"Bluffhandel i Carnegie"

Det framkom under rättegången nyligen där de tre före detta Carnegie-handlarna Aleksandar Adamovic, Ehsan Ashrafi och Jean-Noël Lacoste åtalas för att ha manipulerat med kurser på optionsmarknader.

Klicka här för att gratis få Realtid.se:s nyhetsbrev Finans och försäkring varje vecka via e-post.

Alla tre anser sig helt oskyldiga och den 15 december kommer Stockholms Tingsrätt att avge dom.

Teoretiskt kan man få fängelse upp till fyra år för kursmanipulationer, men åklagaren Yngve Rydberg yrkade endast på villkorliga domar och dagsböter.

Under rättegången fick var och en av de åtalade handlarna varsin dag för att framlägga sin syn på den handel de åtalas för, och det var i samband med Ehsan Ashrafis presentation, torsdag den 18 november, som han berättade om hur det var att jobba på Carnegie och vad han gjorde där.

Realtid.se skrev en separat artikel om det , men utöver vad som framkom där berättade alltså Ashrafi även om låtsashandeln.

Han beskrev att tradingavdelningens uppgift dels var att agera ”market maker” (att tillhandahålla kurser åt kunder) och dels att ägna sig åt egen handel (”proprietary trading”).

Syftet med market makingen var inte att tjäna pengar, utan att man då får handla för lägra avgifter till börsen. Det var viktigt för Carnegie som hade en så pass omfattande egenhandel.

– Prop-handeln gick ut på att vi skulle ta positioner i marknaden utifrån vår uppfattning om den framtida utvecklingen, och att omsätta maximalt eftersom en stor omsättning utgör en reklamplats som i sin tur skulle locka större kunder och företag till Carnegie.

Enligt Ashrafi uppgick över hälften av Carnegies handel till sådan ”prop-handel”.

– Vi omsatte 2 miljarder kronor om dagen i 3500-4000 transaktioner per dag på de fyra personerna på tradingavdelningen.

Det var tre seniora handlare (de tre åtalade handlarna) och en juniorhandlare.

Den totala tradingportföljen för Carnegies tradingavdelning hade en balansomslutning på 30 miljarder kronor.

– Jag tror att vi var den största tradingaktören i Norden.

Realtid.se har sökt Carnegie för att fråga om uppgifterna om låtsashandeln stämmer och i vilken utsträckning den fortfarande pågår.

Börsen (Nasdaq-OMX) och Finansinspektionen har även sökts för att höra deras kommentarer till uppgifterna, och om den här typen av låtsashandel kan leda till påföljder.

Carnegie som nu har köpt resterna av kraschade aktiemäklarfirman HQ, stod för drygt 5 procent av aktiehandeln på Stockholmsbörsen i november.

Det innebar att Carnegie var fjärde största aktören på börsen, efter SEB, Handelsbanken och Credit Suisse.

Ashrafi började på Carnegie år 2003 och var där till år 2007.

Realtid.se får tag på Finansinspektionens presskontakt Jonatan Holst för att fråga om det är tillåtet med låtsashandel för att få det att se ut som att en mäklarfirma har större andel av handeln på börsen än den egentligen är.

Så här skriver han i mejl:

”Vad det gäller Carnegie så är vår utredning avslutad sen länge. Nu pågår en rättslig process och vi kommenterar inte pågående rättsprocesser.

När det gäller handel med syfte att påverka priset är det förbjudet. Det är en fråga för Ekobrottsmyndigheten att utreda och eventuellt väcka åtal.”

Realtid.se får tag på börsens presskontakt Teresa Wincrantz, som skriver så här i mejl:

”Vi kan inte kommentera enskilda ärenden utan endast referera till gällande regler.

Enligt derivatregelverket vid OMX Nordiska börs Stockholm får börsmedlem inte på något sätt vidta åtgärd som är avsedd att påverka priset eller orderläget i derivatinstrumet eller underliggande instrument som är noterade vid börsen.

Eventuella oegentligheter prövas i Disciplinnämnden.

Att handla med sig själv eller genomföra skenaffärer kan också anses utgöra marknadsmissbruk.”