Rysk H&M-kopia lyft för East Capital Explorer

Det berättar Tiivas för Realtid.se.

East Capital Explorer (ECEX) som är inriktat på investeringar i Östeuropa, investerar både direkt i bolag och indirekt via fonder.

Melon är ett av de företag som ECEX investerat självt i.

– Melon Fashion Group är en rysk modekedja baserad i Sankt Petersburg, som äger modevarumärken, säger Tiivas.

Melon var från början bara en liten textilfabrik i Ostrov i Pskovregionen.

– Troligen är det nu det största oberoende företaget i sin bransch i Ryssland.

Melon har redan 280 butiker.

– Kedjan växer snabbt och öppnade 80 nya butiker i fjol, trots att det var ett svårt år.

Bolaget är precis som H&M inriktat på hög modegrad och låga priser.

ECEX har en ägarandel på 16 procent av Melon som än så länge är onoterat.

– Men helt klart är målet att på sikt börsnotera bolaget.

På ECEX hemsida står det mer om Melon Fashion Group.

Där står det att Melon har stabila kassaflöden och är skuldfritt.

Bolagets ledning beskrivs som ambitiös samtidigt som ägarna är starka och bidrar med både kunskap och kapital.

Melon har enligt ECEX hemsida både varumärken för lågpris- och mellanpris-segmenten.

Melons varumärke Befree ”har en stark position inom trendigare mode för kvinnor runt 20 år”, medan varumärket Zarina ”riktar sig till den klassiska kvinnan i 35-45-årsåldern”.

Melon har även lanserat det nya varumärket Love Republic. Lanseringen marknadsfördes med hjälp av ukrainska popgruppen ViaGra:

Love Republic beskrivs som ett glamoröst och sexigt klädmärke för kvinnor som ”vill visa sina bästa delar”, vilket är populärt på marknader som Ryssland, slovenska marknader och Ukraina.

Enligt Melon är Love Republic ett rätt bra erbjudande inom denna klädtyp, som passar för de ryska kvinnorna som gillar mode.

Love Republic är inte alls bara underkläder som är en liten del av hela märkets sortiment. Det är ett modemärke.

Melons butiker är både egna och franchise-butiker.

Det var hösten 2008 som ECEX investerade 10 miljoner euro i Melon. En orsak var förväntningar om en långsiktigt god utveckling för privatkonsumtionen i Ryssland.

Då hade Melon knappt 150 butiker.

ECEX vd Gert Tiivas sa i samband med investeringen när finanskrisen var som tyngst att ECEX ändå ser bolag med potential, varav Melon är ett som haft en stark historik.

Han pekade på att privatkonsumtionen i Ryssland fortsätter öka, och att ECEX avsiktligt fokuserar på privatkonsumtions-relaterade bolag.

Då under hösten 2008 räknade ECEX med att den ryska modemarknaden förväntades växa med 12 procent per år de följande fem åren.

Melons plan angavs vara att både växa genom att öppna egna nya butiker, och att köpa andra modeföretag.

ECEX är kopplat till fondbolaget East Capital som varit aktieägare i Melon sedan år 2002.

Modefamiljen Kellerman är även delägare i Melon. ECEX har även pekat på att företagsledningen och personalen i Melon är storägare i bolaget.

Även om Melons ursprungliga textilfabrik finns kvar i bolaget, så sys kläderna numer till 90 procent av utomstående underleverantörer.

Realtid.se får tag på Melons vd Mikhail Urzhumtsev via telefon från Sankt Petersburg.

Han bekräftar att bolagets 280 butiker alla finns i Ryssland.

– Vi finns nästan överallt i landet; alltifrån Kaliningrad till Vladivostok.

– Vi finns i alla stora städer, och även i små.

Avser ni att öppna fler butiker i Ryssland?

– Våra 280 butiker är inte tillräckligt.

– Med de tre varumärken vi har idag ser vi potential att ha 500-600 butiker i Ryssland.

– Det är vårt mål att ha så många butiker.

