Bush välkomnar krisuppgörelse

President Bush välkomnade beskedet även om omröstningen i senaten kan dröja till på onsdag.

Bush sade att krispaketet ger pengar och verktyg att skydda den amerikanska ekonomin från ”totalt sammanbrott”.

”Planen skickar en stark signal till marknaderna runt om i världen om att USA menar allvar med att återställa förtroendet för och stabiliteten i våra finansiella system”, sade presidenten i ett uttalande från Vita huset.

”Utan denna räddningsplan skulle kostnaderna för den amerikanska ekonomin kunna bli katastrofala”, sade Bush.

Han hoppades att kongressen ska skynda sig att anta förslaget.

Representanthusets talman Nancy Pelosi sade att hon hoppas att hennes kammare ska kunna rösta om förslaget under måndagen. Demokraternas ledare i senaten, Harry Reid, sade att den andra kammaren, senaten, räknar med att rösta tidigast på onsdag.

Uppgörelsen nåddes efter maratonförhandlingar på Capitol Hill i Washington.

– Vi har givit finansministern den auktoritet och de resurser och den flexibilitet som behövs. Nu är det upp till honom att försöka stabilisera marknaden, sade den republikanske förhandlaren och senatorn Judd Gregg när han presenterade det 100 sidor långa utkastet.

Kärnan i krispaketet är finansminister Henry Paulsons plan att använda upp till ofattbara 700 miljarder dollar (4 600 miljarder kronor) av skattebetalarnas pengar för att köpa osäkra fordringar från finansinstitutionerna för att förhindra fler bankkollapser och ge kreditmarknaden nytt liv.

Men både republikaner och demokrater har krävt ett stort antal tillägg och ändringar. Bland annat ska bara hälften av de 700 miljarderna släppas direkt, resten stegvis efter ytterligare godkännande från kongressen.

Båda presidentkandidaterna Barack Obama och John McCain uttryckte tidigare på söndagen försiktigt stöd för förslaget.

– Detta är något som vi alla måste svälja och gå vidare med, sade McCain till tv-kanalen ABC.

– Att göra ingenting är helt enkelt inte ett acceptabelt alternativ.

Barack Obama sade att det nya utkastet till planen tillgodosåg flera av hans krav. Bland annat vill han att statens insatser för att rädda finanssektorn ska övervakas av en oberoende kommitté, och att skattebetalarna ska få chansen att på sikt få tillbaka något av de 700 miljarder dollarna.

Dessutom ska krispaketet sätta stoppa för dyra fallskärmar för bolagschefer i de räddade företagen, och innehålla ekonomiskt skydd för bostadsägare som riskerar att inte kunna betala av sina lån – själva roten till den nu pågående krisen.