"Bygg din egen pengamaskin!"

35-årige entreprenören och före detta Draknästet-deltagaren Tobias Schildfat har skrivit boken ”Vägen till din första miljon”, som i dagarna kommer ut på lilla Skåne-förlaget Roos & Tegnér.

Realtid.se ringer Schildfat på fredageftermiddagen.

Är du miljonär?

– Ja, det får jag ju erkänna, eftersom jag har godkänt titeln ”Vägen till din första miljon”. Sen vill jag ju samtidigt säga att jag haft glädje av pengarna från start, alltså även innan jag blev miljonär.

Hur mycket pengar har du, med tanke på att du skrivit en bok i ämnet?

– Därifrån och uppåt, mer än så vill jag inte precisera.

Vad räknar du med att tjäna på boken?

– Ojojoj. Det jag hoppas på är att så många personer som möjligt börjar bygga pengamaskiner. Drivkraften finns hos många människor att försöka tjäna pengar, men vi har inte fått lära oss hur man gör i skolan.

– Det bästa av allt är att det är rätt enkelt. Det är visserligen inget som går på en dag att bygga en pengamaskin och tjäna en miljon, men egentligen är det inget svårt.

Hur gör man?

– Det finns inga genvägar: man måste först skapa sig ett överskott varje månad, pengar man inte behöver för den dagliga driften för ett tillfredsställande liv. Detta överskott blir byggstenarna för din pengamaskin.

– Sedan måste man investera dem. Det kan man göra på lite olika sätt, jag nämner flera. Framför allt nämner jag den metod som är mest lättillgänglig för störst antal människor: aktiemarknaden; den har visat sig bäst över tiden.

– Det är väldigt enkelt också att investera i aktiemarknaden: man öppnar en depå, och man kan köpa in sig för relativt lite pengar, det kostar ju inte mycket att öppna en depå.

– Sen handlar det även om rätt inställning: man måste ha med familjen med sig. Men ju längre tiden går, desto mer pengar blir det och ju mer pengar kommer det från din pengamaskin.

Din metod för att bygga en ”pengamaskin” handlar alltså om att öppna en aktiedepå?

– Nja, egentligen vill jag sätta fingret på något som många kan men få vågar: en mental inställning, och sedan att man i praktiken i sin ekonomi skapar ett överskott som man investerar, och att man sedan gör det uthålligt över tiden. Inte att man sparar ett litet belopp som man lägger undan en gång, utan att man gör det om och om igen.

Schildfat jämför med att göra armhävningar regelbundet: i början är det tungt, men vartefter man håller på går det bättre och bättre.

Vad har du för råd till skuldsatta och fattiga människor, som kanske inte har råd att sätta av ett belopp regelbundet?

– Där finns det heller inga genvägar: har man inte möjlighet att sätta av pengar från sin ekonomi, då måste man förändra ekonomin. Har man tagit dyra konsumtionslån till exempel är mitt råd att uppsöka sin bank och försöka få ett billigare lån.

– Gäller det stora lån, som hus/båtar/bilar har man faktiskt valet att köpa en mindre bil, skaffa ett billigare boende eller inte ha någon båt.

– Den andra utvägen är givetvis att öka sina intäkter, säger Schildfat och ger exempel på frågor man kan ställa sig:

– Kan jag skaffa ett extra jobb, eller kanske utbilda mig till ett högre betalt jobb? Ökade intäkter och sänkta kostnader ger ju ett överskott.

– Helt klart är det vissa som det kommer att vara tuffare för. Men det är möjligt för i stort sett alla att bygga en pengamaskin.

Realtid.se frågar om det finns några nationalekonomiska hinder för att alla ska bli miljonärer, exempelvis landets samlade produktion, BNP.

Är BNP per capita ett ”tak” för hur många som kan bli miljonärer?

– Nja, BNP växer eller minskar utifrån hur människor handlar. Jag har en stark tro på att om fler som bygger egna pengamaskiner får vi en annan frihet, vilket gynnar både individer och

samhället.

Du tror att det blir högre tillväxt om folk gör som du?

– Jag tror framför allt att det blir ett starkare samhälle, med människor som kan och vågar göra andra val.

