"Skulle kunna göra en ännu större pudel"

Bröstförstoringsbolaget Q-Med bemöter anklagelserna om otillbörlig marknadsföring i en skrivelse till Konsumentverket, KO.

Q-Med sammanfattar själva: ”En person anställd vid vår marknadsanvdelning kontaktade ett antal bloggare med ett erbjudande om att prova våra produkter mot att mottagaren skrev om produkten.”

När Uppsala Tidning skrev om smygreklamen efter att en bloggare slagit larm förklarade Q-Med omedelbart att smygreklamen skulle upphöra.

Å ena sidan tog ni tillbaka allt. Å andra sidan skriver du nu att ni har rätt, hänvisar till yttrandefriheten och hävdar att KO för ett cirkelresonemang. Står du för vad ni gjort?

– KO är väldigt kategorisk och säger att det här är betald reklam. Det tycker vi inte alls är klart. Det ges ju bort gratisprover hela tiden till alla möjliga – journalister och opionsbildare och kunder. Självklart är det marknadsföring, men det blir ju inte betald reklam för det.

Eftersom andra gör det så är det okej?

– Det har inte att göra med huruvida andra gör det eller inte. Det som är relevant är vad lagen säger. Sedan måste jag betona att vi inte ger bort produkter till höger och vänster.

Kunde ni valt att göra en hel pudel?

– Rent teoretiskt – hypotetiskt – skulle man kunna göra en ännu större pudel. Det här är en samlad bedömning som vi gjort med ett externt ombud.

Q-Meds har tagit hjälp av Per-Erik Alvsing på Vinge att formulera skrivelsen till KO.

Vinge förespråkade inte en hel pudel?

– Tvärt om, säger Q-Meds jurist Patrik Plöen.

Verkar det inte tramsigt att gömma sig bakom lagparagrafer när det är uppenbart vad som hänt?

– Det råder ju egentligen inga delade meningar om vad som faktiskt har hänt. Däremot har vi en annan syn än KO på hur det skall beskrivas juridiskt.

Vad sägs om att ta tillfället i akt att vara rakryggad och sluta med smygreklamen?

– Nej, det är så här: Alla som ger bort produkter utövar ju marknadsföring, men inte betald reklam mot prestation som ska identifieras. Vi har ju i yttrandet redan sagt att det här inte är vårt normala sätt att skapa publicitet kring våra produkter.

Känns det rätt?

– Nja, det får du prata med marknadschefen om. Det behöver inte vara rätt även om det är i enlighet med reglerna. Sedan är det som sagt inte vår normala strategi att marknadsföra på det här sättet.

Vad tycker du själv?

– Det är inte relevant även om jag råkar hålla med om det som står i skrivelsen i det här fallet.

Varför inte fortsätta om det är rätt?

– Det handlar mer om… Jag jobbar på juristavdelningen. Det är marknadsföringsavdelningen som får svara på det. De säger att vi nådde fel åldersgrupper eller att det kunde ha blivit så i alla fall.

Q-Med poängterar att det inte var företaget utan en ”grupp av anställda som tagit initiativ” till smygreklamen. Om det trots allt skulle vara så att företaget gjort fel, så är det bloggarna som har ansvaret för att Q-Med inte stod som avsändare för reklamen.

Det är ”tänkbart att en otydlighet i kommunikationen från vår sida bidragit till att det uppkommit oklarheter”, skriver Patrik Plöen. Därför, skriver han, ”förväntar vi oss att marknadsföring som sker mot vederlag skall tydligt identifieras som marknadsföring”.

– Vi skyller inte på någon. Om det är så att vi har ett ansvar för betald marknadsföring så måste vi se till att vi tar det. Om det har begåtts fel så skall vi rätta till dem. Frågan är bara hur.

Vore det okej att skicka pengar till en tidningsredaktion i förhoppning om publicitet?

– Nej, det vore inte okej av flera olika skäl.För det första skulle det kunna vara brottsligt att skicka pengar. För det andra skulle det vara oetiskt, och för det tredje så skulle det strida mot våra interna regler att skicka, och förmodligen mot mottagarens att ta emot.

Etiken har du inte nämnt tidigare. Ingår den i ambitionen?

– Ambitionen är att det ska går rätt till, i enlighet med de regler som gäller. I Sverige är det svenska regler och svensk sed. Då rättar man sig efter det.