Dags att ta Konkurrensverkets utredningar på största allvar

Detta är en argumenterande text med avsikt att påverka. Åsikterna som förmedlas här är skribenten/skribenternas egna.

Konkurrensverket får idag en rad nya befogenheter som ska ge myndigheten större möjligheter att upptäcka och bötfälla företag som ägnar sig åt konkurrensbegränsande samarbeten (karteller) eller som missbrukar sin dominerande ställning.

Den största nyheten är att Konkurrensverket framöver självt kan besluta om konkurrensskadeavgift (böter) för företag som bryter mot konkurrenslagen utan att behöva gå till domstol. En annan nyhet är att Konkurrensverket också kan bötfälla företag som försvårar myndighetens utredningar genom att lämna felaktiga eller inkompletta uppgifter, eller som inte lämnar uppgifter i rätt tid. Sådana böter benämns utredningsskadeavgift och kan även drabba företag som själva inte är misstänkta för konkurrensbrott, men som inom ramen för Konkurrensverkets utredningar får frågor från myndigheten.

Syftet med dessa nyheter är att stärka Konkurrensverkets möjligheter att ingripa mot företag som bryter mot konkurrensreglerna. Lagstiftarens förhoppning är att konkurrenstillsynen härigenom blir effektivare. Om förhoppningarna infrias finns det skäl att välkomna dessa nyheter som kan gynna svenska konsumenter och företag. Samtidigt finns det skäl att vara kritisk mot vissa av konsekvenserna som kan förväntas.

Att Konkurrensverket ska få besluta om böter har varit en kontroversiell fråga som flera gånger tidigare utretts utan att genomföras. Även denna gång framförde tunga remissinstanser kritik mot en sådan ordning. Bland annat Lagrådet avstyrkte förslaget i denna del, men regeringen valde att inte hörsamma kritiken.

En farhåga har varit hur väl Konkurrensverket kan hålla isär sina olika roller när myndigheten nu ska agera som utredare, åklagare och domare i frågan om böter. Felaktiga bötesbeslut kan få förödande konsekvenser för företag i form av dålig publicitet och uteblivna affärer. Företag som döms för konkurrensbrott kan exempelvis bli föremål för uteslutning ur offentliga upphandlingar. Detta ställer krav på mycket hög träffsäkerhet gällande de bötesbeslut som Konkurrensverket kan komma att fatta.

Utfallen från myndighetens tidigare ärenden ger dock ingen betryggande bild. Under de dryga 25 år som Konkurrensverket fått agera åklagare i konkurrensmål har verket helt eller delvis förlorat mer än 80 procent av de bötesmål som myndigheten valt att driva i domstol. I nästan hälften av dessa fall har företagen helt friats, det vill säga att domstolarna fann att företagen inte hade begått lagbrott.
Det är därför viktigt att Konkurrensverket framöver blir bättre på att prioritera rätt när myndigheten beslutar om böter. Exakt vad verket planerar att göra för att uppnå detta är idag okänt, vilket är grund till oro.

För företag som utreds av Konkurrensverket finns det starka skäl att engagera sig tidigt under verkets utredning eftersom ett felaktigt beslut kan få långtgående effekter, även om beslutet senare skulle upphävas av domstol. 

En konsekvens av det nu sagda är att kostnaderna för företagen kan förväntas öka. Företagen förväntas att aktivt försvara sig redan under Konkurrensverkets utredning, men kan inte förvänta sig någon ersättning för dessa kostnader om utredningen visar sig vara obefogad. Detta är en skillnad från tidigare ordning när frågan om böter avgjordes i domstolar, och företagen kunde koncentrera sitt försvar till domstolsprocessen där felaktigt anklagade företag kunde få sina kostnader ersatta av Konkurrensverket.

Utöver ovanstående kan även ökade kostnader för företagen förväntas på grund av risken för utredningsskadeavgift. Systemet med utredningsskadeavgift har modellerats enligt motsvarande system från EU-kommissionen. Svenska företag som fått frågor från EU-kommissionen inom ramen för olika sektorundersökningar vet hur omfattande dessa frågelistor kan vara. Det kan röra sig om detaljerade försäljningssiffror, marknadsundersökningar eller interna och externa kommunikationer från flera år tillbaka. Det kan ta flera arbetsdagar eller till och med arbetsveckor att samla in de uppgifter som begärs.

Ibland tvingas företagen hyra in externa IT-forensiker för att säkerställa att svaren är fullständiga. Allt för att undvika risken för betydande böter om svaren skulle vara inkompletta. Kostnaderna för dessa arbeten får bäras av företagen och kan uppgå till betydande belopp. När nu samma system införs i Sverige kan samma utveckling förväntas.

Det nu sagda gäller inte bara företag som är misstänkta för brott, utan även företag som utan sådana misstankar får frågor från myndigheten. Det kan vara företag som utgör kunder eller konkurrenter till misstänkta företag, eller som bara anses ha kunskap om den marknad som Konkurrensverket utreder. För företagen finns det all anledning att vara vaksamma när man svarar på frågor från Konkurrensverket, eftersom myndigheten nu också kan genomföra en gryningsräd hos ett företag som myndigheten misstänker har svarat missvisande eller inkomplett. Gryningsräder innebär i sig själva betydande kostnader för företagen i form av avbrott i den dagliga verksamheten och dålig publicitet. Sådana kostnader får bäras av företagen oavsett om misstankarna senare visar sig vara obefogade eller inte.

Om Konkurrensverkets nya befogenheter leder till effektivare tillsyn återstår att se, men företag gör klokt i att se över sina rutiner för hur de hanterar frågor från Konkurrensverket och hur de förhåller sig till verkets utredningar. 

Amir Mohseni
Advokat/partner Bokwall Rislund Advokatbyrå