Det finns en alarmerande klyfta på arbetsmarknaden mellan inrikes och utrikes födda, menar professor Lars Calmfors som är ordförande i Arbetsmarknadsekonomiska rådet. Rådet presenterade i dag en stor rapport i ämnet.
Större klyftor än väntat på arbetsmarknaden
Mest läst i kategorin
På en presskonferens presenterade Arbetsmarknadsekonomiska rådet (AER) i dag sin senaste rapport Tudelningarna på arbetsmarknaden. Där konstateras att glappet på arbetsmarknaden mellan inrikes och utrikes födda är större än vad som hittills har uppmärksammats. Få av de utrikes födda har fasta heltidsjobb; istället jobbar de ofta deltid, är visstidsanställda och har subventionerade anställningar.
Enligt statistik som AER tagit fram har 61 procent av inrikes födda svenskar heltidsanställning, medan siffran för utrikesfödda bara är 35 procent. Och för människor födda i Afrika är siffran så låg som 26 procent.
I den omfattande rapporten tas många aspekter av arbetsmarknaden upp. Exempelvis behandlas frågan om huruvida sänkt minimilön kan bidra till fler enkla lågkvalificerade jobb, och olika sätt att sänka minimilönen diskuteras. Vidare frågar man sig om visstidsanställningar utgör en språngbräda till fasta jobb eller om de istället låser fast människor i osäkra jobb.
Anställningsstöd är en annan fråga som tas upp, och man redovisar en stor enkät om företagens användning av och attityder till anställningsstöd. Huvudfrågan i enkäten är varför anställningsstöden inte används i större omfattning och vad som skulle kunna göra dem mer attraktiva för arbetsgivarna.
Läs mer om, och ladda ner rapporten på www.arbetsmarknadsekonomiskaradet.se. Där kan du även anmäla dig till AER:s seminarium nu på torsdag den 16 februari, där näringsminister Mikael Damberg och Ulf Kristersson från Moderaterna deltar.
Arbetsmarknadsekonomiska rådet (AER) instiftades 2015 och är ett oberoende expertråd med uppdrag att analysera hur lönebildning, arbetsrätt och arbetsmarknadspolitik påverkar arbetsmarknadens funktionssätt.
Compricer är Sveriges största jämförelsetjänst för privatekonomi. Klicka här för att jämföra courtage.