Mörtstedt om HQ: "Heligt förbannad!"

Frågestunden på HQ AB:s extrastämma i Skandiabiografen inleds med lite formaliakaos: ett biträde (inte Mörtstedts) förbjuds av mötesordföranden att ställa frågor pga sin egenskap av biträde – varpå Aktiespararnas Günter Mårder protesterar och säger att det är viktigt att alla frågor får ställas.

Ordningen ändras, och den över en timme långa frågestunden sätter igång, anförd av storägaren Sten Mörtstedts båda ombud Christer Sandberg (för Klio Förvaltning AB) och Peter Zonabend (för Herma Securities). Båda är advokater.

Sandberg noterar att flera av de som på förmiddagen fått applåder – dessa utdelades inte till Mikael Nachemson och Stefan Dahlbo, men till Anders Malm, Björn Riese och Jan Rynning – medan han själv är på stämman för att företrädare en aktieägare som ”är heligt förbannad” efter att ha förlorat ”in i helvete mycket pengar”.

Klios första fråga gäller vem som egentligen var tradingchef när det hela började gå över styr, vilket Stefan Dahlbo börjar svara på genom en redogörelse – men blir avbruten med en uppmaning om att svara på frågan.

Sandberg fortsätter sedan med att fråga Mats Qviberg hur han informerades om tradingresultatet: dagliga rapporter från Fredrik Crafoord, enligt Qviberg, men så sent som i maj fick han reda på att den siffra han fick egentligen var ovidkommande.

En stunds diskussion mellan Peter Zonabend och Mats Qviberg vidtar om huruvida Catharina Lagerstams rekommendationer om att avveckla tradingportföljen klingade ohörda eller ej.

Plötsligt avbryter Qviberg meningsutbytet:

– Carolina Neurath, sitter du med bandspelare där?!

Neurath är reporter på Svenska Dagbladet, och inspelningsutrustning var förbjudet, liksom att fotografera under stämman.

Inget svar från Neuraths vänsterflank kommer, och frågestunden fortsätter med att en småägare (200 aktier) ger HQ-männen tillfälle att förklara att de försökt samarbeta så gott det går med Finansinspektionen genom att fråga hur relationen mellan banken och myndigheten egentligen såg ut.

Dahlbo, Nachemson och Qviberg försäkrar att de gjort allt för att samarbeta på bästa sätt genom åren med FI, och Anders Malm säger med sitt varuhusutropartonfall att:

– Jag har inte sett att HQ obstruerat Finansinspektionens tillsyn.

– Jaha, alltså sitter Finansinspektionen i sitt elfenbenstorn, säger aktieägaren med hänvisning till att ingen från Finansinspektionen närvarar på stämman.

En större ägare, Anders Berg, som äger flera industrier i Mellansverige jämte sina 53.000 aktier i HQ AB, säger att han också är förbannad och känner sig lurad av de ”två finansentreprenörerna” Sven Hagströmer och Mats Qviberg som han satt så stor tilltro till men nu skyller ifrån sig på sina anställda.

– Malms rapport är säkert bra, men styrelsen måste granskas juridiskt, vi måste få till en rättegång, säger Berg och får som första frågeställare applåder.

Därefter konstaterar ytterligare en småaktieägare att Malms utredning kommer fram till att Fredrik Crafoord inte agerat för egen vinnings skull, vilket han anser fel: Crafoord har ju haft en fast anställning och en position att försvara.

Anders Malm säger att han inte konstaterat att Crafoord inte agerat för egen vinnings skull, men att de enskilda transaktioner han kunnat se inte inneburit någon omedelbar vinst. Däremot har han inte beaktat eventuell status etcetera.

Skåneadvokaten Johan Wiklund, som liksom Sandberg representerar ett Mörtstedtbolag, frågar om styrelsen egentligen informerats om den så kallade ”edgen” (gapet mellan marknads- och teoretisk värdering av tradingportföljen, som gjordes eftersom den inte var helt och hållet värderingsbar genom marknadsnoteringar).

Mats Qviberg säger att man både informerats och förstått innebörden av edgen – samt haft diskussioner med KPMG om den, och KPMG tyckte att den var något i underkant.

Wiklund fortsätter med att fråga om vad som egentligen avhandlades på HQ:s styrelsemöten.

– Ja, många saker, exempelvis Glitnirköpet och varumärkesbyggande, säger Qviberg, och åtföljs av styrelsekamraten Pernilla Ström (ledamot i HQ AB), som säger att den 17 maj i år var första gången ”edgen” diskuterades (Ström gör med detta inspel sin enda uttalande under stämman).

Christer Sandberg tar åter till orda.

– Vad var egentligen syftet med att dra igång tradingverksamheten, frågar han.

Mats Qviberg säger att det givetvis var att tjäna pengar, eftersom HQ var en ”kommersiell organisation”.

Sandberg ifrågasätter spekulation i derivatinstrument som sker utan att spekulanten äger den underliggande tillgången, samt det motiverade i att gå över från OMX- till DAX-indexoptioner bara för att marknaden försvann med Carnegies krasch.

– Det är väl ingen naturlag att man ska fortsätta, man kan väl avveckla i stället, säger Sandberg.

