Anders Borg bad USA om Baltikum-hjälp

Finansminister Anders Borg träffade USA:s nytillträdde Sverige-ambassadör Matthew Barzun vid ett möte den 25 augusti förra året. Huvudpunkten på agendan var den finansiella krisen i Baltikum.

Klicka här för att börja prenumerera på Realtid.se:s veckovisa nyhetsbrev Makro

Trots rader av stödåtgärder var läget fortfarande mycket problematiskt i regionen vid tidpunkten för mötet. Enligt Anders Borg var det en 50-procentig risk att de tre baltstaterna skulle fallera ekonomiskt innan årsskiftet.

I ambassadörens rapport från mötet, som läckts till Wikileaks och som Realtid.se tagit del av, summerades Borgs mörkaste scenario med ord som ”kollaps” och ”sammanbrott vid årsskiftet”.

Det var uppenbart viktigt för Anders Borg att understryka allvaret i situationen. Sverige hade starka intressen att undvika en devalvering i regionen och var i behov av stöd från USA, inte minst då förhandlingarna med IMF om lån till Lettland varit mycket hårda tidigare under året.

Anders Borg bad om USA:s hjälp med att hantera situationen främst genom att hålla uppe det ”internationella fokuset” på en ordnad lösning för Baltikum. Enligt ambassadrapporten beskrev Borg USA:s roll som en ”farbror” som kunde lära ut den rätta läran.

Han underströk också att amerikanska myndigheter arbetat mycket bra och konstruktivt med problemen hittills under krisen.

Enligt Borg var krisen i Baltikum inte bara ett ekonomiskt spörsmål utan i förlängningen en politisk fråga om vem som skulle ha kontrollen över regionen. Han påtalade att det fanns en ”stor granne som kan vara aggressiv”.

Enligt ambassadrapporten varnade Anders Borg för att Ryssland skulle utnyttja en växande kris för att stärka sitt inflytande över Baltikum genom att köpa billiga tillgångar efter en krasch. Främsta orosmolnet var situationen i Lettland.

Lettland hade sedan slutet av 2008 också varit det största problemet för Swedbank och SEB som riskerade enorma kreditförluster vid en devalvering av den lokala valutan, latsen.

Devalveringshotet var inte överspelat i augusti 2009 men enligt Anders Borg skulle Sverige kunna hantera effekterna eftersom den internationella kapitalmarknaden hade tinat upp.

Den amerikanska ambassadören noterade dock att Anders Borg öppet erkände att de lettiska räddningspaketen i december 2008 och juni 2009 var ”avgörande” – för Sverige.

”Borg förklarade att det var avgörande för Sverige att Lettland räddades från en kollaps”, heter det i rapporten.

Lettland fick efter stora våndor internationella stödlån i utbyte mot kraftiga besparingsåtgärder. Allt för att undvika en devalvering som hade slagit mycket hårt mot Swedbank och SEB och i förlängningen hela den svenska ekonomin.

I slutet av augusti 2009 beskrevs situationen som stabilare men Anders Borg medgav att det fortfarande kunde bli problem för ”en eller två specifika banker”.

När det gällde SEB ansåg Borg dock att risken var begränsad på grund av att storägaren Wallenberg-familjen var vid stadd kassa. För Swedbank kunde dock smällen bli hårdare.

”Problemet, sade Borg, är Swedbank, men problem med en bank innebär ingen bankkris”, heter det i ambassadrapporten.

Swedbank hade bara åtta dagar före mötet offentliggjort planerna på en nyemission som skulle ge 15 miljarder kronor i kapitaltillskott.

Den amerikanska ambassaden fortsatte att rapportera hem om krisen i Baltikum under hösten. Flera kontakter togs på regeringsnivå men även direkt med bankerna.

”Förträdare för finansdepartementet, och svenska banker, har upprepade gånger berättat för oss om det täta samarbetet med deras motsvarigheter i Lettland. Bankerna har försäkrat att de avser att stanna i Lettland på lång sikt för att öka sin marknadsandel och att de ser Baltikum som sin hemmamarknad.”

Efter ett IMF-möte i början av oktober, där Sverige satte hård press på Lettland, refererades parternas offentliga uttalanden. I ambassadens egen kommentar ansågs dock riskerna hanterbara.

”En devalvering av latsen skulle resultera i en accelererad, men hanterbar, ökning av kreditförlusterna för de svenska banker som har en stor exponering mot Lettland. Risken som Lettlands ekonomi innebär för svenska banker blev tydlig kort efter Borgs och Reinfeldts kommentarer under handelsdagen den 5 oktober då SEB:s och Swedbanks aktier föll med 4 respektive 2 procent.”

-Vi tackar nej till erbjudandet att uttala oss om innehållet i artikeln, säger Markus Sjöqvist, pressekreterare hos Anders Borg, till Realtid.se.

Per Agerman

Malcolm Svensson Rothmaier