Dessutom tittar Melon på en del nya koncept som kan bli helt andra typer av butiker.

Hur lång tid tar det innan ni har kommit upp i 500-600 ryska butiker med era befintliga varumärken?

– Det beror på marknadssituationen och tillgängligheten av nya köpcentra.

Före finanskrisen sattes det igång många projekt för att bygga nya köpcentra runt om i Ryssland.

– Nu är en del av dem klara och öppnas i år, medan de flesta har lagts i malpåse.

– Nu får vi se
när projekten i malpåse kan komma igång igen och byggas klart på nya ställen.

Melon blickar även utanför Ryssland. Då handlar det om att öppna butiker i de forna Sovjetländerna såsom Ukraina, Kazakstan och Vitryssland.

– I dagsläget tittar vi på det men vi har inga konkreta planer.

Vad har ni för intryck av H&M:s närvaro i Ryssland?

– Jag tror att H&M bara har 3-4 butiker i landet. De är i Moskva.

– Men jag vet att de har en rätt aggressiv expansionsplan.

– Jag tror inte de avser öppna 100 H&M-butiker i landet, men kanske 10-15 och letar lägen för dem.

– För läget är det viktigaste för att lyckas i modebranschen, särskilt i Ryssland.

Känner ni att ni har ett övertag jämfört med H&M i Ryssland?

– Nej, de är fortfarande ett av de bästa företagen i branschen.

– Vi vill förstås inte vara sämre än H&M, men vi måste vara realistiska.

– Det är mycket vi behöver göra för att nå upp till H&M:s nivå.

Hur menar du?

– På alla plan; hur man presenterar, modet, logistiken, sortiment.

– Det blir inte rättvist att jämföra oss med H&M.

Själva ECEX är börsnoterat på Stockholmsbörsen med huvudkontor i Stockholm, men själv kommer vd Gert Tiivas från Estland.

– Jag har ett liv uppdelat mellan Sverige och Estland, och reser mycket mellan länderna, säger han.

Tiivas har varit vd för ECEX sedan investmentbolaget bildades, och tillträdde något före bolagets börsintroduktion som ägde rum i november 2007.

– Jag började under sommaren 2007.

Hur kom det sig att hamnade där?

– Jag var på fondbolaget East Capital när ECEX bildades.

– ECEX var en idé som vi hade diskuterat ett tag.

– East Capital var väldigt entusiastiskt över Östeuropa, och vi ville hitta ett bättre sätt att möjliggöra för investerare att få access till unika investeringar i regionen.

Tanken var att det samtidigt skulle göras på ett mycket lättförståeligt sätt som ett börsnoterat bolag med klara regler för bolagsstyrning och informationsgivning, samt daglig handel och likviditet i investmentbolagets aktie.

– Det var ett mycket intressant experiment.

– Vi försöker alltid vara långsiktiga med våra investeringar i företag med god tillväxtpotential, men många av de investeringar vi gör är i företag som i sig inte är lätta för vanliga investerare att investera i.

Det är inte säkert att det går att handla i sådana företags aktier, och informationen om bolaget kan vara skral.

– Men vi ville ändå ge investerare chansen att vara med på sådana investeringar via ett investmentbolag som ECEX.

Investmentbolaget investerar i både börsnoterade och icke börsnoterade bolag.

– Ofta investerar vi i mycket små bolag, ”microcap-bolag”, med väldigt begränsad handel i dess aktie. Det är mycket svårt att göra sådana investeringar för vanliga investerare.

Ett skäl till att ECEX skapades var alltså att utgöra en lösning på det.

East Capitals fonder kan investerare i och för sig köpa och sälja dagligen.

– Men de fonderna investerar i mer normala, börsnoterade stora eller mellanstora bolag.

– Det investerings-universumet är det som investerare är mest bekanta med.

– Men vi på ECEX investerar i småbolag, mellanstora bolag eller ”mikrobolag” som inte behöver vara börsnoterade.

