Peter Wiklöf, Ålandsbanken
"Jag avundas inte politikerna eller centralbankscheferna – de tvingas allt som oftast välja mellan pest och kolera. Men de flesta inser att man inte kan leva på mer och mer stimulanser. Samtidigt finns det ingen politiker eller centralbankschef som vill ha en kris under sin vakt. Och då tenderar det bli så att man inte tillåter några kriser. Man sparkar burken framför sig," säger Ålandsbankens vd Peter Wiklöf.
Bank

Ålandsbankens vd:"Vi valde den minst riskfyllda vägen"

Ålandsbanken rörde upp damm med beskedet att man trotsar ECB och delar ut 60 procent av vinsten. ”Om vi följer rekommendationerna tar vi en större risk än om vi väljer att dela ut pengar”, säger vd Peter Wiklöf som spår rekordresultat för 2020. För Realtids Annelie Östlund berättar han om drivkraften, förvärvet av Kauphting Bank, övertagandet av Allra-fonderna, satsningen på fintech – och vad som oroar honom allra mest.

Uppdaterad 2021-01-25
Publicerad 2021-01-25

– Vi förväntar oss att banker följer rekommendationen, även om vi inte kan göra det juridiskt bindande. Det är olyckligt att en finsk bank glider från den gemensamma europeiska fronten kring detta.

Finska Finansinspektionens chef Jyri Helenius blev milt uttryckt inte förtjust när Ålandsbanken på nyårsdagen meddelade att man tänkte gå emot myndighetens rekommendationer.

Enligt ECB:s föreskrifter från december får euro-bankerna inte dela ut mer än 15 procent av det sammanlagda resultatet för 2019 och 2020 fram till utgången av september 2021. Och finska FI, som är den myndighet som närmast övervakar Ålandsbanken, hade köpt ECB:s rekommendationer rakt av.

Men Ålandsbanken – som av ECB kategoriseras som en LSI – less significant institution – hade funderat.

Om en bankjätte som Nordea hamnar i svårigheter skulle finska myndigheter göra sitt yttersta för att rädda banken för att den är "too big to fail".

Men hur långt skulle myndigheterna gå för att rädda en LSI – en mindre betydande bank – i en liknande situation?

–Att vi kategoriseras som en ”less significant institution” betyder i praktiken att vi måste se om vårt eget hus. Vi måste ta ansvar för det vi gör och se till att det finns någon som kan stötta oss den dagen vi har bekymmer, och denna någon är ju aktieägarna, säger bankens vd Peter Wiklöf, och fortsätter:

– På det här sättet visar vi våra investerare att – om vi gör ett resultat – så har aktieägarna självklart del i detta. Och om vi drabbas av problem så förväntar vi oss att få stöd från dem. Det här är riskhantering, och vi valde den minst riskfyllda vägen.

Peter Wiklöf är noga med att säga att det inte var ett enkelt beslut att trotsa myndigheterna.

– Jag och vår styrelse har stor respekt för Finansinspektionen i Finland.

Samtidigt drar han sig inte för att ifrågasätta myndighetens beslut att rakt av kopiera ECB:s restriktioner.

– Den här rekommendationen ges till alla banker i Europa – oavsett om banken har en hög eller låg lönsamhet, oavsett hur riskfylld utlåning man har och oavsett affärsmodell. Det finns banker som inte har utlåning över huvud taget, och de inbegrips också. Det är klart att en sådan riktlinje inte kan träffa rätt för alla.

Som lök på laxen eller kanske snarare grädde på moset har det aldrig gått så bra för Ålandsbanken som det gör nu.

– 2019 konstaterade vi att vi hade vårt absolut bästa år någonsin resultatmässigt. När det gäller 2020 har vi sagt att vi förväntar oss att resultatet kommer att bli bättre, eller väsentligt bättre, än rekordresultatet 2019. Samtidigt har vi tagit reserveringar i första kvartalet för eventuella kommande förluster – precis som alla andra banker – men ser inte någon tillväxt i misskötta krediter, säger Peter Wiklöf.

Framgångarna har satt avtryck i aktiekursen som det senaste året stigit med närmare 20 procent, vilket kan jämföras med SHB och Nordea som samtidigt backat cirka 7 procent. SEB har i princip rört sig sidledes och den enda bankkollega som överträffar Ålandsbanken under perioden är Swedbank som handlats upp 22 procent.

