Chefsekonomerna: ”Dra tillbaka coronastimulanserna snarast” 

Detta är en av sex framtidsfrågor som Realtid ställt till några av Sveriges främsta chefsekonomer. Här hittar du övriga frågor. 

När bör regeringen dra tillbaka de stimulanser som kom till på grund av coronakrisen?  

Jens Magnusson, chefsekonom på SEB: 
– Den processen har redan börjat och bör fortsätta under 2022. 

Mattias Persson, chefekonom på Swedbank:  
– Senast ett kvartal till sex månader efter att alla restriktioner lyfts. Men regeringen och myndigheterna behöver behålla en hög beredskap för att kunna återinföra åtgärder om så skulle behövas. 

Christina Nyman, chefsekonom på Handelsbanken: 
– Jag anser att det finns skäl att ha en expansiv budget, men inte längre av pandemiskäl. De flesta av pandeminstimulanserna har eller är på väg att dras tillbaka. Mina argument för en expansiv politik är att jag tycker politiken varit för stram efter finanskrisen och att för att få in de som står längst från jobben så behöver vi ha en hög efterfrågan i ekonomin. Dessutom behövs en expansiv budget för att kunna genomföra framåtblickande klimatinvesteringar. 

Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker på Nordea: 
– Så snart som möjligt. Även penningpolitiken bör lätta på gasen. Ekonomin är överstimulerad, vilket skapar risker.   

Michael Grahn, chefsekonom på Danske Bank: 
– Senaste tiden har makrodata överraskat positivt i Sverige och det är mot den bakgrunden tveksamt om det behövs fler stödåtgärder. Jag skulle inte främst kalla det stimulanser därför mycket av det som gjorts handlar om att hålla ekonomin under armarna. Och visst kan man tycka att 74 miljarder kronor i ”reformer” (ca 1,5 % av BNP) är mycket i det sammanhanget. Jag ser det snarare som valfläsk eftersom nästa år ju är ett valår. Återstår att se om budgeten går igenom i slutet av detta år. Man kan i och för sig notera på den positiva sidan att ekonomin gått så starkt att statsbudgeten lär gå med stort överskott redan i år och att Maastrichtskulden redan nästa år lär hamna en bra bit under de 35 procent som skuldankaret stipulerar. Hur man hanterar det återstår att se, men det kan öppna för en diskussion om att frångå det finansiella sparandet ska visa ett överskott varje år. 

Alexandra Stråberg, chefekonom på Länsförsäkringar: 
– Sett till ekonomin som helhet bör stöden avvecklas under 2022 om återhämtningen går som väntat. Stöden som riktas mot arbetsmarknaden bör dock vara sist att avvecklas då denna del av ekonomin inte kommit lika långt i sin återhämtning. Oavsett när de avvecklas bör det kommuniceras tydligt och i god tid. 

Robert Boije, chefsekonom på SBAB: 
– Det finns inga skäl längre att stimulera efterfrågan. Svensk ekonomi går som tåget just nu. Däremot att mer långsamt fasa ut stöd till de näringar som drabbats hårdast av pandemin. Det är till exempel bra att anståndet med skatteinbetalningarna nu förlängs för de företag som använt sig av detta.