare som tillverkades åren 1991-2003.

Versionen med tillägget ”T” som kom år 1996 hade extra sportiga köregenskaper, kraftigare motor, och särskild inredning. Bara 322 exemplar tillverkades åren 1996-2002.

Motorn är den klassiska Rolls Royce-motorn, en V8:a på 6,75 liter.

I Bentley Continental T har den 426 hästkrafter som får den 2,4 ton tunga bilen bilen att göra 0-100 kilometer i timmen på 6,5 sekunder och en toppfart på 250 kilometer i timmen.

Inte minst motorns ”vridmoment” (875 newtonmeter), ansågs på sin tid vara bäst i världen för en personbil.

Nypriset ska ha legat på 2,2 miljoner kronor.

På Blocket finns ingen liknande till salu. På E-bay finns just en Bentley Continental T från 1997 till salu för drygt 540.000 kronor. Den finns i USA, uppges ha gått cirka 1.100 mil, och ska bara ha haft en ägare.

Det står även att den är 12-cylindrig på ett ställe i E-bay-annonsen, vilket alltså är fel.

På Youtube finns ett videoklipp där en Bentley från samma Continental-generation provkörs.

”One of the best Bentley Continentals ever made. The new car is too popular and horrible”, skriver en tittare som kommentar.

Som Realtid.se har skrivit tidigare är den nya Continental-serien baserad på en Volkswagen-modell, medan den tidigare serien var en ”äkta” Bentley utvecklad i Storbritannien.

Det visar sig att affärsmannen Christer Ericsson har ägt just detta Bentley-exemplar i 11,5 år, från våren år 1998 till och med augusti i år.

Realtid.se har sökt honom på hans företag JCE Group.

Ericsson som i grunden är sjökapten, gjorde succé med sitt företag Consafe på 80-talet med inriktning på bostads- och serviceplattformar till havs.

Företaget gick oväntat i konkurs år 1985, men sedan dess har Ericsson byggt upp ett nytt imperium. Nu är han Sveriges 37:e rikaste svensk med en förmögenhet på 3 miljarder kronor enligt Veckans Affärer senaste lista.

Bland annat är han enligt VA huvudägare i it-konsultbolagen Semcon och Cybercom.

Hos Transportstyrelsen har Ericsson adressen ”Österbodarne egendom” i Alingsås, men Realtid.se skrev i våras om att han var på väg att sälja egendomen.

– Fastigheten är från Gustav Vasas tid och vi är den familj som har bott där längst – i 35 år. Våra ungdomar har flyttat ut och gift sig och har underbara hus och trivs, sa Ericsson då till Realtid.se:s reporter Sara Johansson.

– Detta har varit vårt livsverk. Man har jobbat som attan, men vi orkar inte längre. Det är tolv fastigheter och det sköter sig inte själv.

Han skulle dock bo kvar i trakten, och flyttade från herrgården redan för ett år sedan:

– Vi bor tre kilometer därifrån vid vattnet. Vi har valt att det här blir vårt fortsatta hem.

Efter ett kort mellanpass hos lyxbilsfirman Callisma såldes den här Bentleyn vidare i augusti till Patric Fredell, 70 år, från Stockholm.

Realtid.se sökte honom först i fredags då det inte var något svar, men får tag på honom under måndagen.

– Jaså, var det du som ringde mig i fredags?

– Jag ringde tillbaka senare till dig, men då var du inte kvar.

Finns det möjlighet att prata lite om din fina Bentley?

– Jaaa, jag vet inte om jag vill prata om det egentligen.

– Återkom gärna om du vill prata om något annat, Ian.

– Jag vill inte göra dig ledsen, men Bentleyn är en lite sådan där ”hemlig grej” som jag har.

Realtid.se får tag på Patrics bror Jan Fredell.

Är det du som äger trä- och byggvaruföretaget Fredells?

– Jag är en av ägarna, men jag är inte vd längre.

Var det du som byggde upp företaget?

– Ja, tillsammans med mina förfäder.

– Jag tillhör tredje generationen Fredell sedan företaget grundades, och nu har fjärde generationen tagit över.

Det är Jan Fredells son Fabian som nu är vd.

Kan man kalla företaget för en ”trävaruhandel”?

– Trä- och byggvaruhandel.

– Sedan har vi även tillverkning.

Det är byggelement och exportemballage som tillverkas.

Hur går den tillverkningen?

– Jo, det går bra. Bara industrin har lite jobb.

Vilken omsättning har ni?

– Närmare 600 miljoner kronor per år.

Hur är lönsamheten?

– Den är ok trots tiderna.