Qviberg får också flera frågor från Sandberg – som suttit i HQ:s valberedning och kan förmodas ha haft mycket kontakt med Qviberg – om sitt styrelseordförandearvode. Detta höjdes enligt Sandberg för inte länge sedan.

– Jag hade 40.000 i månaden sedan 1990, säger Qviberg och nämner att det inte är en särskilt hög lön. En stunds diskussion kring huruvida hans arbete var mer betungande än övriga ledamöters, som hade lägre arvode, vidtar. Sandberg frågar om den dagliga sysselsättningen, Qviberg svarar om vd-jobbet i Öresund, och Sandberg säger att det väl inte var pga det arbetet han arvoderades som ordförande.

Därefter går Sandberg in på avvecklingen av tradingportföljen: varför avvecklades den inte trots beslut om det redan 2008? Vem fattade beslutet att bara fortsätta med den, och därtill så småningom ta ökade positioner?

– Det var en långsiktig avveckling, det fanns ingen tidplan, och det kan man väl så här i efterhand ångra, säger Stefan Dahlbo, styrelseordförande när avvecklingsbeslutet fattades.

– Då har ni ju kommunicerat fel till aktieägarna, säger Sandberg.

– Tanken var… börjar Dahlbo.

– Vi är väl inga tankeläsare, säger Sandberg, och konstaterar att det alltså inte fanns något beslut – det ”bara hände” (att fortsätta med Crafoords trading).

Günter Mårder fattar mikrofonen.

– Günter Mårder, Aktiespararna, säger han och fortsätter efter en paus på någon sekund med hur HQ Banks vd Mikael König ringde och skällde ut honom efter att Aktiespararnas bolagsbevakare Tore Liedholm kritiserade bolaget och ifrågasatte om det över huvud taget skulle vara noterat.

Industrimannen Anders Berg tar vid och kritiserar den senaste vinstutdelningen, som skedde med 165 miljoner kronor.

– Ni dränerade bolaget på 165 miljoner kronor i likviditet! säger Berg och menar att den information som gick ut till stämman inför beslutet om utdelning var ofullständig.

Peter Zonabend frågar sedan, apropå att HQ AB inte fick rätt i Förvaltningsrätten att föra talan i HQ Bank AB:s överklagande av FI:s beslut att dra in banktillståndet, varför HQ AB inte anslöt tidigare till det forna dotterbolagets talan.

– Jag har inget bra svar på det, säger överklagandets författare tillika mötesordföranden, Jonas Bergh.

Ett par småaktieägare igen:

Först frågar en vad aktien är värd nu, och Mats Qviberg svarar att det egna kapitalet är 60 miljoner kronor, alltså två kronor per aktie, medan börsen värderar aktien till 10 kronor styck.

Nästa person, en äldre herre som talar Södermalmsdialekt, förklarar att Hagströmer och Qviberg fortfarande är hans idoler, trots att hans barn tycker att han är tokig.

– Alla har vi brister. Men kommer ni skrota HQ, alltså Hagströmer och Qviberg, nu, eller fortsätta i någon annan sorts konstellation?

– Jag är ganska bra på att lägga saker bakom mig, jag hoppas kunna göra det nu också, svarar en leende Mats Qviberg.

En av dagens hetare diskussioner uppstår sedan i samband med att frågestunden överges för beslutspunkten HQ Fonder AB, och huruvida stämman ska tillåta försäljningen av det bolaget till Öresund.

Öresund har dels röstmajoritet och dels har de deklarerat att det bara är en formalitet (och fondbolaget är dessutom sedan länge i Carnegies ägo), men icke desto mindre vidtar vilda diskussioner om vad som egentligen hände. En ägare med 2.200 aktier säger att HQ AB:s aktieägare blivit blåsta på 850 miljoner, vilket bestrids av affärens orkestrator, corp-häxmästaren Lars Lenner: pengarna fanns i HQ AB.

Under talet om aktier i HQ Fonder AB frågar damen i stolen bredvid Realtid.se:s om aktier, med hänvisning till hennes tidigare deklarerade irritation över att fondspararna till skillnad från aktiespararna fått behålla sina aktier.

Realtid.se förklarar att det gäller aktier i HQ Fonder AB, som numera ägs av Carnegie.

– Carnegie, dem har jag också aktier i, säger damen – som tycks äga aktier i D. Carnegie AB, det som blev kvar av Carnegie sedan Riksgäldens övertagande hösten 2008.

Realtid.se förklarar att det Carnegie som nu äger fonderna är ett annat Carnegie än det man kan äga aktier i.

– Ja, det ägde jag också aktier i, och blev av med allt i. Två på så kort tid. Förbaskat!

En ganska stor aktieägare frågar om försäljningen från Öresund till Carnegie av fonderna skedde på samma villkor som försäljningen av dem från HQ AB till Öresund. Jodå, säger Jan Rynning, i huvudsak. Därefter konstateras genom fråga från Christer Sandberg att det aldrig var fråga om några kontanter som kom in i HQ AB.