– Jag tänker ofta på det när man pratar med kompisar om jobb och så: det finns så många olika jobb, men många tänker på sin egen situation utifrån just det jobb de har, och att de inte har friheten att förändra sin situation. Har man en pengamaskin vid sin sida däremot, då har man helt andra förutsättningar.

Realtid.se frågar om Schildfat med sin ”pengamaskin” menar att människor ska driva ett företag vid sidan av sina vanliga jobb. Så är dock inte fallet: det är fortfarande aktier som är det huvudsakliga tipset.

– En intressant aspekt av det är att om man tittar 50 år tillbaka hade folk inte den investeringsmöjligheten, det var en ytterst liten del av befolkningen som ägde aktier.

Schildfats börstips är att investera i stora investmentbolag, som han menar är bra eftersom de ger tillgång till professionella investerare, men inte har fondernas höga avgifter: i stället får man utdelning varje år.

– Särskilt bra är de bolagen om man är en mindre van investerare. De ger också en vettig riskspridning.

Själv håller sig Tobias Schildfat enbart till stora investmentbolag, gärna med tydliga ägare. Han nämner Lundbergs och Ratos som exempel på innehav. Största delen av hans förmögenhet består av aktier.

– Tittar man tillbaka tio år i tiden tror jag att Lundbergs ökat med 15 procent årligen jämfört med börsens tre procent. Ratos är ännu bättre, de har ökat med 25 procent årligen.

Som entreprenör driver Tobias Schildfat det företag han och hans lillebror ställde upp i Draknästet med: print on demand-företaget Solentro. Bröderna tackade nej till investeringsförslag från ”drakarna”. Företaget har inte lämnat någon årsredovisning ännu, och Tobias Schildfat vill inte uppge huruvida det är lönsamt, men påpekar att det befinner sig i en uppstartsfas och att det därför investeras mycket.

– Det är betydligt svårare att starta upp ett företag än att investera i redan existerande. Det är därför jag pratar mycket om aktieinvesteringar i boken: jag vill hitta något som är tillgängligt för var och en.

– Det här med aktieägande har vuxit något helt enormt, men tyvärr har det direkta ägandet minskat på bekostnad av ägande via fonder, alltså institutionellt ägande. Det gör att det personliga engagemanget minskar, och därmed långsiktigheten.

Tongångarna känns igen från Urban Bäckströms senaste bok ”Dags att köpa aktier” (Ekerlids, 2009), som Schildfat dock inte har läst.

Den som köper boken får en aktiedepå i Nordnet på 300 kronor, förutsatt att han öppnar en depå.

Är du inte rädd för att bli anklagad för att bara ha skrivit en reklambok om att äga aktier i och med Nordnetanknytningen?

– Nej, det hade varit befogat om jag hade skrivit boken på uppdrag av Nordnet, men så är det inte: jag har skrivit boken först, sedan har förlaget och Nordnet hittat den här formen, vilket jag är väldigt glad för.

Vad är haken? Kan jag köpa boken och sedan få några Investoraktier till exempel och sälja dem och få pengarna?

– Det finns ingen hake. Det enda du måste göra är att öppna en depå, det kostar inget.

I två pressmeddelanden om boken som Schildfats förlag skickar ut på fredagen står att Schildfat var med i Draknästets jury, den församling av fem framgångsrika och förmögna svenskar som valde vilka entreprenörer de ville investera privata pengar i. Ett förflutet i juryn är alltså ett slags tecken på nådda ekonomiska framgångar, vilket skulle kunna antas ge en bok om hur man blir miljonär en skjuts.

I juryn satt dock inte Tobias Schildfat med, utan Sven Hagströmer, Ljubo Mrnjavac, Gunilla von Platen, Mats Gabrielsson och Richard Båge.

Vad menas med att du var med i ”juryn” i Draknästet?

– Va, står det så? Det stämmer inte, så var det inte. Det har blivit något fel i pressutskicket i så fall; jag har inte sett det, säger Tobias Schildfat och hänvisar till bokförlaget som har författat pressreleaserna. Han säger att de pressreleaser han har framför sig saknar uppgiften om att han var med i juryn: i dem står det bara att han var med i Draknästet (vilket han alltså var, som deltagare).