Är ni baserade i första hand i Stockholm?

– Vi har två inriktningar; dels i Stockholm, och under oss har vi även ett hälftenägt bolag i Frankrike.

Vad är det för verksamhet?

– Det är också grossisthandel inom trä och skivor.

Skivor?

– Plywood-skivor och liknande.

Var i Frankrike ligger det?

– I norra Frankrike.

– Och sedan har vi även en annan gren som är sågverk vi driver i Dalarna.

– Där har vi tre sågverk och en golvfabrik.

– Och så har vi ett hotell också.

Vilket då?

– Story Hotel i Riddargats-backen i Stockholm.

– Vi fick för två veckor sedan en utmärkelse för att vårt hotell är ”det bäst designade hotellet i Europa år 2009”.

Hur många stjärnor har det hotellet?

– Stjärnor?

Ja? Är det ett lyxhotell eller affärshotell eller?

– Det är ett prisvärt hotell.

Hur kom ni på den idén, att starta ett hotell också?

– Det fanns ett intresse för det inom familjen.

Är det ännu fler verksamheter på gång som ni håller på att starta upp?

– Det vet man inte.

Det måste gå väldigt bra för er om ni kan hålla på och starta nya verksamheter hela tiden?

– Ja. Så har vi gjort i alla år.

Fredells startade från början år 1903 av Jans farfar Fabian (senior) som en liten brädgård vid Östra Station i Stockholm.

Nu har företaget en jättebyggnad i Hammarby precis söder om Stockholm, med enorma bokstäver som man kan se tydligt även från flygplan.

Är inte byggnaden för stor för er?

– Nej, inte alls. Vi har precis byggt ut den ännu mer.

Ska ni inte starta fler byggvaruhus runt om i hela Sverige?

– Det är ingen bra idé just nu.

Är det familjen Fredell som äger företaget?

– Vi är tre bröder.

Vad heter de andra?

– Patric och Jacob.

Och du är äldst?

– Jag är äldst, säger Jan Fredell.

Enligt Länsstyrelsen i Dalarna fick Patric Fredell sommaren 2006 ta emot ”Kungliga Patriotiska sällskapets guldmedalj” vid en ceremoni i Riddarhuset i Stockholm.

Han hyllas av Dalarnas landshövding Ingrid Dahlberg för ”en lång tradition och nytänkande som har haft stor betydelse”.

Det står att ”Patric Fredell representerar flera generationers träkunnande och träföretagande”, och att företaget inklusive sågverken numer är Nordens största tillverkare av trägolv som säljs ute i Europa, men även i USA och Japan.

Tanken med medaljen är att ”hedra berömvärda, individuella insatser inom svenskt näringsliv”.

Men Patric Fredell figurerar även i andra sammanhang på internet.

Det är den så kallade ”Bankrättsföreningen” som riktar kritik mot dåvarande Merita-Nordbanken (numera Nordea), och den ”svarta lista” som banken påstås ha upprättat om sina kunder.

I ett öppet brev kräver föreningen svar från bankens styrelseordförande Vesa

på ett antal frågor om listan.

Under brevet listas ett antal ledande företrädare för banken, varav Patric Fredell finns listad som representant för banken åren 1994, 1995 och 1996.

Med på listan finns även Jacob Palmstierna som var styrelseordförande för Nordbanken under dessa år.

Realtid.se får tag på Palmstierna som bekräftar att Fredell satt i Nordbankens styrelse då.

Men Palmstierna dementerar att det ska ha funnits någon ”svarta lista”.

– Jag känner inte till något som du kallar svarta listan.

– Jag var ordförande i banken under denna tid, så om det funnits något i banken åt det hållet som du beskriver – vilket låter främmande, så hade jag känt till det.

Palmstierna vill inte ha något e-post med länken till Bankrättsföreningens brev om detta.

– Jag har lämnat banken nu, och har inte någon funktion där längre, säger han.

Realtid.se får även tag på nuvarande Nordeas informationschef Helena Östman.

– Jag vet att Bankrättsföreningen var verksam i spåren efter Nordbanken-krisen under 90-talet, säger hon.

Har ni i dagsläget något bemötande av uppgifterna om den så kallade ”svarta listan”?

– Nej, vi har inga kommentarer till det.

Om ni svarar så och inte förnekar listan, så kanske folk tror att den finns?

– Vi har inga kommentarer.

Realtid.se får tag på Bankrättsföreningens ordförande Mats Lönnerblad, som skrev ovannämnda brev om den svarta listan.

