Facebook – en säkerhetsrisk?

– Jag har förståelse för att det kan vara en säkerhetsrisk. Men Domstolsverket behöver inte skjuta med den största kanonen de har till sitt förfogande, säger juridikbloggaren Jakob Heidbrink och påpekar att han stödjer bloggaren Mårten Shultz.

Anmäl dig till Realtid.ses nyhetsbrev Juridik som skickas ut varje torsdag.

– De säkerhetsrisker som Domstolsverket hänvisar till går tydligen att hantera i andra sammanhang. Jag tycker det är märkligt att Domstolsverket upplever hotet så stort att man stänger av en del av internet, säger Jakob Heidbrink

– Då betyder det att domare inte kan vara med på diskussionssidor, hålla kontakt med domarkollegor i andra länder till exempel. Det är väldigt olyckligt.

Tidigare stängdes även bloggar av. Något som ska ha åtgärdats, enligt Dagens Juridik.

– Men det vet inte jag eftersom jag inte har tillgång till deras nät.

Att stänga av bloggar, för att det skulle vara socialt nätverkande på internet, stämmer inte eftersom man bara kollar vad en person har skrivit, menar Heidbrink.

– Jag är inte domare så jag vet inte hur aktuellt det är men allmänt kan ju en domare lägga upp ett dilemma som man har stött på och diskutera det med andra kollegor i en grupp på nätet.

– Jag föreställer mig också att vissa domare använder de sociala sidorna för att stödja en pågående diskussion som till exempel kan röra facket.

Dessutom, tillägger Heidbrink, kan det vara viktigt och intressant att följa sidor och diskussioner såsom Piratpartiet, utan att man själv deltar.

– Det är märkligt att Domstolsverket väljer att inskränka domares informationsfrihet i ett läge när förtroendeutredningen explicit har sagt att domare ska bli bättre på att interagera med det övriga samhället. Då är det konstigt att myndigheten går emot det, säger Mårten Schultz.

Han pekar på en principiell fråga till.

– Vill vi ha en rättsordning där en statlig myndighet filtrerar information som domare har tillgång till? Jag tycker det är principiellt tveksamt

Kan du förstå det ur säkerhetssynpunkt?

– Om det verkligen är sant kan jag förstå det. Men alla andra myndigheter klarar av det. Vi har aldrig har haft några problem med det på den juridiska fakulteten, säger Schultz.

– Det finns ett demokratiskt värde i att akademiker och domare självständigt ska få bestämma vilken information de ska få tillgång till, så länge de inte begår brott.

Samtidigt sker det alltid en viss filtrering.

– Men det som är nytt är att de har stängt av så pass mycket mer – samtidigt som det finns en vilja att våra folkvalda domare ska bli bättre på att kommunicera med det allmänna samhället.

Därtill, tillägger Mårten Schultz, känns det som att det finns en brist förståelse för hur pass revolutionerade sociala medier är för att kommunicera.

– Att utestänga domare från dessa kommunikationskanaler som har fått en sådan betydelse är helt enkelt omodernt.