DI har noterat att såväl Ålandsbankens börsuppgång som utdelningsbeslut har gett lite extra klirr i kassan för Swedbanks nuvarande ordförande, Göran Persson. Efter att ha varit ledamot i Ålandsbankens styrelse mellan 2015 och 2019 äger han fortfarande aktier till ett värde av 6,3 miljoner.

Men den enskilt största vinnaren är Peter Wiklöfs farbror, Anders. Han sitter med 21 procent av kapitalet – ett innehav värt 724 miljoner kronor – och närmare 30 procent av rösterna.

Din farbror är största ägare i banken och sitter i styrelsen. Var han drivande i utdelningsbeslutet?
– Nej, det skulle jag inte påstå. Vi i ledningen har tagit fram ett underlag och ett förslag som vi har presenterat för styrelsen. I den här frågan har ledningen och styrelsen samma uppfattning, säger Peter Wiklöf.

Tittar man historiskt har kriser i relativa termer varit bra för Ålandsbanken.

Lite längre fram ska vi återkomma till Anders Wiklöf som en gång i tiden nekades lån av Ålandsbanken och då bestämde sig för att: ”jag ska nog fan visa dem”. Han lovade sig själv att han en dag skulle vara med och äga Ålandsbanken.

Men först tillbaka till brorssonen tillika bankens vd Peter som befinner sig i ett parkeringsgarage 150 meter från bankens huvudkontor i Mariehamn.

– Jag har parkerat bilen, sitter ensam och kan prata ett tag, meddelar han.

Mariehamn är huvudstad på Åland, en autonom finländsk ögrupp med en svensktalande befolkning på omkring 11 700 invånare. Här har Ålandsbanken sin bas. Drygt 5 300 ålänningar är ägare i banken och det dröjde många decennier innan den numera 101-åriga banken etablerade sig i Helsingfors och Sverige.

Båda dessa nyetableringar skedde mitt under brinnande kris.

– Tittar man historiskt har kriser i relativa termer varit bra för Ålandsbanken. Det är klart, vi är inte odödliga eller immuna. Men i goda tider är alla banker vackra. I dåliga tider tenderar agnarna att skiljas från vetet.

Den riktiga expansionen till Helsingfors och Åbo skedde i början på 1990-talet, mitt under fastighetskrisen.

– Alla finska banker behövde statsstöd utom en, och det var Ålandsbanken. Det vi gjorde när andra började slå ihop enheter och rationalisera, det var att öppna nya kontor.

Då hade Peter Wiklöf precis börjat på banken.

– Jag började på Ålandsbanken 1992 när folk betalade 15 procent på sina bolån. Jag har suttit med folk som gråtit över att de tvingats lämna hus och hem.

Trots att Wiklöf är född 1966 och alltså bara var tonåring när avregleringarna inleddes, minns han det väl.

– Det är ganska få som reflekterar över att bank och finans bara har varit affärsverksamhet i drygt 30 år. Innan avregleringarna hade bankerna en prissättning på tjänsterna som sattes av myndigheterna, som också varje månad gav banken en kvot på hur mycket man fick låna ut. Och skulle man föra över lite finska mark till Sverige eller någon annanstans måste man begära tillstånd för det. Sedan kom avregleringen som i praktiken skapade fri tillgång på pengar.

Det är ingen tvekan om att Peter Wiklöf kan sin bankhistoria. Och det är kanske inte så konstigt. Redan på 1980-talet ägde farbror Anders så många aktier att han fick en plats i det så kallade förvaltningsrådet som valde bankens styrelse. Dessutom var pappa Lars – numera bortgången – Socialdemokraternas ordförande på Åland och finansminister på Åland under två perioder.

Etableringen i Sverige

Expansionen på finländska fastlandet skedde alltså i samband med fastighetskrisen. Etableringen i Sverige inleddes nästan två decennier senare – mitt under finanskrisen.

Då hade Peter Wiklöf precis blivit befordrad. Han blev vd för banken första mars 2008. Ett par veckor senare gick bolagsstämman av stapeln på hotell Arkipelag i Mariehamn.

– Jag sa att - nu blåser det upp till storm igen. Det behövde man inte vara speciellt intelligent för att inse. Man behövde bara titta på vad de isländska och irländska bankerna behövde betala för att komma åt pengar.

Vid det här laget hade Wiklöf, i egenskap av vd för bankens it-bolag Crosskey, redan öppnat ett kontor i Stockholm.