I brevet ställer Lönnerblad 40 frågor om listan till dåvarande Merita-Nordbankens styrelseordförande Vesa Vainio, bland annat:

• Hur många gånger per år sker föredragning av Svarta Listan inför styrelsen?

• Det finns många olika omdömen på Svarta Listan, exempelvis att Olof Palmes broder är ”mjuk i huvudet”. Kan Ni utveckla vad Ni menar?

• I något fall på Svarta Listan skriver man ”umgås med polacker”. Kan Ni utveckla vilka förbud som gäller umgänge med medborgare från Polen?

• I något fall skriver Ni ”kommer från zigenarsläkt”. Kan Ni utveckla var gränserna går för att placeras på Svarta Listan? Är det enbart om man kommer från zigenarsläkt eller finns det andra djupare inom området rasdiskriminering?

Realtid.se frågar Bankrättsföreningens Mats Lönnerblad om brevet:

Ska man tolka det som att Patric Fredell gjort något dumt, eftersom han nämns i ert brev som företrädare för Nordbanken?

– Det är Nordbanken som har gjort något dumt, säger Lönnerblad.

– Nordbanken har satt upp en massa oskyldiga människor på en ”förtalslista” som är olaglig helt enkelt.

Har nuvarande Nordea fortfarande en sådan lista?

– Ja.

– Jag har listorna.

– Det är något för er att skriva om.

– Listorna är oerhört kränkande för oerhört många personer.

– Det är tusentals oskyldiga personer som inte har gjort något, som nämns i listorna.

– Det är som ett ”IB-register”, säger Lönnerblad med hänvisning till den så kallade IB-affären.

Lönnerblad själv har skrivit åtta böcker om den så kallade svarta listan.

– Den senaste lanseras i morgon, den 1 december på NK.

Varför upprättade Nordbanken svarta listan?

– Man använde den för att förtala kunder man hade rättsprocesser mot, vilket var väldigt många.

– Och man ville vinna processerna, och använde därför listor som skickades till domstolar så att de fick information.

Listorna skickades enligt Lönnerblad även till polisen.

Lönnerblad hänvisar till Lars Traneflykt från Helsingborg som även har engagerat sig i svarta listan.

– Traneflykt skriver nästan varje dag om den här otäcka förtalslistan som har förstört människors liv.

Vad står det exempelvis om folk i listan?

– Att personer har umgåtts med mördare och banditer.

– Affärsmän som är helt oskyldiga står anklagade för detta.

– Att dessa mördare och banditer är skyldiga är känt, men jag vet att affärsmännen har varit oskyldiga.

– Som ordförande i Bankrättsföreningen har jag varit i kontakt med en hel del av dem.

En som blev orättvist drabbad är enligt Lönnerblad affärsmannen Lars Gullstedt.

– Han blev anklagad för brott, utmålades som en av Sveriges största brottslingar i Aftonbladet, men blev av med sitt fastighetsbolag i Upplands Väsby och förlorade flera miljarder.

– Det var då Jacob Palmstierna och Hans Dalborg styrde Nordbanken.

Enligt Lönnerblad har Nordbanken sedermera stämts för den svarta listan.

– Det var för att personer hade blivit felaktigt utpekade, men banken gjorde upp dessa tvistemål i godo.

– Det var precis som IB-affären då vänstersympatisörer pekades ut, och förlorade sina arbeten som tack.

– Men de som lämnat falska uppgifter till IB-registret fick aldrig stå till svars.

– Det är allvarligt.

– Och det gäller även de förtalslistor jag har.

– Listorna är oerhört omfattande.

– Men ingen har fått stå till svars för de uppgifter som lämnats.

Det är väl inte speciellt allvarligt om man har umgåtts med mördare och banditer?

– Nej, men den typen av uppgifter har vidarebefordrats till domstolar, vilket Nordbanken har gjort.

Lönnerblad anser att banker som Nordbanken begått andra oegentligheter under 90-talets finanskris.

– De sa upp krediter och la beslag på säkerheterna, utan att ha bevisat att säkerheterna försämrats.

Enligt Lönnerblad är det i England, Tyskland och Frankrike en självklarhet att banker som vill ta över säkerheter, måste bevisa först i domstol att säkerheterna försämrats.

Hur kan de svenska bankerna ha kringgått denna bevisbörda?

– De har inte följt Europakonventionen om mänskliga rättigheter och äganderätten, vilket ratificerades av Sverige år 1953, och blev en lag i Sverige år 1995 efter den bankkrisen.

Lönnerblad menar att Sverige varit alltför släpphänt med påföljder mot bankerna på grund av de oegentligheter som begåtts.

