"Fyndläge för obligationer"

Det skriver Bloomberg.

– Det finns en del verkligt extraordinära möjligheter i kreditvärlden, säger David Swensen enligt nyhetsbyrån. Han är investeringschef på Yale.

– Allt, från banklån till investeringsklassade obligationer till mindre än investeringsklassade obligationer, prissätts på verkligt extraordinärt billiga nivåer, säger han.

Swensen har ökat Yales besparade kapital från 7-8 miljarder kronor när han började på jobbet år 1985, till 175 miljarder kronor vid halvårsskiftet. Det innebär att Yale är det näst rikaste universitetet i USA efter Harvard.

Men fram till mitten av december hade förmögenheten minskat i värde till 130 miljarder.

Swensen är sedan tidigare känd för sin bok om investeringar, som utkommer i ny upplaga den 6 januari.

Nu slår han fast att det periodvis är oundvikligt med värdeminskningar med en portfölj med mycket aktier som är upplagd för att växa på lång sikt.

– Det finns inte en investeringsstrategi som kan generera den sortens långsikta resultat vi har skapat på Yale, som inte kommer att ha tillfälliga negativa avkastningar.

– Jag tycker inte att folk ska strunta i boken bara på grund av de senaste månadernas marknadstrauma. Yales bokföringsår är inte ens avslutat. Att bedöma en lånsiktig investeringsstrategi baserat på resultat över 5-6 månader är så dumt att det inte går att formulera i ord.

Bland bokens käpphästar finns vikten av att sprida en portfölj på flera investeringar, men att ändå behålla fokus på att mest ha aktier.

När det blir sämre konjunktur, äts dock spridningsfördelarna upp enligt Swensen av att investerare säljer sina aktier och köper amerikanska statsobligationer i en ”flykt till kvalitet”.

– När du har en marknad där alla sorters aktieinnehav straffas, så kommer det att skada långsiktiga investerare, säger han till Bloomberg.

Men i nuvarande marknadsklimat, kan exempelvis pressade företagsobligationer ge ”aktieliknande” avkastning enligt Swensens bedömning.

– Man måste vara säker på att välja företag som har möjligheten att överleva under verkligt tuffa ekonomiska förutsättningar.

Endast Harvard-universitetet har en förmögenhet som är större än Yales. Vid halvårsskiftet uppgick Harvards kapital till 283 miljarder kronor, men har efter det minskat till 221 miljarder.

Swensen själv blev ekonomie doktor på Yale innan han började jobba på investmentbankerna Lehman Brothers och Salomon Brothers.

När han började som investeringschef på Yale svarade pengar från Yales kapital för 10 procent av universitetets årsbudget. Men tack vare värdeökningen för kapitalet, kan nu nästan hälften av årskostnaderna täckas härifrån. Enligt Swensen väntas detta förhållande inte försämras.

Någon värdeökning i Yales förmögenhet prognosticeras inte igen förrän bokföringsåret som slutar 2011.

– Innan bankerna börjar låna ut pengar igen, kommer ekonomin att förbli stagnerande, säger Swensen enligt Bloomberg.

– Jag tror inte att amerikanska centralbanken eller regeringen har tänkt ut hur de ska kunna fixa kreditmarknaderna.

– Vi kommer att ha en nationalekonomisk och finansiell press så länge kreditmarknaderna är trasiga, och det är inte förrän vi börjar se kreditmarknaderna fungera ordentligt som vi kommer att kunna se en väg framåt mot ekonomisk återhämtning.

Swensen förespråkar statliga garantier för insättningar i amerikanska penningmarknadsfonder, som ett sätt att uppmuntra investeringar i dessa fonder som i sin tur köper företagsskulder.

Den nya upplagan av Swensens investeringsbok är uppdaterad med avsnitt om hur viktigt det är att organisera och övervaka investeringsföretag.

Sådana överväganden fick Yale att undvika investeringar hos Bernard Madoff som nu anklagas för bedrägeri.

– Om vi inte kan sitta ner med de människor som gör investeringarna, och förstå vad det är de gör och hur de gör det, så kommer vi inte att investera. Då kommer vi inte att ha något att göra med det, säger Swensen till Bloomberg.

Enligt Swensen skulle ingen ha investerat hos Madoff om man läst dessa avsnitt i boken. Madoffs kapitaltillflöde kom från fonder som i sin tur investerar i fonder.

– Skälet till att jag inte gillar fonder som investerar i fonder, är att de möjliggör ett flöde av likgiltigt kapital, säger Swensen till Bloomberg.

Han förespråkar att det bästa för de flesta investerare är att bara investera i börsindex, eftersom försök att få en bättre värdeutveckling än index sällan är framgångsrikt.

”För varje vinnare finns det en förlorare, och även vinnarna betalar för mycket av sina vinster i avgifter och kommissioner”, skriver Swensen i sin bok.

Men han anser även i boken att det finns möjligheter för de som stundtals vill försöka slå marknaden, om man är villig att satsa de resurser som behövs för att vinna.

Grunden för värdeökningen i Yales förmögenhet var enligt Swensen en filosofi att gå emot strömmen, en högpresterande analysavdelning, och förmågan att stimulera fram ”oinstitutionellt beteende från institutioner”.

– Ingen har sagt att det är lätt. Men du måste göra en enormt massa arbete för att det ska bli rätt, säger han till Bloomberg.