Innan Tiivas kom till East Capital så var han vd för Estlands aktiebörs Tallinn-börsen 1998, och sedan blev han vd för det sammanslagna Baltic Exchanges som senare såldes till OMX kring år 2003 eller 2004.

Tiivas lärde känna East Capitals grundare Peter Håkansson i slutet på 90-talet.

– Han var en av få nordiska investerare som var aktiva på den baltiska marknaden, även efter krisen 1998 då många andra utländska investerare försvann.

– Då var East Capital de enda som stannade kvar.

ECEX hade från början ett kapital på 391 miljoner euro.

– Vi började med att investera en stor del av kapitalet under år 2007.

– Sedan kom finanskrisen som blev en stor broms, så vi investerade inte alls mycket år 2008.

– Men sedan började vi investera igen under 2009 med full fart.

– Det var en mycket aktiv investeringsperiod för oss, och vi är fortfarande mycket aktiva med att investera.

Av startkapitalet har ECEX fortfarande 85 miljoner euro kvar i kassan som inte har investerats ännu.

Efter starten av ECEX har bolaget varken bett aktieägarna om mer pengar eller gett utdelning.

Däremot har bolaget återköpt en del egna aktier.

I fjol köpte ECEX egna aktier för 3 miljoner euro, och ytterligare återköp kan förekomma nu fram till bolagsstämman.

– Vi får se hur mycket vi återköper i den här omgången.

– Vi har ett begränsat ”tidsfönster” då vi kan göra det fram till bolagsstämman.

– Det visar sig inom några veckor hur mycket vi har återköpt för.

Och det är ECEX avsikt att på bolagsstämman be aktieägarna om förnyat mandat att få göra ytterligare återköp.

I enlighet med praxis i Sverige brukar ECEX få mandat på stämman att återköpa upp till 10 procent av aktierna.

ECEX hade alltså ett startkapital på 391 miljoner euro år 2007.

I dagsläget är bolagets kapital värt 375 miljoner euro, enligt senaste information per sista februari.

– Så vi ligger något under startnivån, säger Tiivas.

– Under normala förutsättningar hade jag aldrig varit nöjd med att efter två års tid fortfarande ligga på ungefär oförändrat kapital.

– Men jag anser det är rimligt att hävda att vi inte har haft normala förutsättningar.

– En av de starkaste finanskriserna i historien har slagit till.

– Lyckligtvis har vi haft en mycket stark finansiell position eftersom vi haft mycket pengar i kassan. Vi har inte börjat investera igen förrän efter krisen slog till.

– Det är vi glada för.

Då i slutet av februari då ECEX totala kapital uppgick till 375 miljoner euro, utgjordes 88 miljoner euro av kontanter i kassan.

Resterande 287 miljoner euro har både investerats i East Capitals fonder och direkt i aktier.

– Det mesta är investerat i fonder, säger Tiivas.

– Det är något vi alltid sagt att vi avsett göra.

– Det ger oss det bästa sättet att sprida riskerna i vår portfölj.

– Som investmentbolag sett är vi rätt små, så vi har alltid trott på riskspridning.

Det gör att ECEX i dagsläget har sitt investerade kapital spritt på investeringar i över 400 bolag.

ECEX har bara investerat självt i tre bolag. Det satsade kapitalet i dem uppgår till 25 miljoner euro, varav investeringen i ett bolag (Melon Fashion Group) uppgår till 10 miljoner euro, ett till 10 miljoner euro, och ett till 5 miljoner euro.

– Om vi bara skulle ha gjort direktinvesteringar, så hade vi varit tvungna att investera i mycket färre bolag än de över 400.

Resterande delen av det investerade kapitalet, som är investerat i fonder, är fördelat på nio olika fonder.

Det är olika East Capital-fonder för olika länder såsom Ryssland, Ukraina, Balkan och Centralasien.

Andelen av ECEX kapital som är investerat i respektive fond varierar från 2 procent av ECEX kapital i en fond till 20 procent av ECEX kapital i en fond.

Största fondinnehavet motsvarar nästan en fjärdedel av ECEX totala kapital.

