Realtid

Storbråk om domarutnämningar

Helene Rothstein
Uppdaterad: 25 jan. 2012Publicerad: 25 jan. 2012

Riksrevisionen kommer med svidande kritik mot Domarnämndens utnämning av domare. Men nu sågar nämnden Riksrevisionens granskning.

ANNONS
ANNONS

Mest läst i kategorin

I rapporten ”Intern styrning och kontroll inom Domarnämnden” går Riksrevsionen till hårt angrepp mot Domarnämnden som föreslår nya domare eller hyresråd för regeringen.

I granskningen påpekar Riksrevsionen att nämndens protokoll inte ger någon tydlig bild av hur meritutvärderingen gått till: ”Motiveringen för en viss kandidat är ofta resonerande och generell”, påpekar Riksrevsionen som menar att liknande kritik förts fram tidigare.

I granskningen kommer revisionen fram till att Domarnämnden bör göra dokumenterade bedömningar utefter de kriterier som nämnden har fastställt. På så sätt skulle utnämnandet bli mer transparent.

Granskningen har omfattat samtliga av nämndens protokoll samt referensmaterial för 66 sökande under perioden januari till och med maj 2011.

Riksrevisionen påpekar att färre kvinnor än män har sökt chefstjänsterna på Sveriges Domstolar. Likväl är andelen kvinnor som utnämnts större än andelen män:

”Flertalet av nämndens ledamöter engagerar sig i nätverk vars mål är att öka antalet kvinnliga chefer och delägare. Ett sådant förhållande kan betraktas som särskild omständighet, vilket skulle kunna rubba förtroendet till opartiskhet i handläggning av ett ärende”.

Ett sådant nätverk är Hilda där Domarnämndens ledamöter Anne Ramberg och Margareta Åberg är medlemmar. Hilda vill bland annat ”öka antalet kvinnliga chefer och delägare” inom juridiska yrken.

I ett fall, påpekar Riksrevsionen, noterades att en av de sökandes referens var en av ledamöterna i nämnden som behandlade ärendet.

ANNONS

Domarnämnden ställer sig mycket kritisk till Riksrevisionens granskning. I ett svar beskrivs påståendena som svepande:

”Domarnämnden gör bedömningen att Riksrevsionens iakttagelser och rekommendationer till övervägande del saknar fog för sig”.

Bland annat menar Domarnämnden att kritiken som rör utnämningarna varit generell och svepande eftersom revsionen inte tar upp ett enda enskilt fall:

”På förfrågan har Riksrevsionens företrädare inte lämnat några exempel, utan endast angett att de har fått ett allmänt intryck.”

”Domarnämnden har vidare svårt att se att det skulle vara något fel i att en motivering till ett förslag är resonerande.”

Att Riksrevisionen vill att Domarnämnden ska göra dokumenterade bedömningar utifrån de kravprofiler som nämnden ställt upp är svårt eftersom i så gott som alla sökande uppfyller kravprofilerna.

Domarnämnden påpekar att det beslut som de tar i de flesta fall är en komplex sammanvägning av referenser och meriter. Nämnden påpekar att deras motiveringar har utvecklats avsevärt jämfört med tidigare ”kortfattade och rapsodiska motiveringar”. Enligt nämnden har detta varit uppskattat hos såväl regering som domstolarna.

Vad gäller kritiken om att en ledamot i nämnden kan vara jävig svarar nämnden att ledamöter i så fall avstår från att delta i behandlingen av ett visst ärende.

ANNONS

Kent Gustafsson är ansvarig revisor:

– Jag står ju för allting som jag rapporterat om och jag tycker att vi har ett bra underlag för vår rapport, säger han till Realtid.se.

Riksrevisionen har lämnat rekommendationer om vad myndigheten anser bör ingå i Domarnämndens kommande årsredovisning. Nu återstår att se om och hur nämnden följt dessa rekommendationer.

Ska ledamöter i Domarnämnden inte få vara med i nätverket Hilda?

– Om man sitter i den positionen som ledamöter i Domarnämnden gör, så bör man pröva hur lämpligt det är – det är en fråga man bör lyfta upp, svarar Gustafsson.

Läs mer från Realtid - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Helene Rothstein
Helene Rothstein
ANNONS
Jämför courtage

Compricer är Sveriges största jämförelsetjänst för privatekonomi. Klicka här för att jämföra courtage.

Jämför här
ANNONS
Spela klippet

Framtidens äldreboenden: Teknik, trygghet och trivsel

Äldreboenden och andra omsorgsfastigheter kommer att spela en allt större roll inom både samhällsstrukturen och fastighetsmarknaden. Med en snabbt åldrande befolkning ökar behovet av innovativa lösningar som möter de komplexa krav som dagens vård och omsorg ställer. Utformningen av framtidens äldreboenden handlar inte bara om praktiska funktioner utan också om att skapa miljöer som främjar […]