– Ur ett it-perspektiv är den svenska marknaden mycket större än den finska. Sverige har betydligt fler aktörer. Och jag förstod att – skulle Crosskey kunna växa – måste vi också etablera oss på den svenska sidan.

Samtidigt hade tankarna på att även ta banken till Sverige funnits länge och på 1990-talet hade Ålandsbanken gått så långt att man lagt ett bud på Matteus Fondkommission. Men då var andra aktörer beredda att betala mer. Och när finanskrisen slog till hade Ålandsbanken under sina 90 år fortfarande inte gjort ett enda förvärv – bara växt organistisk.

– Det är inte så att det är förbjudet för Ålandsbanken att göra förvärv – men vi kanske räknar lite mer konservativt. Vi tycker att man borde kunna få tillbaka pengarna under en rimlig tid, säger Peter Wiklöf.

En Sverige-etablering lockade alltså, men trösklarna var många.

Att gå från Åland till Helsingfors och Åbo var i grunden en relativt enkel operation. Exempelvis var betalsystemen desamma på Åland som på det finska fastlandet och de infrastruktursatsningar på systemsidan som krävdes för att öppna fler kontor i Finland, beskriver Peter Wiklöf som marginella.

Att gå från Åland till Sverige var en betydligt mer kostnadskrävande historia.

– Sverige har den svenska kronan och egna betalsystem. Anpassningarna som skulle behöva göras var ganska omfattande. Vi kunde också konstatera att ingen finländsk bank hade lyckats särskilt bra. Flera hade försökt men ingen hade varit särskilt framgångsrik.

Men tanken hade bitit sig fast, och när Peter Wiklöf en dag satt och läste i tidningen om Tomas Fischer fick han en idé.

1984 hade Fischer startat den egna fondkommissionen Fischer & Partners som 2001 såldes till Invik.

– Jag behövde bolla med någon som hade erfarenhet av den svenska marknaden så jag ringde till Thomas, som lanserade idén att vi borde köpa något i Sverige. Jag förklarade som det var att vi förmodligen inte skulle vara villiga att betala lika mycket som andra.

Men så föll Kaupthing på Island. Och trots att Kaupthing Bank Sverige AB var en egen bank med eget tillstånd, var man fortfarande beroende av funding från den isländska delen.

När Island föll trädde den svenska Riksbanken in, tog aktierna i svenska Kaupthing som säkerhet och försåg banken med likviditet så att verksamheten kunde fortsätta.

Tomas Fischer tyckte att Ålandsbanken skulle köpa svenska Kaupthing och bjöd hem Peter Wiklöf för en diskussion.

I boken ”Sanningen om Ålandsbanken” beskrivs frukostmötet på Fischers dåvarande egendom Näs herrgård – ett ståtligt gods beläget vid sjön Sparren i Norrtälje kommun.

Fischer tog emot i en stilig morgonrock och Ålandsbanken nyblivne vd tänkte: Jaha, är det så här man är klädd för frukostmöte i Sverige.

Vid frukostbordet satt redan två män – båda klädda i mörk kostym, slips, manschettknappar och vit skjorta. Det var Lage Jonason och Christer Villard som båda, vid olika tidpunkter, hade varit vd för banken som då var Kaupthing Bank Sverige.

.– Christer Villard, som nu är bortgången, hade ett uppdrag från Riksbanken att titta på en försäljning. Men när de föreslog att vi skulle köpa Kaupthing sa jag att det inte var särskilt sannolikt att det skulle hända.

På ytan kunde de två företagskulturerna inte ha varit mer olika. Aggressiva Kaupthing skulle bli en av världens 50 största banker, och fort skulle det gå. Ålandsbanken växte å sin sida gärna men tog inga oöverlagda risker.

Utan några större förhoppningar inledde dock Peter Wiklöf en due diligence-process – och fann till sin förvåning något som väckte hans intresse.

– Vi fick träffa en del kunder och jag frågade: varför är ni kvar i den här banken? På Island har den ju gått omkull. Jag kommer ihåg att det var några som sa att de hade blivit kunder innan banken blev Kaupthing, och att man stannade tack vare att man kände förtroende för rådgivarna som levererat bra.

Kaupthing Bank Sveriges historiska rötter kan spåras ända tillbaka till år 1879. Då grundades Jämtlands folkbank som senare gick ihop med Penningmarknadsmäklarna och blev JP Bank. Kaupthing Sverige var i sin tur ett resultat av ett samgående mellan JP Bank, Matteus Fondkommission och Aragon.

