Nu riktar investerare ett flertal krav med hot om stämningar mot Nord Fondkommission som arrangerat och distribuerat obligations- och brygglån till Octegogruppen som gick i konkurs 2019 och 2020. Det rör sig om lån på flera hundra miljoner. Men åtminstone när det gäller två obligationslån och ett brygglån på totalt drygt 360 miljoner kronor, så har investerarna inte fått återbetalt en enda krona (utöver en och annan ränteutbetalning).  

Nord Fondkommission har i sin tur polisanmält två av Octegogruppens företrädare. Enligt anmälan har endast en ”ringa del” av pengarna använts som det var tänkt och ”inget av de projekt som medlen i obligationslånen uttryckligen skulle användas för har till följd härav kunnat förverkligas.” 

Men trots att Nord Fondkommission hävdar att hundratals miljoner kronor ”inte använts i enlighet med ingångna avtal” – pengar har gått till helt andra saker – nöjer sig Ekobrottsmyndighetens åklagare Björn Ankarling med att utreda bokföringsbrott.  

– Det har förekommit anmälningar och motanmälningar om oegentligheter från båda sidorna. Och där har vi begränsat oss. Det enda som finns kvar är misstankarna om grovt bokföringsbrott (mot Octegos två företrädare, reds anm.), säger Ankarling och fortsätter:  

– Eftersom våra resurser är begränsade måste vi prioritera och vi har valt att fokusera på bokföringsbrottet eftersom det är lättast att utreda samtidigt som straffvärdet är relativt högt.  

Enligt Björn Ankarling är bedömningen att det inte är lönt att lägga EBM:s begränsade resurser på att utreda fler brott när det knappt skulle göra någon skillnad i straffhänseende.  

– Vi har väldigt generösa rabatter i Sverige. Du får mängdrabatt, ungefär som i matbutiken – gör  tre, betala för två. Lite förenklat innebär det att om du begår tio brott får du fullt straff för det första brottet. Straffen för de andra nio brotten slår du ihop och delar på hälften. Och sedan får man inte så mycket mer efter det.  

Därtill finns regler om förundersökningsbegränsningar som korrelerar med mängdrabatten.  

– Vi ska ju förundersökningsbegränsa rätt offensivt om ytterligare utredningar inte leder till så mycket mer straff. Vi ska prioritera det som ger ett relativt högt straff och det om det finns utsikter att nå framgång med, säger Björn Ankarling och fortsätter:  

– Minimistraffet för grovt bokföringsbrott är sex månaders fängelse och som mest kan det bli sex år. Det är svårt att komma upp i så mycket högre straffvärde för ekonomiska brott.  

Men investerare har förlorat hundratals miljoner kronor som använts till annat än vad avtalen stipulerat? 
– Om man kan bevisa att någon har förskingrat hundratals miljoner kronor så visst kan man komma upp i högre straffvärden. Men det krävs väldigt mycket resurser för att utreda den typen av brottslighet. 

Blir det åtal, och i så fall när? 
– Det är för tidigt att uttala sig om åtal. Vi håller fortfarande på med utredningen. I och med att det rör sig om många bolag och många misstankar blir det en rätt omfattande utredning.