Jan Agri arbetar med hållbarhetskommunikation på Diplomat Communications
Kommunikation

"Att rapportera är inte samma sak som att kommunicera"

Sedan den 1 december 2016 är det lag på att svenska bolag över viss storlek måste upprätta en hållbarhetsrapport. Men risken är stor att bolagens hållbarhetskommunikation stannar vid en rapport. Att driva förändring och skapa affärs- och samhällsvärde är någonting helt annat, säger Jan Agri på Diplomat Communications.

Uppdaterad 2017-02-24
Publicerad 2017-02-24

– Jag talar inte gärna om "CSR", eftersom det ofta leder tankarna till att man fokuserar på att ta ett socialt ansvar vid sidan av affären, säger Jan Agri. Istället vill jag tala om hur företag kan skapa samhällsvärde som en del av sina affärer och hur det perspektivet vinner allt mer mark idag.

Jan Agri kommer närmast från en roll som hållbarhetschef för det svenska industriföretaget DeLaval, där han ansvarade för koncernens globala hållbarhetsstrategi. Dessförinnan har Jan Agri en lång karriär på bland annat Electrolux, Ericsson och Kairos Future bakom sig. Han är även aktiv i styrelsen för Nätverket för hållbart näringsliv, NMC.

De nya kraven på hållbarhetsrapportering är delvis motiverade utifrån att olika intressenter bör få bättre information om företagens hållbarhetsrisker. Men för de flesta företag bör hållbarhetskommunikationen snarare lyfta fram de möjligheter, lösningar och resultat man har nu och förväntar sig i framtiden, berättar han.

– För att vara attraktiv och relevant för investerare och potentiella anställda måste man idag beskriva hur man genom sin affär kan vara en del av lösningen på globala framtidsutmaningar som klimatfrågor, resurshantering och förbättrade sociala villkor. Detta kräver att företagen förstår vilken roll deras verksamhet spelar i samhället, att de har en tydlig plan och en löpande uppföljning av hur väl de genom sin affärsverksamhet kan skapa samhälls- och miljönytta.

Jan Agri lyfter fram Skandia som ett internationellt erkänt exempel på ett kommersiellt bolag vars hållbarhetsarbete är integrerat i verksamheten. De arbetar till exempel med att förebygga ohälsa, investerar i förnyelsebar energi och stöder forskning för utveckling av nya metoder för cancervård. Ett annat företag som sedan länge arbetat med hållbarhet i sin affär är Electrolux som löpande tar fram mer energi- och vattensnåla hushållsprodukter.

– Många större svenska företagen uppfyller redan i stort de kommande lagkraven på hållbarhetsredovisning. Men, att rapportera är inte samma sak som att kommunicera. Generellt sett måste företag bli bättre på att föra en aktiv och strategisk dialog kopplad till hållbarhetsarbetet. Det tror jag också att vi kommer att se mer av inom snar framtid. Som exempel har vi statliga bolag som är väldigt framgångsrika inom sitt hållbarhetsarbete, men alltför få känner till det. Flera av dem har därför mycket att vinna på att bli bättre på hållbarhetskommunikation.

Jan Agri berättar att effektiv kommunikationen har sin grund i ett genomtänkt och effektivt hållbarhetsarbete. Varje företag bör göra ett aktivt val när det kommer till vilka frågor man ska prioritera.

– I dessa tider av alternativa sanningar är det viktigt att man går till forskningen och vetenskapen för att få kunskap i vad som faktiskt gäller och för att kunna dra korrekta slutsatser utifrån det. Vetenskapliga slutsatser är långt viktigare för att ta ut den långsiktiga strategin än kundernas önskemål för dagen, även om kundernas önskemål givetvis ska respekteras. Polarbröd är ett företag som arbetat med en väl beprövad vetenskapligt baserad modell, utvecklad av Det Naturliga Steget, för att utveckla sin långsiktiga affärsstrategi.

Jan Agri fortsätter:

– För investerare, aktieägare och samarbetspartners vittnar ett aktivt hållbarhetsarbete om en långsiktighet och en tydlig plan, kort sagt om att god bolagsstyrning. Hållbarhetsaspekten av verksamheten är kopplat till dess övergripande syfte, vilken blivit allt viktigare att formulera för att motivera och engagera medarbetarna, berättar Jan Agri. Om ett företag helt negligerar att ta ställning och ta hänsyn till sina hållbarhetsfrågor i hur man bedriver och inte minst följer upp sin verksamhet kan det alltså få stora ekonomiska konsekvenser.

Just nu är det sju personer hos på Diplomat som arbetar med hållbarhetsrelaterade frågor och de upplever att allt fler kunder efterfrågar hjälp med att bli bättre på hållbarhetskommunikation. Jan Agris förväntningar är bland annat att Diplomat även ska kunna visa kunderna hur hållbarhetsarbete kan stärka deras affärer.

Samhället i stort bör välkomna denna utveckling anser Jan Agri, eftersom många företag har en långsiktighet och en kapacitet som är central för att samhället ska utvecklas mer hållbart. Utvecklingen stödjs bland annat av de allt vanligare gröna obligationerna från vilka de etablerade kan låna pengar för speciella hållbarhetssatsningar. Idag söker dessutom många nystartade företag både förbättra världen och tjäna pengar. De stiftelser som startats av Niklas Zennström och Niklas Adalberth är exempel på aktörer som investerar i sådana start-up bolag.

– Jag är därför övertygad om att ett effektivt hållbarhets- och kommunikationsarbete  framöver kommer att hanteras som affärskritiskt inom allt fler företag och då kommer vi alla gå mot en bättre värld mycket snabbare.

Hållbarhetsrapporteringen

Sedan den 1 december 2016 är det lag på att svenska bolag över viss storlek måste upprätta en hållbarhetsrapport. Lagen ska tillämpas från och med räkenskapsåret 2017 och syftar till att göra information om hur företag arbetar med hållbarhetsfrågor mer transparent och jämförbar.

Kraven innebär att rapporten ska:

•  Ingå i förvaltningsberättelsen eller upprättas som separat handling. • Offentliggöras inom samma tidsfrist som årsredovisningen. •  Undertecknas av samtliga styrelseledamöter och den verkställande direktören. Detta är dock inget krav om rapporten upprättas separat.
•  Presenteras för revisorn som uttalar sig om en hållbarhetsrapport har upprättats eller inte.

Från och med nu ingår hållbarhetsfrågor i styrelsens ansvar för bolagets förvaltning. Det finns dock inga formella krav på att styrelsen ska skriva under hållbarhetsrapporten.

Rapporten ska innehålla:

1. Företagets affärsmodell 2. De policyer som företaget tillämpar i hållbarhetsfrågor, inklusive den granskning som genomförts 3. Resultat/effekter av policyerna 4. Väsentliga risker som rör hållbarhetsfrågor och är kopplade till företagets verksamhet 5. Hur företaget hanterar dessa risker 6. Centrala resultatindikatorer som är relevanta för verksamheten 7. Hänvisningar till och ytterligare förklaringar av de belopp som tas upp i årsredovisningen 8. Om särskilda riktlinjer har tillämpats vid upprättandet av rapporten ska det anges vilka dessa är.

Platsannonser