Det är en fond inriktad på elbolag.

Är du nöjd med den fondsammansättning ni har i er portfölj i dagsläget?

– Det är något vi som investmentbolag hela tiden utvärderar.

– Över tiden gör vi olika förändringar.

– I fjol gjorde vi många investeringar. Vi investerade mer i en del fonder, mindre i andra, och inget i vissa.

– Det sker en kontinuerlig omallokering.

– Framöver kommer vårt huvudfokus bli att investera i fastigheter och riskkapitalinvesteringar.

– Vi har sagt sedan starten av ECEX att vi ska ha en del av vårt kapital investerat i fastigheter.

– Men på grund av finanskrisen i fjol så stängdes fastighetsmarknaderna i princip ner i Ryssland.

– Så vi kunde inte investera så mycket som vi hade velat i fjol.

– Det betyder inte att vi inte har planer på att göra det.

– Det oinvesterade kapital vi har kvar i kassan, kommer för det mesta att gå till dessa områden.

– Sedan kommer vårt kapital att vara fullinvesterat någon gång senare i år.

– Då kommer vår portföljsammansättning att se rätt annorlunda ut.

Investeringarna i fastigheter kommer troligen att ske via East Capitals ryska fastighetsfond.

– Ur vårt perspektiv är det bara en teknikalitet om vi köper fastigheter själva eller via en fond.

– Med en fond så får vi bättre riskspridning.

Den delen av ECEX kapital som ska gå till riskkapitalinvesteringar, kan både komma att bli via riskkapitalfonder och egna investeringar i företag.

– Vi har redan gjort en del riskkapitalinvsteringar genom direktinvesteringar, och vi har ytterligare sådana investeringar via fonder.

– Det kan bli båda alternativen för det ytterligare kapital vi avser investera i detta.

– Det beror på vilka konkreta affärer som dyker upp, och vad som är rimligt.

De East Capital-fonder som ECEX har investerat i tar ut en avgift på 2 procent av investerat kapital per år, plus 20 procent av eventuella vinster.

Är inte det ganska höga avgifter?

– Som fondinvesterare vill man alltid betala mindre.

– Men för vår del är vi mest intresserade av att få bra avkastning.

– Så om vi kan få en utmärkt avkastning över tiden till gagn för våra aktieägare, så blir vi bara glada.

– Om vi inte skulle kunna få bra avkastning så är det förstås annorlunda.

ECEX egen aktie handlas alltså på Stockholmsbörsen.

I skrivande stund ligger aktiekursen på drygt 70 kronor, vilket innebär att aktiekursen ligger cirka 30 procent lägre än vad aktien är värd utifrån ECEX kapital och värdet på de investeringar som ECEX har gjort.

Vad är orsaken till den stora substansrabatten i ECEX-aktien?

– Jag tror att det finns flera aspekter.

– Olyckligtvis är sådana här rabatter rätt vanliga för börsnoterade investmentbolag.

– Det fenomenet har inte med oss att göra. Det är ett ”sektorfenomen”.

– Sedan är det klart att vi som relativt nybildat bolag fortfarande är i en fas där vi måste bevisa för marknaden att vi kan leverera bra avkastning.

– Återigen så hade vi en rätt så skakig början under 2008 med finanskrisen.

– Man måste vara ödmjuk och inse att vi fortfarande måste bevisa vad vi går för; att jobba på det och leverera värde.

– Det är bara då som rabatten förhoppningsvis kan försvinna.

Ni räknar med att den kommer att försvinna?

– Det är ett mycket viktigt mål för oss i ECEX ledning.

Rabatten har enligt Tiivas även att göra med likviditetsfrågor.

– Särskilt under krisen såg vi en situation där flera investerare behövde få tag på cash, och bara sålde vår aktie.

– För i många fall var ECEX-aktien den enda – eller en av få tillgångar de snabbt kunde få kontanter för.

ECEX har en spridd ägarkrets utan någon egentlig huvudägare.

