Tågen räcker inte till

Det finns inte plats för fler tåg på Sveriges räls, enligt SJ. Samtidigt har tågresandet ökat med ungefär tio procent per år. Mellan storstäderna ökar det ännu mer. Trafiken på sträckan Stockholm – Göteborg har stigit med 15 procent i år.

Trots att SJ har satt in dubbla X-2000-tåg på en del avgångar tilltar förseningarna. X-2000-tågen är SJ:s, i särklass, mest försenade tåg.

Det beror inte bara på att det är trångt på spåren – utan även vid de stora städernas centralstationer. Från Stockholm central går två spår söderut. Det är lika många som år 1871.

– Vi betraktar situationen som akut, säger Edvard Lind, pressinformatör på SJ.

Stigande bensinpriser och ökad miljömedvetenhet gör att SJ tror att allt fler kommer att vilja åka tåg i framtiden. Men det är svårt att möta den stigande efterfrågan.

För bussar är det annorlunda. I princip kan man putta ut hur många bussar som helst på vägen.

– Men det finns bara ett visst antal spår med en begränsad plats. Nu går det nästan för många tåg på spåren för att man ska hålla punktligheten, fortsätter Lind.

Flaskhalsar i landet och den knappa marginalen på spåren betyder att ett tåg som lämnar Stockholm en minut för sent kan innebära tjugo minuters försening när det når Malmö.

De spårkanaler som långfärdstågen passerar måste stå tillbaka för tåg som är i tid. Då riskerar förseningen att växa under långa sträckor.

– I princip har vi samma kapacitet som 1871 och då är det svårt att bedriva en effektiv och modern tågtrafik, säger Edvard Lind.

Men framtiden då – hur ser den ut? Ett hopp är till exempel Citybanan – en lång tågtunnel som ska byggas under Stockholm. Eftersom SJ:s tåg i dag rullar på samma spår som de långsamma pendeltågen kommer tunneln att lätta upp situationen något.

Problemet är att den inte kommer att stå färdig förrän om sådär tio år.

– Citybanan borde vara klar. Nu borde vi börja på efterföljaren. Vi ligger rätt långt efter i Sverige när det gäller att bygga ut tågtrafiken. Torsdag, fredag, söndag rullar allt som går att rulla. De dubbla X-2000-tågen räcker inte långt. De går på attraktiva tider men visst, det är ingen hållbar lösning.

Just nu samarbetar SJ med lokaltrafiken kring Mälardalen och Göteborg. Det blir till att lappa och laga.

– Vi skulle behöva politiska beslut med mer satsningar på järnvägar, säger Lind.

Penningfrågan är inte enkel. I februari 2004 bestämde regeringen att 373,3 miljarder kronor skulle investeras i svenska väg- och järnvägar. 107, 7 miljarder gick till järnvägsnätet. Men pengarna räckte inte.

Banverket, som lägger spår, märkte snart att materialkostnaderna skenade iväg.

Eftersom det byggs i hela världen gick stålpriset upp med 17 procent under perioden. För denna inflation kompenserades Banverket med en procent av regeringen.

Helena Tilander, pressansvarig på Banverket, befarar att materialkostnaderna kommer att fortsätta öka.

– I höstbudgeten fick vi extra pengar men vi behöver egentligen väldigt mycket mer, säger hon och hänvisar till den starka resandeökningen, och känsliga sträckor med flaskhalsar som behövs byggas ut.

I en sådan situation får landsorten får stå tillbaka för storstädernas akuta läge. Till exempel ta tåg med sämre avgångstider.

– Vi är så överbelastade – det kommer inte in ett enda tåg till Stockholm. Vi måste vi prioritera storstäderna, säger Helena Tilander.

När – eller om – det görs så lär det dröja. På grund av byråkrati bygger Sverige järnväg mycket långsammare än till exempel Danmark.

– Det är vår demokratiska process – alla får tycka till och det tar tid.

Infrastrukturminister Åsa Torstensson, både Banverket och SJ beskriver läget på våra spår som akut. Vilken är din uppfattning?

– Vi har en utveckling på järnvägssidan som är otroligt positiv. Lyckas vi tillsammans med tågoperatörerna öka kapaciteten på befintliga spår genom ett mer effektivt användande av våra spår kommer vi att komma en bra bit på väg när det gäller att öka kapaciteten. Sedan behöver vi naturligtvis också satsa på utbyggd järnvägsinfrastruktur.

Kommer ni att satsa mer på järnvägar?

– Vi satsar redan i budgetpropositionen. Vi förstärker anslagen till drift och underhåll och vi ger också extrapengar till nyinvesteringar. För att lösa den akuta situationen i Mälardalen så satsar man från SL, SJ och banverket på att åtgärda de problem som man ser på kapacitetssidan. Det är en satsning på flera miljarder, säger Åsa Torsetensson.

Regeringens politik på infrastrukturområdet kommer i infrapropositionen i vår.

Helene Rothstein Sylvesten

[email protected]

08-54587136