Kontrollbalansräknings-ansvaret behöver rekonstrueras

Ett bolag som har betalningssvårigheter kan enligt lagen om företagsrekonstruktion, efter beslut av domstol, få till stånd ett särskild förfarande för att komma till rätta med betalningssvårigheterna och återfå lönsamheten. En företagsrekonstruktion får endast inledas om prognosen är tillräckligt bra för att rekonstruktionen ska lyckas. Bolagets verksamhet ska under företagsrekonstruktionen övervakas av en rekonstruktör som utses av domstolen. Vid en lyckad rekonstruktion kan de oprioriterade fordringsägarna få viss ackordsbetalning och de har möjlighet att göra fortsatta, förhoppningsvis lönsamma, affärer med det rekonstruerade bolaget. En avveckling genom konkurs innebär typiskt sett en betydligt större värdeförstöring, vilket drabbar fordringsägarna i form av minskade möjligheter att få betalt, samt att arbetstillfällen går förlorade.

Aktiebolagslagen (ABL) innehåller regler som ålägger styrelsen en handlingsplikt bl.a. när bolagets eget kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet. Styrelsen ska då upprätta en så kallad kontrollbalansräkning (KBR) och sammankalla en första kontrollstämma för att besluta om bolaget ska likvideras eller drivas vidare. Beslutar stämman om fortsatt drift måste kapitalet återställas inom 8 månader, annars ska bolaget likvideras. Fristen löper från dagen för den första kontrollstämman, oavsett om aktieägarna då fattade ett formellt beslut om att bolaget ska bestå. Styrelsen ska inför den andra kontrollstämman upprätta en ny KBR som ska läggas fram på stämman.  Om kapitalet inte är fullt återställt så ska bolagsstämman besluta att likvidera bolaget.

Om styrelsen bl.a. underlåter att upprätta KBR, att sammankalla en första kontrollstämma eller att ansöka hos domstol om att bolaget ska gå i likvidation efter 8-månadersperioden, är styrelsens ledamöter solidariskt ansvariga för bolagets förpliktelser som uppstår under den tid som underlåtenheten består. Även andra personer som med vetskap om styrelsens underlåtenhet handlar för bolagets räkning svarar solidariskt med styrelsens ledamöter för sådana förpliktelser.

Rekonstruktionsreglerna syftar till att förhindra onödig och värdeförstörande avveckling av en verksamhet som kan bli lönsam, om den får fortsätta. Reglerna skyddar på det sättet fordringsägarnas intresse av att få högsta möjliga betalning. Tvångslikvidationsreglerna har också till syfte att skydda fordringsägarnas intressen av att få högsta möjliga betalning. Men den lösning som anvisas i ABL efter att 8-månadersfristen löpt ut är inte fortsatt verksamhet utan tvångsavveckling. Detta går inte ihop. Det är inte möjligt att i fordringsägarnas intresse fortsätta verksamheten och samtidigt avveckla den. Något av regelverken måste ges företräde. Att rekonstruktören och domstolen ska bevaka fordringsägarnas intresse under företagsrekonstruktionen måste rimligen vara tillräckligt för att rekonstruktionsreglerna ska ges företräde framför tvångslikvidationsreglerna.

I den juridiska litteraturen har antagits att ABL:s regler om personligt ansvar inte är tillämpliga under en pågående rekonstruktion. Detta framgår dock inte av lagen och har inte heller bekräftats i rättspraxis. Rättsläget är därför djupt otillfredställande för styrelseledamöter som genom rekonstruktion försöker rädda ett företag, inklusive arbetstillfällen, då de riskerar personligt betalningsansvar för bolagets skulder om rekonstruktionen inte skulle lyckas. När 8-månadersfristen löper ut kan styrelsen därför se sig tvingad att ansöka om likvidation för bolaget – trots att en lyckad rekonstruktion kan vara inom räckhåll. Därför krävs en lagändring som uttryckligen inför ett moratorium på fristerna, i enlighet med ABLs tvångslikvidationsregler, så fort en rekonstruktion har blivit beslutad!

Advokat Hans Renman, Hamilton Advokatbyrå
Advokat Carl Svernlöv, Baker & McKenzie Advokatbyrå