Största aktieägare är ett antal finansiella institutioner. Allra störst är pensionsförsäkringsbolaget Alecta.

I övrigt är det stora nordiska institutioner.

– Men totalt sett har vi över 10.000 aktieägare, även om de allra största aktieägarna är institutioner.

Står folk ofta i valet mellan att investera i East Capitals Östeuropa-fonder eller ECEX-aktier, och väljer ECEX för att ni värderas med 30 procent rabatt?

– Jag tror att vår rabatt är en klar orsak till att en del valt att investera i ECEX.

– Men jag hoppas inte att det är den enda orsaken.

Ofta har investerarna enligt Tiivas en del av sitt kapital både direkt i East Capital-fonder och en del i ECEX.

Fördelen med ECEX
är den stora rabatten anser han.

– Men också att man direkt kan köpa och sälja med våra aktier, vilket man inte kan göra med fondandelar.

I East Capitals så kallade ”bering-fonder” och riskkapitalfonder är det inte lika bra likviditet.

– En del fonder kan man inte gå ur och in mer än en gång i kvartalet.

– Och en del investerare har bara ECEX-aktier och inga fonder, eftersom de anser det är bästa sättet att få tillgång till de investeringar vi gör.

Den East Capital-fond som ECEX investerat mest i är alltså inriktad på elbolag.

Vad är det som är så intressant med dessa elbolag?

– Vi bedömer att den branschen har bra potential.

– Fonden investerar huvudsakligen i ryska elbolag.

– Ryska energibolag och utilities genomgår en mycket intressant reform, där det sker en övergång till marknadsbaserade priser.

– Konkurrensen måste släppas fri i branschen.

Tidigare fanns det stora ryska energimonopolet United Energy Systems, men det bröts upp i fjol.

– Nu är branschen mitt uppe i stora genomgripande reformer, som vi tror kommer att förlösa stora värden.

– Ryssland behöver göra stora investeringar inom energibranschen, och enda sättet att få investerare att ställa upp med kapital till det, är att skapa bra förutsättningar för sådana investeringar.

– Det är ett skäl till att landet reformerar branschen.

– Så vi bedömer att det är mycket som händer och att det finns stor potential.

– Och så har vi stor kompetens i vårt team för att dra nytta av det som händer.

– Elbolagsfonden var den bästa för oss i fjol, och ökade i värde med 177 procent.

Av den delen av ECEX kapital som har investerats, är 55 procent eller drygt hälften investerat i Ryssland.

Är det inte en stor politisk risk där?

– Jag skulle vilja säga att det alltid finns risker med att investera i u-länder.

– Men vanligtvis tror jag att marknaden brukar överdriva sådana risker.

– Det ryska politiska systemet är idag mycket mer stabilt och förutsägbart, än för tio år sedan eller bara fem år sedan.

– Ryssland har visat att landet har klarat den senaste finanskrisen mycket bra.

– Men återigen har marknaden agerat orättvist hårt.

– Den utgick återigen från att Ryssland gått i konkurs.

– Men så har inte varit fallet.

– Ryssland har den tredje största statsfinansiella reserven i världen.

– Landet har en mycket stark statsfinansiell situation.

Man har ju hört om hur Ryssland tidigare mer eller mindre har ”konfiskerat” stora oljetillgångar från utländska bolag?

– Självklart är inte allt perfekt i Ryssland.

– Men även i sådana frågor är Ryssland inte så annorlunda jämfört med andra länder, eller andra u-länder i världen.

– Jag tror att sådana här saker händer minst lika ofta i länder som Brasilien eller Venezuela.

Tiivas understryker dock att ECEX gör lite andra typer av investeringar.

– Vår approach är lite annorlunda.

– Vi styr för det mesta bort från branscher som är politiskt känsliga.

– Vårt största fokus ligger på privatkonsument-nivå och detaljhandel.

– Vi anser främst att det bästa sättet att agera på de här marknaderna. Den mest intressanta vinkeln är ”konsument-storyn”.

