Realtid

Ekoäpplen nya melodin för forna it-entreprenören Kajsa Leander

Kajsa Leander, äppelentreprenör.
admin
admin
Uppdaterad: 20 jan. 2017Publicerad: 20 jan. 2017

Kajsa Leander har sedan den famösa Boo.com-kraschen år 2000 hunnit ta revansch flera gånger om. Efter tio framgångsrika år inom italiensk modeindustri flyttade hon och familjen för fem år sedan hem till Sverige där de påbörjade en ny företagsresa. Deras sommarparadis sedan 20 år, Berga Bruk, förvandlas nu successivt till storskalig ekologisk äppelodling och nytänkande musteriverksamhet.

ANNONS
ANNONS

Mest läst i kategorin

När Realtid Karriär ringer upp Kajsa Leander blir Boo.com-kraschen för snart 17 år sedan den naturliga utgångspunkten. Det var ju efter framgångarna med e-bokhandeln Bokus,  som såldes med stor vinst till KF 1998, Kajsa och hennes kompanjon Ernst Malmgren gick vidare till nästa förmodade succé Boo.com som skulle sälja märkeskläder över nätet.

De lyckades dra in svindlande 1,4 miljarder kronor i riskkapital, men efter bara några månaders verksamhet gick företaget i konkurs och investerarna förlorade sina pengar. Boo.com blev själva sinnebilden för internetbubblan.
– Jag har sedan länge gått vidare, men jag ser det som en bra erfarenhet. Idén funkade ju, vi bara för tidigt ute, kommenterar Kajsa.

Du har ju erfarenhet av företagande inom väldigt olika branscher – är det samma saker som krävs för att man ska lyckas?
– Ja, i princip. Hårt arbete och mycket sälj. Att ha ett stort intresse för det man håller på med är en förutsättning, i alla fall för mig. Jag har gått massor av kurser för att lära mig så mycket jag kan om äpplen och odling. Jag har också haft stor hjälp av min erfarenhet av varumärkesbyggande, det är viktigt att företaget känns genuint och äkta för att det ska tilltala en publik. Att ha koll på sin målgrupp är förstås också en förutsättning, men viktigast är ändå att följa sitt hjärta.

Att just följa sitt hjärta är något Kajsa Leander verkligen har gjort när det gäller sitt senaste företag Berga Bruk AB som formellt grundades 2014. Ännu så länge har hon inte tagit hjälp av någon utomstående finansiär utan har denna gång valt att skynda långsamt och låta företaget växa organiskt.
– Jag vill finansiera allt själv så länge det går, men på lite sikt kanske jag får ta in investerare. En sak jag sparar mycket pengar på är att min man Joel gör all formgivning, exempelvis alla etiketter till våra produkter. Han är så himla duktig!

Kajsas man Joel Berg är sedan länge ad och formgivare med hela världen som arbetsfält. Han har bland annat jobbat med H&M, Benetton, Harper's Bazaar och Italienska La Republicas modemagasin "D". Det var på grund av Joels jobb som hela familjen bodde i Italien under tio år. Nu bor de alltså sedan fem år i Stockholm, men framför allt Kajsa tillbringar nästan lika mycket tid på Berga Bruk i småländska Emådalen. Det är där företagets ständigt växande skara produkter framställs.

Jordbubbis, Rabarbro, Äppelena och Plingon är några av de kreativa namnen på företagets ekologiska drycker, enligt Kajsa inspirerade av Astrid Lindgrens språkliga fantasi. Det mest kända varumärket är dock Folksoda som fick fin pr genom succéfilmen "Hundraettåringen som smet från notan och försvann" med Robert Gustafsson i huvudrollen.
– Enligt filmbolaget skulle det vara en "röd rysk dryck" så vi tog fram en sådan med smak  av surkörsbär och schisandra. I februari lanserar vi ännu en ny dryck, Kitty Kola, som är  en ekologisk cola med äpple som sötningsmedel. Vi använder aldrig raffinerat socker i våra produkter, berättar Kajsa.

Kitty Kola är egentligen ett gammalt varumärke med rötter i grannbyn till Berga Bruk,  och det var vid ett besök på hembygdsmuseet som Kajsa fick idén att på nytt registrera varumärket och börja tillverka den.
– Precis som med Folksoda är tanken att Kitty Kola ska passa såväl hipsters som barn, ja alla från fem till hundrafem år. Nyttigt, gott och ekologiskt är vårt motto!

Dryckerna från Berga Bruk finns redan att köpa på Coop, Ica, Pressbyrån och distribueras  även via Axfood. Nu planerar Kajsa en utlandslansering.
– Jag tror starkt på den här idén och tänker börja med att exportera till England och Tyskland där det redan finns ett upparbetat sug efter svenskt och ekologiskt. Sverige förknippas utomlands med bra värden som kvalitet och trovärdighet.

ANNONS

Men konkurrensen är förstås stor, inte minst inom Sverige.
– Dryckesmarknaden i Sverige är otroligt prispressad eftersom den domineras av några få stora aktörer som Pripps och Åbro. Marginalerna är små, så det gäller att istället komma upp  i volym. Det är jättesvårt att veta vart man ska lägga sig, alla säger att de vill köpa närodlat och ekologiskt men inte många vill betala för det.

På Berga Bruk har det även historiskt funnits stora äppelodlingar, men de förstördes till stor del under några kalla vintrar kring 1940. Nu planerar Kajsa att återskapa odlingarna och har beställt 5000 äppelträd från Holland som ska planteras 2018. Inom fem år förväntas dessa ge full skörd. Tills dess fortsätter Kajsa att som nu köpa in äpplen från andra ekobönder i närheten.

Är det mindre lönsamt att odla äpplen ekologiskt?
– Man får ut en mindre skörd, men å andra sidan får man mer betalt så jag skulle säga att det går på ett ut. Det finns ju en väldigt stor efterfrågan på ekoprodukter i Sverige, inte minst när det gäller äpplen. Ändå är bara fem procent av de ekoäpplen som säljs odlade i Sverige, det är ju helt absurt! Där har handlarna ett stort ansvar för att köpa in svenska äpplen istället för exempelvis ekoäpplen från Nya Zeeland.

Vilken  är den största utmaningen för dig som "äppelentreprenör"?
– Att få det hela att gå runt och att kunna leva på företaget. Dit har jag inte riktigt kommit än. Det är en spännande utmaning att göra allt från A till Ö, att ha kontroll över hela processen.

 

Läs mer från Realtid - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
ANNONS
Jämför courtage

Compricer är Sveriges största jämförelsetjänst för privatekonomi. Klicka här för att jämföra courtage.

Jämför här
ANNONS
Spela klippet

Framtidens äldreboenden: Teknik, trygghet och trivsel

Äldreboenden och andra omsorgsfastigheter kommer att spela en allt större roll inom både samhällsstrukturen och fastighetsmarknaden. Med en snabbt åldrande befolkning ökar behovet av innovativa lösningar som möter de komplexa krav som dagens vård och omsorg ställer. Utformningen av framtidens äldreboenden handlar inte bara om praktiska funktioner utan också om att skapa miljöer som främjar […]