– Om en rådgivare kan hålla kvar en kund i en kris som Kaupthing Sverige befann sig i, då har rådgivaren definitivt lyckats skapa en relation. Och vad är Ålandsbanken? Jo, en relationsbank.

Samtidigt var det ingen som ens med tång ville ta i Kaupthings kreditstock.

– Det fanns vissa delar som vi var intresserade av – som private banking-delen, förmögenhetsförvaltningen och den institutionella aktiehandeln. Där förstod vi riskerna. Men att ta över kreditstocken kändes inte som en bra idé – i det läget världen befann sig i.

Det gick några veckor och Peter Wiklöf började få signaler om att Riksbanken höll på att tröttna på situationen.

– Till slut kom de och frågade: vilka delar vill ni ha? Och vi fick peka ut de delar som vi var intresserade av. Sedan behöll vi två eller tre krediter som vi hunnit sätta oss in i och som vi förstod, säger Peter Wiklöf och fortsätter:

– Vi fick ta över Kaupthing Sverige till långt under eget kapital – det var så bankerna var värderade då. Och vi fick köpa placeringsverksamheten till 250 miljoner kronor under eget kapital.

Eftersom intäkterna från utlåningen är betydande för en full service-bank gick nya Ålandsbanken Sverige inledningsvis med förlust.

– Men vi sa att vi tar hellre en löpande förlust under en tid medan vi bygger upp en kreditstock på ett kontrollerat sätt. Och vi nådde break even ungefär när vi hade använt de här 250 miljonerna som vi hade ”fått” vid köpet.

Sedermera har företagsutlåningen växt, och när SBB:s Ilija Batljan rivstartade sin entreprenörsresa 2016 var det tillsammans med Ålandsbanken.

Peter Wiklöf kan inte uttala sig om enskilda kunder, men i en artikel i bankens egen kundtidning publicerad sommaren 2019 kommenterar Ilija Batljan själv samarbetet:

– Entreprenörer har ju sällan ”riktiga pengar" förrän långt senare. Pengarna finns i form av aktier och tillgångar. Det är sällan en entreprenör har en bankrelation för att sätta in pengar på ett sparkonto. Oftare handlar det om medel till investeringar och återfinansiering av lån. I det fallet har mitt samarbete med Ålandsbanken varit fantastiskt bra.

Allra-fonderna

Det sägs att man aldrig ska slarva bort en kris – kriser ska man ta tillvara. Och när en kris –som visserligen var betydligt mer begränsad än fastighetskrisen och finanskrisen – briserade 2017, såg Ålandsbanken en möjlighet att agera. Det var skandalomsusade pensionsbolaget Allra som kastades ut från PPM-systemet av Pensionsmyndigheten. Samtidigt polisanmäldes fondbolagets nyckelpersoner.

– Vi kunde konstatera att det uppstått en utmanande situation mellan Allra och Pensionsmyndigheten. Så jag ringde generaldirektören på Pensionsmyndigheten och sa att vi möjligtvis kunde hjälpa till och skapa ordning i detta. Vi kunde visa att vi skapat ordning och reda efter Kaupthing och jag tycker också att vi har ett bra track record när det gäller att hantera risk, säger Peter Wiklöf.

Det slutade med att Pensionsmyndigheten tog tillbaka pengarna från Allras fonder och placerade kapitalet – 16 miljarder kronor – i Ålandsbankens fonder. Vad Ålandsbanken betalade förtäljer inte historien.

Men Allra-skandalen innebar inte bara en affärsmöjlighet för Ålandsbanken. Det visade sig finnas en hel del kopplingar mellan Allras nyckelpersoner och banken – kopplingar som ifrågasattes av pressen mot bakgrund av att det var Ålandsbanken som fick ta över fondinvesterarnas kapital.

Allras första vd, Patrik Gunnarsson, hade varit småbolagsfondsförvaltare på Ålandsbanken. Och Expressens Dina Pengar beskrev hur banken beviljat flera av nyckelpersonerna i brottsutredningen kring Allra, stora lån för köp av lyxvillor.

Till Realtid säger Peter Wiklöf att han inte kan kommentera kopplingarna mellan banken och Allras nyckelpersoner.