– Investerar man i oljebranschen eller i andra råvaror, så investerar man inte i Ryssland.

– Då investerar man i en global marknad; oljemarknaden.

– Då blir det ett globalt ”råvaru-play”.

– Och oljepriserna är givetvis mycket volatila precis som priserna i råvarusektorn generellt.

– Dessutom är de politiska riskerna stora i de sektorerna.

– Så vi håller oss för det mesta borta från det, och fokuserar på branscher som verkligen är de mest intressanta.

– Det är bästa sättet att få ”access” till de lokala inhemska marknaderna.

Hur exponerade är ni mot Baltikum där de svenska bankerna haft kreditfrossa?

– Mycket lite.

– Fram tills för några månader sedan hade vi bara 1-2 procent av vårt kapital investerat i Baltikum.

– I slutet av förra året gjorde vi en större investering i Baltikum, så nu har vi kanske 4 procent av vårt kapital där.

– Men det är fortfarande
en väldigt liten del av vår portfölj.

– Generellt anser vi att marknadsreaktionen vad gäller Baltikum är något överdriven.

– Många trodde att hela Baltikum skulle spolas ned i toaletten.

– Men det är ju inte sant.

– Särskilt Estland kommer att överraska positivt för de flesta, när landet inför euron.

Euron är inte landets officiella valuta ännu, och de flesta i landet använder inte euro för sina betalningar.

Däremot har många tagit lån i euro.

Dras inte Baltikum med stora skuldbördor?

– Jag tror att Baltikum har tagit mest konsumentkrediter och bostadslån i hela Östeuropa.

– Det beror mycket på hur banksystemet i Baltikum har utvecklats med de nordiska bankerna som varit aggressiva med att erbjuda lån – ofta till låg kostnad.

– Jag har själv noterat i många år att det varit billigare att låna i Estland än i Sverige, vilket varit lite konstigt.

– Så är det inte längre.

Skulder är enligt Tiivas alltid en börda som tar av den inkomst man hade kunnat använda till annat.

– Med finanskrisen och hur den påverkade Östeuropa, så är det uppenbart att de mest drabbade länderna är de som hade störst skulder.

– Baltikum hade aldrig stora statsskulder men däremot stora konsumentskulder.

– Ungern hade både stora statsskulder och konsumentskulder.

– Men Ryssland hade varken eller, även om det fanns en del företagsskulder.

Generellt tror Tiivas på en fin ekonomisk utveckling i Östeuropa framöver.

– Det finns helt klart en stor tillväxtpotential i regionen, i takt med att levnadsstandarden närmar sig västvärldens nivåer.

– Det blir en tillväxt för att hinna ifatt.

– De östeuropeiska ekonomierna är fortfarande relativt små, så det finns stor potential.

– Och värderingsmässigt vad gäller Östeuropa så har exempelvis Ryssland alltid haft en rabatt jämfört med Kina, Brasilien och andra u-länder.

– Som vi ser det är det inte motiverat.

– Visst finns det en politisk risk och en investeringsrisk, men så är det på alla håll i ”u-lands-universumet”.

– För oss har det inte varit riktigt rätt att Ryska tillgångar ska värderas med 50 procents rabatt jämfört med Brasilien och Kina.

– Men så har det varit.

– Vi räknar med att den rabatten över tiden kommer att ”stängas”.

ECEX har bara fyra anställda.

– Vårt mål har från start varit att utgöra ett mycket litet investeringsföretag, för att inte skapa kostnader som kan utgöra en annan orsak till en rabatt i aktiekursen.

– Vårt huvudsakliga sätt att investera är via East Capitals fonder, och vi litar mycket på deras kunskaper och vill inte ha dubbla organisationer.

Är det du själv som vd som bestämmer vilka investeringar ECEX ska göra?

– Som det fungerar så har vi en styrelse som i dagsläget består av sex personer, varav fyra är externa ledamöter och två kommer från East Capital.

– Det är styrelsen som fattar alla viktiga investeringsbeslut.

