"Förenklade argument"

I tidskriften Ekonomisk debatt pågår en het skattedebatt efter forskarna Annette Alstadsæters och Martin Jacobs kritik mot skattereformen för småföretagare 2006.

I en artikel som publicerades förra året kom de fram till att gällande 3:12-regler är allt för generösa och uppmuntrar till skatteplanering. Reformen av regelverket, som genomfördes 2006 för att uppmuntra entreprenörsskap, har enligt Alstadsæter och Jacob lett till beteendeförändringar som inte var avsedda. Nya fåmansbolag har i stor utsträckning etablerats endast för att kunna omvandla inkomster till skattemässigt mer gynnsamma utdelningar, menar de.

Men rapporten mötte kritik från Johan Ericsson, doktor i nationalekonomi, och Johan Fall, skatteekonom vid Svenskt näringsliv, i en replik som senare också publicerades i nämnda tidskrift. Ericsson och Fall ansåg, tvärtemot Alstadsæter och Jacob, att effekterna av reformen förutsetts av beslutsfattarna och tagits med i bedömningen vid beslutet. Ericsson och Fall poängterade också i sin kritik att skatteintäkterna från utdelningar från fåmansföretagen efter 3:12-reformen ökat, och de kritiserade forskarnas empiriska underlag och sammanfattande statistik över nyetablerade företag.

Nu bemöter Alstadsæter och Jacob kritiken. Deras främsta syfte med sin rapport var att öka medvetenheten om inkomstomvandling. Men samtidigt finns det heller, enligt dem, inga empiriska bevis för att för ökade investeringar eller ökad företagsamhet efter reformen, och slår tillbaka på Ericssons och Falls kritik.

”Vi finner deras kritik obefogad: den grundas främst på förenklade argument”, skriver Alstadsæter och Jacob i senaste numret av Ekonomisk debatt.

Ericsson och Fall argumenterar att skatteintäkterna från utdelningar har ökat, eftersom utdelningsmassan blivit större. Alstadsæter och Jacob förnekar inte det faktumet men anser samtidigt att det ger en allt för förenklad bild av verkligheten. Enligt dem bortser Ericsson och Fall i sitt argumentet helt från förlusten av intäkter från arbetsinkomster, och de menar att ökade utdelningar till en låg skattesats till och med kan leda till en minskning av de totala skatteintäkterna.

”Det är knappast förvånande att mer utdelning betalas ut till aktiva ägare enligt 3:12-regeln; det är en förutsättning för att ägarna ska kunna använda 3:12-bolaget till inkomstomvandling från högt beskattad löneinkomst till lägre beskattad utdelning.”, skriver Alstadsæter och Jacob.

De står fast vid att 3:12-reglerna i stor utsträckning används för just skatteplanering och lyfter fram ytterligare aspekter på slutsatsen.

”Den process som nu pågår i Sverige med att sänka skattesatserna på företagsnivå förstärker återigen incitamenten för att delta i inkomstomvandling. Utan att se skattesystemet i sin helhet kan man inte göra något med incitamenten för skat­teplanering genom ett 3:12-bolag.”

Förenklingsregeln som infördes vid 2006 års reform används sedan dess av 80 procent av fåmansföretagens aktieägare. Fler har också övergått till att bli aktiva ägare eftersom man då kan dra nytta av reglerna för utdelning. Antalet holdingbolag har också ökat sedan reformen till 25 procent.

De negativa effekterna på grund av ökad skatteplanering är, enligt Alstadsæter och Jacob, att det minskar effektiviteten i skattesystemet och minskar skatteintäkterna. Dessutom leder inkomstomvandling till ökade inkomstklyftor och till missvisande statistik då antalet nystartade företag inte kan användas som ett mått på entreprenörsskap.

”Ericsson och Fall hävdar att alla effekter av reformen hade förutsetts och är kända av beslutsfattarna. I bästa fall är detta ett naivt synsätt. Det hade inte gjorts någon grundlig utvärdering i efterhand av effekterna av 2006 års reform före vår rapport.”, skriver Alstadsæter och Jacob.