–  Gällande personerna runt Allra så kan jag tyvärr inte kommentera. Jag kan inte yttra mig om vilka enskilda kunder vi eventuellt har i banken.

Fintech som räddar världen

Ber man Peter Wiklöf prata om framtiden halkar han gärna in på bankens fintech-satsningar.

I fokus står dotterbolaget Crosskey som utvecklar och driftar it-system för banker och aktörer som bedriver kort- eller kapitalmarknadsverksamhet. Bolaget har cirka 250 anställda och kontor i Mariehamn, Stockholm, Åbo och Helsingfors. Och etableringen i Sverige har visat sig vara en fullträff.   

– Crosskeys senaste fem eller sex kunder har varit svenska banker. Senast var det Länsförsäkringar som köpte kapitalmarknadssystemet av oss.

Crosskey innebär också att Ålandsbanken har all utveckling av it-system in-house.

– Vi bygger allting själva – mobilbanken, internetbanken, kortsystemet, inlåningssystemet, utlåningssystemet, kapitalmarknadssystemet och allt som har med open banking att göra.

När branschen för fyra fem år sedan började prata fintech och samarbeten på allvar – då hade Ålandsbanken redan lämnat startgroparna.

– Vi var ju den banken som var mest lämpad att syssla med sådant. Om någon vill komma in och starta bank i Finland eller Sverige så kan vi hjälpa er – vi kan sälja it-system och tjäna pengar på etableringar istället för att få en bitter konkurrent.

Ett av dessa fintech-samarbeten startades upp redan 2015 tillsammans med Dreams Nordic.

– Dreams är en start up som vill lära unga människor hur man sparar och placerar istället för att ta snabblån för att konsumera. Via appen Dreams har vi nu 150 000 svenskar som sparar i Ålandsbanken. Sedan 2017 erbjuder vi också fondspar via appen.

För några år sedan startade Ålandsbanken också ett nytt företag – Doconomy – tillsammans med några entreprenörer. Här är syftet i princip att rädda världen.

Doconomy beskriver sig som ett svensk impact-tech start up-bolag som skapar metoder för att människor i slutändan ska förändra sina koldioxidvanor och minska sin klimatpåverkan. Förutom Ålandsbanken och Doconomy deltar också Mastercard i samarbetet.

Företagserbjudandet, Åland Index Solutions, är en molnbaserad mjukvarulösning som mäter koldioxidavtrycket från varje transaktion. Beräkningarna baseras på Åland Index som har utvecklats och lanserats av Ålandsbanken. Indexet har senare uppdaterats med hjälp av amerikanska Trucost, som är en del av amerikanska S&P Global.

Med hjälp av Doconomys app – som koppas till betal- eller kreditkort – kan också enskilda bankkunder se vilket koldioxidavtryck varje enskilt köp resulterar i. Med hjälp av appen kan kunden också klimatkompensera via projekt som är certifierade av FN:s klimatkonvention.

– Vi var först i världen med att erbjuda våra kunder att mäta sina koldioxidavtryck i sin dagliga konsumtion. Nu kan du få upp det direkt i din mobiltelefon – koldioxidavtrycket i kilo som ditt köp resulterar i. Och omvandlat till kronor – så att du kan välja att kompensera för köpet.

Men det skulle nästan kännas lite läskigt, att få svart på vitt vilken miljöbov man är.

– Vi vill vara med och skapa medvetenhet. Sedan kan du välja om du vill ändra ditt beteende, om du vill kompensera, eller om du vill fortsätta som tidigare.

Nästa steg för Doconomy är att lansera 2030-kalkylatorn – ett verktyg med vilket producerande företag enkelt ska kunna beräkna koldioxidavtrycket vid tillverkning av en stol, ett bord eller ett klädesplagg. Där jobbar Doconomy och Ålandsbanken tillsammans med Oxford University och FN.

Kungen av Åland

Peter Wiklöf, som alltså via Ålandsbanken ska bidra till att rädda världen, sitter fortfarande i bilen i parkeringsgaraget.

Hur lever du själv? Kör du elbil?
– Jag kör en laddningsbar hybridbil, är inte vegetarian men vi har väldigt mycket bra lokalproducerad mat på Åland. Här är en rätt stor del – även kött – ekologiskt producerat. Och det är något jag föredrar.

Även farbror Anders Wiklöf, som länge varit Ålandsbankens starke man, har visat intresse för miljöfrågor. Tidigt. 1989 grundade han Östersjöfonden vars ändamål är att främja och stöda forskning samt annan verksamhet som rör skyddet av Östersjöns miljö.

