De Stockholmsbaserade investmentbolagen Järngripen AB och Stålhanden AB vill ha drygt 8 miljoner kronor var av den kraschade isländska banken, enligt bankens lista på fordringsägare.
Svenska bolag kräver miljoner av Kaupthing
Mest läst i kategorin
Det framgår av listan som Realtid.se tagit del av.
Realtid.se skrev under torsdagen om att Ålandsbanken finns med i fordringslistan med krav på 4 miljarder kronor på Kaupthing.
I övrigt finns två svenska bolag med; Stålhanden AB och Järngripen AB.
De har båda krav på 197.539.703 isländska kronor vardera, det vill säga drygt 8 miljoner kronor var.
På Allabolag.se står att Järngripen AB är baserat i Stockholm med Stefan Gidnert som styrelseledamot.
Stefan Gidnert som har hand om Järngripen AB svarar i telefon.
Han uppger att både Järngripens och Stålhandens krav handlar om en ”finansiell produkt” (strukturerad produkt) som bolagen investerat i.
Produkten hade ett nominellt värde på 12 miljoner svenska kronor vilket skulle utbetalas till vardera bolag i mars 2009.
Men därav blev alltså intet sedan Kaupthing kraschat.
– Och nu är det väl 12 miljoner kronor var som vi kräver av Kaupthing, säger Gidnert.
Har ni fått besked om hur det kommer att bli?
– Vi vet ingenting.
– På Kaupthings hemsida står en del frågor och svar, men det är väldigt luddig information.
– Jag välkomnar om Realtid.se vill reda ut detta.
Har du förhoppningar om att få ut några pengar?
– Ja, det har jag.
– Fordringen bevakas av Danske Bank.
– Och jag tror kanske att isländska staten inte vill att dess rykte ska smutsas ned.
– Men Island är ett litet land med begränsade resurser.
– Landet är inte större än Malmö.
Järngripen investerade i den Kaupthing-relaterade strukturerade produkten år 2006.
Som den var upplagd skulle pengarna betalas ut år 2009.
Produkten uppgavs vara garanterad.
– Såsom ”garantiprodukt” kände jag mig trygg.
– Jag investerade i detta för att det skulle vara ”säkra” produkter.
– Men jag blev skitförbannad.
Även om det var Kaupthing som stod för produkterna, så var det Danske Bank som Järngripen och Stålhandeln köpte produkterna via.
Produkterna var på ett nominellt belopp på 12 miljoner kronor vardera, men Järngripen betalade mer; 13 miljoner kronor.
Upplägget var att om allt gick som det skulle, så skulle bolagen få ut 70 procent mer än vad de investerade tack vare en inbyggd ”hävstång”.
– Då skulle det blivit en trygg men bra placering, men nu gick det dåligt.
Gidnert tror att det föll på att Kaupthing i sin tur hade investerat i amerikanska banken Lehman Brothers som kraschade.
– Innan kraschen hade Kaupthing samma kreditbetyg som SEB.
– Det fanns inte på kartan att Kaupthing skulle gå omkull, aldrig.
Enligt Gidnert är det nu något oklart hur pass prioriterade Stålhandens och Järngripens fordingar på Kaupthing är.
– Det är lite otydligt.
– Kaupthings aktieägare är de som förlorar först, och de lär inte få ut några pengar.
– Vi som andra fordringsägare har ändå lite hopp, men jag vet inte om vi kommer att få ut några pengar.
Gidnert vill inte säga hur stort kapital Järnhanden förvaltar totalt.
– Men Kaupthing-investeringarna svarade väl för en stor del av vårt totala kapital, så det här svider.
– Det är mycket pengar för små bolag.
– Jag har haft mitt bolag i många år, och slitit för att få kapitalet att växa till sig.
Enligt de internationella regler som styr Kaupthing finns det inte konkurser på samma sätt.
Det som har hänt är att Kaupthing har fått ”konkurs-skydd”, det vill säga man ser till att banken inte går i konkurs utan ger den ett skydd.
Under tiden så har banken möjlighet att reda upp sina problem.
Isländska staten har även gått in och tagit över Kaupthing och betalningsansvaret för banken.
Det innebär att isländska staten ska garantera bankens åtaganden efter bästa förmåga.
Så någon egentlig konkurs eller likvidation av Kaupthing har det inte varit, såvitt Gidnert har förstått det.
– Kan Realtid bringa klarhet i situationen kan det ju vara positivt för alla berörda, säger Gidnert.
– Det är vi naturligtvis angelägna om.
Gidnert förvånas själv över att Järngripen bara kräver 8 miljoner kronor var enligt fordringslistan, medan det nominella värdet på produkten är 12 miljoner kronor vilket borde vara det som krävs.
Orsaken till skillnaden kan vara att isländska kronan fallit i värde.
– I och för sig hade vi också ett valutaskydd i de här produkterna.
Någon genuin ilska
känner dock inte Gidnert.
– Jag känner ingen aggression.
– Men det här var enda gången i livet jag investerade i ett ”säkert” värdepapper som var garanterat.
– Ordet ”garanterat” nämndes i samband med den här produkten.
– Fast det var förstås med förbehåll för om banken försvinner.
Järngripen investerar i övrigt bara i vanliga aktier.
– Det är vanliga, traditionella aktier i stabila bolag.
– Vi har även köpt en del certifikat.
– Vi har inte ”lattjat”.
Det är inte det vi gör.
Compricer är Sveriges största jämförelsetjänst för privatekonomi. Klicka här för att jämföra courtage.