Efter att en småägare sagt att hela fondförsäljningen är ”mycket mycket märklig” går stämman över till sommarens emission av preferensaktier. Här uppstår konflikt om huruvida den skulle garanteras villkorat eller ej: Christer Sandberg säger att han och hans huvudman på förfrågan om att garantera den med 100 miljoner kronor fick veta att alla andra garanterade villkorslöst – något som dementeras av såväl Mats Qviberg och Öresunds och dess vd Stefan Charettes ombud Christoffer Saidac.

– Det var sedvanliga villkor, bland annat att HQ fortfarande skulle vara bank, säger Saidac.

Christer Sandberg vidhåller dock att HQ:s bolagsjurist Mats Gårdfelt skickade över handlingar om att garantin skulle vara ovillkorad, och frågan förpassas till senare dokumentutbytesdiskussioner.

– Angående preferensemissionen vill jag säga att alla som stoppade in pengar har förlorat dem i och med att FI drog tillståndet, säger Qviberg till slut: han själv och hans familj förlorade drygt 200 miljoner kronor på emissionen, som alltså var tänkt att utgöra en del i det räddningspaket som vidtogs under sommaren.

Både fondförsäljningen och nyemissionen röstas igenom genom Öresunds försorg.

Så blir det dags för styrelseval. Christer Sandberg inleder med att han/Klio har ett förslag på sex ledamöter i stället för de föreslagna fem – han säger inte vem han vill se utöver de föreslagna, men Realtid.se:s efterforskningar efteråt visar att det är Johan Wiklund som stått i åtanke, och dessutom vidtalats. Inget blir dock av med detta.

Efter styrelseledamöternas presentation av sig själva följer så stämmans kanske mest laddade meningsutbyte: Sandberg anklagar Johan Thorell för att vara tillsatt enbart för att Qviberg och Dahlbo vill ha en ”early warning” av sin forne arbetskamrat för den händelse den nya styrelsen skulle komma fram till något som skulle kunna ligga dem till last.

– Vem har bett dig ställa upp, Johan? frågar Sandberg efter att Thorell berättat om sig själv: Handelsekonom, sitter nu i Sagax som har fastigheter för fyra miljarder och en derivatportfölj för sju (som värderas kontinuerligt), har jobbat på HQ under 1993-1996, därefter på Öhman.

– Det har valberedningen gjort, svarar Thorell, och säger på följdfrågan om han pga sitt tidigare HQ-jobb inte har vänskapsband med Dahlbo och Qviberg att detta inte är korrekt.

– Vi hälsar på varandra på gatan, så som man gör i Stockholm när man har gått vidare till nya utmaningar.

– Vad har du för andra uppdrag? frågar Sandberg.

– Som jag sade sitter jag i Sagax styrelse, och så ett eget kapitalförvaltningsbolag.

– Är det alla?

– Ja, och så två hälftenägda bolag.

Sandberg:

– Vi har kollat upp med Bolagsverket, enligt dem sitter du i styrelsen i 24 bolag.

Ett sus går genom publiken. Thorell förklarar att dessa är dotterbolag till redan nämnda bolag, samt att flera av dem är vilande.

Sandberg säger att flera av dem han sett inte är vilande, och frågar Thorell – som låter ung – vad han egentligen kan tillföra i styrelsen.

Nu avbryter Jonas Bergh, mötesordförande, och säger att det får vara nog med Sandberg-frågor till Thorell.

– Eftersom det börjar bli obekvämt? riposterar Sandberg, och sätter sig ned.

– Jag vill inte att du säger så, säger en arg Bergh, och fortsätter: ”Ställ två viktiga frågor nu!”

Men Sandberg sitter kvar, och Anders Berg (industrimannen) föreslår att Thorell liksom Matts Ekman inte väljs in i styrelsen pga deras nära band.

– Det här var ju nästintill att komma med en falsk uppgift, säger han om Thorells uppgifter om hur många styrelseuppdrag han har.

Men Günter Mårder talar för att största aktieägaren måste få ha någon representant i styrelsen, särskilt med tanke på de stora processkostnader som kan tänkas uppstå.

Stämman väljer styrelsen – eftersom Öresund röstar ja – och därmed är sista ordinarie beslutspunkten avslutas. En extra tillkommer: Klio (Sandberg/Mörtstedt) vill att stämman beslutar om extrastämma senare i höst för att på den bland annat besluta om talan ska föras mot styrelseledamöter och vd i HQ AB.

Nya ordföranden Leif Ljungholm tar ordet och säger att det är dessa frågor den nya styrelsen ska ägna sig åt att ta fram beslutsunderlag. Mårder säger att aktieägarna så fort de befinner sig i foajén kan kalla till extrastämma om bara 10 procent av ägarna vill det (till skillnad från under stämman, då 50 procent krävs), och instämmer i Ljungholms ord om att det Sandberg föreslår är just det som nya styrelsen ska ägna sig åt.

Så är stämman slut (”på tiden”, enligt damen bredvid Realtid.se).

En stunds eftersnack i foajén vidtar, men Mats Qviberg tackar efter att ha hälsat på Realtid.se:s utsände nej till att svara på frågor genom att, utan att förklara varför, gå iväg till en annan reporter.