Linklaters sågar Borgs förslag

Remisser för departementspromemorian Effektivare ränteavdragsbegränsning har kommit in till Finansdepartementet. Syftet med lagen är att förhindra att skattefördelar uppstår inom enskilda intressegemenskaper, som exempelvis private equity-strukturer, genom ränteavdrag.

En av instanserna som uttalat sig är Advokatsamfundet som ställer sig mycket kritiskt till förslaget eftersom det inte uppfyller grundläggande krav på rättssäkerhet och förutsebarhet, enligt generalsekreterare Anne Ramberg.

Advokatsamfundet riktar även skarp kritik mot förslaget vad gäller Skatteverkets föreslagna roll: ”Den föreslagna möjligheten för Skatteverket att, utan att det föreligger oriktig uppgift, inom ramen för efterbeskattning kunna angripa ränteavdrag om det övergripande skälet har varit att få väsentlig skatteförmån, kan starkt ifrågasättas ur ett rättssäkerhetsperspektiv.”

Ramberg menar även att de negativa konsekvenserna inte har utretts tillräckligt och ställer sig frågande till den skyndsamhet som präglar förslaget: ”De tidigare införda ränteavdragsbegränsningsreglerna är ingen nyhet och effekterna av dessa regler måste rimligen ha varit kända sedan tidigare.”

Även advokatfirman Linklaters är kritiska till förslaget som firman menar är rättsosäkert. I promemorian föreslås att tioprocentsregeln inte får tillämpas om Skatteverket kan visa att orsaken egentligen rör en skatteförmån. I den så kallade ventilen (se faktaruta) föreskrivs att denna får tillämpas om det skuldförhållande som ligger till grund för ränteutgifterna i huvudsak är affärsmässigt motiverat.

Linklaters anser att begreppet ”affärsmässigt motiverat” är för vagt. Advokatjätten menar att ett fundamentalt rättssäkerhetskrav är att en regel måste vara så pass tydlig att varje person kan förutse konsekvenser av sitt handlade eller att det går att förstå hur en myndighet samt domstol kan komma att tillämpa regeln. Så är det inte nu, menar Linklaters, som ifrågasätter att förvaltningsmyndigheter och slutligen förvaltningsdomstolar kan ta ställning till affärsmässighet inom näringslivet.

Dessutom är det oacceptabelt, menar advokatbyrån, att de nya reglerna i den så kallade omvända ventilen får initieras närsomhelst under hela efterbeskattningsperioden även om det inte föreligger någon oriktig uppgift.

Signerat av Stockholmkontorets Per Nyberg och Mats Andersson fortsätter Linklaters att såga förslaget och betonar att reglerna är utformade på ett sätt som ger bilden av att man kan kvantifiera och väga olika skäl mot varandra med godtagbar grad av precision där affärsmässiga skäl kan vägas mot skattemässiga överväganden. Resultatet skulle bli en rad tyckanden:

”Det framstår som verklighetsfrämmande att någon – vare sig man är skatteskyldig, skatteverk eller domstol – överhuvudtaget kan kvantifiera de olika motiven och väga dem mot varandra på det sätt som de föreslagna reglerna synes förutsätta”.

Nyberg och Andersson avslutar med att betona att Finansdepartementets förslag innebär urholkning av tilliten av fattade taxeringsbeslut och om Skatteverket kan komma att ompröva taxeringar långt efteråt ”finns det väl knappast några spärrar för att införa den ordningen beträffande vilken taxeringsfråga som helst.”

Bland de som kommenterat lagförslaget finns ytterligare en lång rad kritiker.

Skepsbron Skatt ställer sig kritiskt till förslaget eftersom det är rättsosäkert, för att frågor som rör internationella normer inte är tillräckligt utredd i EU samt att förslagen är mer långtgående än nödvändigt.

Näringslivets Skattedelegation (NSD) menar också förslaget är rättsosäkerhet. NSD skriver att Finansdepartementets förslag ”sätter objektiva regler ur spel” där avdragsrätten för ränta på samtliga lån inom intressegemenskap ”i framtiden kan bli helt beroende av subjektiva bedömningar av affärsmässigheten i uppkomna skuldförhållanden.”