Det finns formella gränser för hur stora investeringsbeslut Tiivas själv får fatta.

East Capital-grundaren Peter Håkansson sitter inte själv i ECEX-styrelsen.

– Men som styrelseordförande i East Capital brukar han delta på våra styrelsemöten som representant för East Capital.

– Han kommer med investeringsförslag för oss, och sedan beslutar vi vilka investeringar vi ska göra.

Tiivas själv har vd-jobbet på ECEX på heltid.

Hans lön ligger på drygt 100.000 euro per år plus pension och bonus.

Det är styrelsen som bestämmer nivån på Tiivas bonus från år till år.

I fjol fick han ingen bonus alls eftersom 2008 var ”ett mycket tufft år”.

Men ni klarade ju er ändå relativt sett bra genom krisen?

– Jo, men det var ett år då vår aktiekurs sjönk med 60 procent, så våra aktieägare led mycket.

– Då var det inte rätt att ge mig en stor bonus.

– Men 2009 har varit mycket bättre. Då gick vår aktiekurs upp nästan 70 procent.

ECEX-styrelsen har ännu inte beslutat om Tiivas bonus för 2009.

– De kommer att fatta beslut om det i slutet av mars.

Du tror att det kommer att bli en bonus?

– Tja, det är upp till styrelsen.

Tiivas bonusnivå för 2007 är enligt honom inte jämförbar.

– För då arbetade jag åt East Capital under en del av året.

– Sedan lanserade vi ECEX i november 2007, och jag började jobba på bolaget i september det året.

Tiivas äger själv 10.000 aktier i ECEX. Vid gällande börskurs är innehavet värt drygt 700.000 kronor.

– Man kan säga att jag har investerat en årslön i ECEX-aktier.

Tiivas köpte en del av aktierna i samband med ECEX börsintroduktion.

– Och lyckligtvis fortsatte jag att köpa under 2008 och 2009 då aktiekursen nästan nådde bottennivån kring 40 kronor.

Kommer du att köpa ännu fler ECEX-aktier?

– Det är mitt mål.

– Jag tror mycket på ECEX.

Av de tre företag ECEX investerat i självt, är alltså modekedjan Melon Fashion Group ett.

De andra två är dels litauiska telekombolaget Teo.

– Det var det bolag jag nämnde som vi investerade i, i slutet på förra året.

Teo har såväl fasttelefoni, bredband och kabel-tv.

– Teo växer inte lika snabbt som Melon.

– Men å andra sidan har bolaget stabila kassaflöden och ger bra aktieutdelning.

Har Teo en stark marknadsposition?

– Det är det ledande telekombolaget i Litauen.

Bolaget är börsnoterat.

ECEX har en direkt ägarandel på 2 procent av Teo, och inklusive ECEX fondinvesteringar har ECEX en ägarandel på 5 procent av Teo.

Största delägare i Teo är Teliasonera som har en ägarandel på 66 procent.

Litauen har drygt 3 miljoner invånare och Teo är värt motsvarande 5 miljarder svenska kronor på börsen.

Teos aktiekurs var uppe kring 3 litas i början av 2007, men föll sedan till cirka 1 litas från slutet av 2008 till och med sommaren 2009.

Därefter har den skjutit i höjden till nuvarande nivå kring 2,20-2,30 litas.

Det tredje bolaget ECEX investerat i självt är ett nyligen startat bolag inriktat på konsumentkrediter i Ryssland.

Bolaget köper portföljer med konsumentlån som låntagarna helt eller delvis inte betalar på.

ECEX har bildat bolaget tillsammans med Sverigebaserade inkassobolaget Intrum Justitia.

– Affärsidén är att köpa den här typen av låneportföljer, och att se till att lånen betalas tillbaka.

Bolagets ägs till 25 procent av ECEX, till 25 procent av East Capital, och till 50 procent av Intrum Justitia.

Tiivas understryker att alla de tre bolag som ECEX investerat i direkt, är konsumentinriktade.

– Alla utgör var för sig en mycket spännande historia.