– I Franrike fick exempelvis chefen för landets största bank, Credit Lyonnais, fängelse i fem år. Han blev även av med sin utnämning som hederslegionär.

Men i Sverige fick styrelser och ledningar för banker som Nordbanken sitta kvar, trots att de enligt Lönnerblad gett en felaktig bild inför de kapitaltillskott som erhölls från aktieägarna.

– Först bad de om ett kapitaltillskott på 5 miljarder kronor, fast de visste om att kapitalbehovet var mycket större.

Vilka personer är ansvariga och skyldiga som du ser det?

– Jag hänger inte ut enskilda i styrelser, för jag vet inte hur mycket de har känt till att bankerna förtalar sina kunder.

– Men jag hänger ut att bankerna medverkar till att förtalslistor sprids.

Vilka anklagelser står det om folk i svarta listan, utom att en del umgås med mördare och banditer?

– Det står att folk varit skyldiga till olika oegentligheter, trots att de aldrig varit det, och trots att de aldrig varit dömda.

– Det är som de gjorde mot Lars Gullstedt.

– Han fick tillbringa 10 år i olika rättsprocesser, men blev sedan rentvådd till slut.

– Det är som när Erik Penser blev av med Nobel Industrier.

Är Penser också utsatt?

– Om en bank tar över en pant, ska panten realiseras.

– Men i stället för att realisera panten och sälja den till högstbjudande, la Nordbanken beslag på hela panten Nobel Industrier.

Är det Nordbankens styrelse under denna period som är skyldig till de oegentligheter du anser har skett?

– Styrelseledamöterna är personligt ansvariga.

– Om man säger att det behövs ett kapitaltillskott på 5 miljarder kronor, medan man vet om att det i själva verket behövs närmare 40 miljarder kronor, så är väl det oegentligheter.

– Då får man ju aktieägare att satsa pengar i banken också.

– Det var privata aktieägare som gick in.

– Men de blev förbaskade, och fick efter att ha bråkat en tid till slut sina pengar tillbaka.

– Det var ju Nordbanken som hade gett felaktig information om sitt kapitalbehov.

– Det är ett oerhört allvarligt brott, att man går ut med beslutsunderlag för en nyemission som inte stämmer.

– Det var som då Swedbank nyligen bad om kapitaltillskott från sina ägare.

De kan väl hänvisa till att förutsättningarna har förändrats, om de senare ber om mer kapital än de från början trodde skulle behövas?

– Nej, det har varit samma förutsättningar hela tiden, bara det att de inte redovisat sina förluster på ett korrekt sätt.

Det är väl svårt att bevisa?

– Det är helt klarlagt att det var så de gjorde.

– Det var så Sparbanksstiftelserna blev lurade att satsa sina pengar i Swedbank, men förlorade allt.

Borde de inte inleda rättsprocesser om detta i så fall?

– Sparbanksstiftelserna är så snälla att de inte inleder några rättsprocesser.

Har nuvarande Nordea fortfarande en ”svarta listan”?

– De borde inte ha det, men de har listor som fortfarande cirkulerar.

En bankjurist på en annan bank än Nordbanken, kom på olika vägar över Nordbankens svarta lista, och Lönnerblad hävdar sig ha en kopia på den.

– Det är väldigt känslig information på listan, och mycket förtal av bankens kunder.

Trots att det inte finns några grunder för uppgifterna?

– Inte den minsta grund.

– Vissa uppgifter stämmer, som att en del umgåtts med mördare och banditer.

– Det är ostridigt att det stämmer.

– Men att koppla ihop det med oskyldiga affärsmän och personer, det är väldigt allvarligt.

– Och om domstolen i en rättsprocess med banken får kännedom om uppgifterna i listan, så dömer de till bankens förmån.

– Det är hur enkelt som helst.

Lönnerblad träffade själv häromdagen på Gösta Fischer, som enligt Lönnerblad sitter i bankernas intresseorganisation Bankföreningen och även jobbar i Finansinspektionen.

– Jag sa till honom att det finns en europeisk bankrätt, och han visste inte ens om det.

– Det är allvarligt.

– Jag har själv träffat en professor i Lyon, som är specialiserad på europeisk bankrätt.

– Men den bryr man sig inte om att följa i Sverige.

Lönnerblad är redo att låta Realtid.se få titta på den kopia av ”svarta listan” som Lönnerblad har.

– Du kan få titta på den, men jag vill inte lämna listan ifrån mig.

Det är uppdelat i en företagarlista och en konsumentlista.

– Det är två stora listor med namn och figurer från olika otäcka sammanhang.