Accent Equitys Niklas Sloutski är glad över First North-listningen av ScandBook. Riskkapitalbolaget har trots fortsatt stort innehav nu fått tillbaka det man investerat, säger han till Realtid.se.
Accent har fått tillbaka pengarna i ScandBook
Mest läst i kategorin
På onsdagen aviserades att utförsäljningen av 1,6 miljoner aktier i ScandBook och listning på First North, som HQ skött åt Accentägda ScandBook, var i hamn, med den undre gränsen av teckningsintervallet som noteringskurs. Runt 95 miljoner kronor har därmed betalats för aktierna, varav den absoluta merparten sålts av Accent.
– Det var lite klurigt börsklimat måste jag säga, säger en lättad Niklas Sloutski, ”Senior Partner” och vice vd på Accent, som med ScandBook för första gången listat en aktie på First North. Tidigare har man börsnoterat BT Industrier, Kapp-Ahl, Wedin och Karlshamn på Stockholmsbörsens huvudlista.
För den Accentfond som är huvudägare, nu liksom förut, av ScandBook handlar det dock inte om att ha gjort en exit och cashat in: Niklas Sloutski säger att för att investeringen i ScandBook, som köptes av fonden ”Accent Equity 2003” från danska Nörhaven, nordisk marknadsledare i boktryckarbranschen, för drygt tre år sedan, ska gå plus krävs att det fortsatta innehavet utvecklas väl.
– Hela vår intjäning ligger i de aktier som finns på börsen.
– Jag får inte uttala mig om fondens flöden och så där, men give or take får vi nu tillbaka ungefär det fonden investerat .
Därmed är investeringen lyckad (så länge inte ScandBook går i konkurs och aktierna blir värdelösa).
Accents investering uppgick till runt 100 miljoner kronor, men Nörhaven fick mer än så betalt tack vare de lån som togs upp av Accent i samband med förvärvet.
Hur mycket HQ Bank tagit betalt för att hjälpa Accent med att sälja ut aktierna – och hur mycket av de 500 köparnas pengar som går till dem – får Sloutski inte avslöja, säger han: HQ skulle i så fall döda honom. De 2,2 miljoner kronor som i prospektpressmeddelandet inför utförsäljningen angavs som marknadsnoteringskostnad handlar om legal due diligence och ändring av redovisningsrutiner etcetera, säger han, och inkluderar alltså inte försäljningsprovisioner.
Erik Amcoff, IR- och informationschef på HQ Bank, hävdar att Sloutski ”överdriver en smula”, men tillstår att HQ:s arvode ”självfallet” är konfidentiellt. I övrigt hänvisar Amcoff till prospektet, där det enda som står i den vägen är att courtage inte utgår.
Sloutski berättar allmänt om Accent: under 15 års tid har bolaget hanterat sex fonder, varav två lever kvar. Den som äger ScandBook – bland andra bolag – stänger 2013. Investerare är enligt Sloutski bland annat sjätte och fjärde AP-fonderna, samt en mängd pensionsfonder och amerikanska universitet.
Bland övriga Accent-innehav märks konfektyrföretaget Candyking (känt som Karamellkungen, med lösgodis, eller som branschtermen lyder: ”pick & mix”), där Accent är huvudägare och EQT minoritetsägare. I Scandic Hotels är förhållandet det omvända.
Niklas Sloutski själv säger (på Realtid.se:s fråga, inte som skryt) att han kanske är släkt med Jevgenij Slutskij (1880-1948), men att det inte är hans farfar eller så. Slutskij formulerade det samband, Slutskijekvationen, som tillåter uppdelning av en prisförändrings effekt på efterfrågan på en vara i dels att prisförändringen, säg en höjning, gör andra varor relativt billigare, dels att kundens köpkraft blir mindre.
Om kursen i ScandBookaktien går upp den 31 mars, den första handelsdagen, är det dock inte säkert att efterfrågan på den minskar. Andra aktier blir visserligen relativt billigare, och köpförmågan för investerarna minskar vid konstant förmögenhet. Däremot får en tredje faktor anses kunna spela in, nämligen att köparnas uppfattning om varans, i det här fallet ScandBooks, beskaffenhet har ändrats. Det är emellertid för den sakens skull inte fråga om en giffenvara, eftersom sådana förutsätter oförändrad uppfattning om varans beskaffenhet.