Anders Wiklöf, som kommer från enkla förhållanden, har berättat om hur han i 20-årsåldern fick idén att börja sälja lyxbilar på Åland. För att komma igång behövde han låna 10 000 mark.

Men Ålandsbanken i Mariehamn sa nej eftersom det saknades säkerhet.

–  Jag stod där på trappan utanför och tänkte att jag ska nog fan visa dem, har Anders Wiklöf berättat.

Vilket man kan säga att han har gjort.

Vi är fast i en situation som gränsar till evig stimulans. Man har målat in sig i ett hörn med gratis pengar och att alla ska låna mer.

Nu kallas han i folkmun för ”Kungen av Åland”, är en av de mest inflytelserika och förmögna personerna på ön – men folklig. Förutom att vara största ägare i ålänningarnas egen bank, är han också storägare i Ålands två tidningar – en socialdemokratisk och en konservativ.

Via Wiklöf Holding, som han grundade 1987, är han dessutom verksam inom en rad andra branscher – som logistik, hallbyggnation, helikoptertjänster, fastighetsägande, handel och turism.

Till Mariehamn och fritidsboendet Andersudde kommer Finlands tidigare president Martti Ahtisaari och tidigare statsminister Paavo Lipponen regelbundet. Några av vännerna är tennislegendaren Björn Borg och näringslivsprofilen Anders Wall.

Men sommaren 2019, när Anders Wiklöf fyllde 73 år, överträffade han sig själv genom att lyckas förmå USA:s förre president Bill Clinton att komma på kalaset. Födelsedagen firas traditionellt medelst en konsert som fullt ut betalas av födelsedagsbarnet, och Secret Services stora bekymmer var att tillställningen skulle hållas på en helt öppen arena.

– Det är en massa Secret Service-bilar i den här lilla stan så det är svårt att hålla det hemligt. De åker runt och folk undrar vad fan det är för någonting som händer. Secret Service har varit här i en vecka nu och det har funkat bra, förklarade Anders Wiklöf för Nöjesbladet.

Eviga stimulanser

Samtidigt som brorsonen Peter Wiklöf står sin farbror nära, har han själv en betydligt mer nedtonad profil.

Med det inte sagt att han är särskilt hemlig eller otillgänglig. Mejl besvarar han inom några minuter – han tycks vara ständigt uppkopplad – och han uttrycker gärna sina åsikter på bankens egen hemsida.

Där berättar han bland annat om hur han ser på det ekonomiska läget:  

– Min bild av omvärlden säger mig att vi är fast i ett lågränteläge. Vi är fast i en situation som gränsar till evig stimulans. Man har målat in sig i ett hörn med gratis pengar och att alla ska låna mer.

Under Greklandskrisen oroade sig alla för växande statsskulder. Nu applåderar de flesta när USA:s president utlovar enorma stimulanspaket och ingen pratar längre om faran med växande statsskulder.

– Nej, de diskussionerna är som bortblåsta. Först vill jag säga att jag inte avundas politikerna eller centralbankscheferna – de tvingas allt som oftast välja mellan pest och kolera. Men de flesta inser att man inte kan leva på mer och mer stimulanser. Samtidigt finns det ingen politiker eller centralbankschef som vill ha en kris under sin vakt. Och då tenderar det bli så att man inte tillåter några kriser. Man sparkar burken framför sig.

Att regeringar och centralbankchefer stöttar under pandemin är rätt, menar Peter Wiklöf. Problemet är bara att – när pandemin slog till – gick marknaderna fortfarande på medicin som lanserades under finanskrisen.

– Patienten har ju gått på medicin sedan 2008 och nu lägger vi på aldrig tidigare sedda stimulanser utöver dessa. Och det är ju inte bara jag som funderar på – när tar det slut. När tar förtroendet slut för centralbanker och stater?

Ja, när tar det slut och vad händer då?
– Något av det värsta som kan hända en stat är om investerare inte längre vill köpa statspapper.  Det var ju det vi såg under Greklandskrisen. Och börjar räntorna stiga på grund av bristande förtroende så kommer det bli enormt dyrt och vi får en nedåtgående spiral. Alla inser att det finns någon gräns, men ingen vet var den är. Det enda vi kan konstatera är att insatserna hela tiden höjs.

Platsannonser