"Bodström är för övervakningsvänlig"

EU ska nästa år ta ställning till förslaget om att lagra de ”elektroniska fotspåren” av alla EU-medborgares data- och mobiltrafik. Går förslaget igenom kommer myndigheter att kunna rulla upp vart en enskild person ringt och mejlat och vilka webbplatser han besökt.

– Det är nog det allvarligaste hotet mot den personliga integriteten. Thomas Bodström tillhör den övervakningsvänliga falangen inom EU. Och det är missvisande att jämföra EU-förslaget med telefonavlyssning – telefonavlyssning sätts bara in mot misstänkta, medan EU-förslaget riktar sig mot alla EU-medborgare, säger Pär Ström.

För att försöka väcka opinion har Pär Ström formulerat ett förslag till politiskt åtgärdsprogram mot farorna med övervankningssamhället. I går lämnade han över det till regeringen. (Längst ned hittar du en länk till hans förslag.)

Han vill att politikerna tar hänsyn till den personliga integriteten när de fattar beslut. Att det blir lika viktigt som att göra en miljökonsekvensutredning.

Ett färskt exempel är förslaget att införa biltullar i Stockholm.

– Om vi får biltullar måste vi få en möjlighet att passera anomymt, säger han.

Det är något inte politikerna tänkt på – men går det att genomföra?

– Det beror på hur man utformar de tekniska systemen. Transpondrarna i biltullssystemen kan vara byggda för anonymitet. Tar man in de specifikationerna från början är det inte fördyrande.

Nu byggs ofta systemen så att personuppgifter loggas av ren slentrian, menar Pär Ström. Det vill han få stopp på.

– Man måste ha rätt att ta sig till stranden utan att loggas.

Ändamålsglidning

I ett större perspektiv finns det tendenser till att det samhället utnyttjar olika dataprograms möjligheter i överkant. I Storbritannien pågår ett arbete där bilarna på vägarna registreras med nummerplåtsigenkänning. Som mycket annat sker det med en motivering kring brottsbekämpning. Likaså används program med ansiktsigenkänning i ökad omfattning. De tas i bruk i USA och Storbritannien i sökandet efter terrorister.

– Risken är att det sker en ändamålsglidning, säger Pär Ström.

– Jag tycker att automatisk övervakning ska enbart ske av misstänkta. Polisen ska inte heller få fiska efter brott bland de elektroniska fotspåren.

I jakten på Anna Lindhs mördare fick polisen genom dispens tillgång till blodprover i PKU-registret som endast är avsett för forskning.

– Men nu blir det närmast rutin att ta in prover från PKU-registret.

Däremot riktar han ingen kritik mot användandet av DNA-analyser i polisarbetet.

– Utan DNA-analys hade inte polisen kunnat lösa Helenmordet, säger han.

Medgivande viktigt

Ett relativt nytt område som gör att vi lämnar elektroniska fotspår efter oss är de små RFID-chipen, chip som kan gömmas i många olika produkter och skickar identifierande radiosignaler.

Modejätten Benetton planerade att sy in RFID-chip i Sisley-kläderna förra året. Men den amerikanska konsumentorganisationen Caspian manade till bojkott och Benetton backade.

Pär Ström menar att det måste finnas etiska principer kring användandet at RFID-chip.

Det måste finnas tydlig information om att produkten innehåller ett RFID-chip. Kunden ska få chipet avaktiverat om han så begär vid betalning, anser han. Det ska inte ske någon dold RFID-avläsning. Och sist men inte minst; det ska inte ske någon avläsning av privatpersonerns tillhörigheter utan medgivande.

Det här med medgivande löper som en röd tråd i Pär Ströms tankar kring ökad integritet.

Ett tillspetsat men inte alltför utopiskt exempel är den lögndetektorprogamvara som det svenska företaget Projection AB marknadsför. Programmet testas av både svenska företag och myndigheter. Pär Ström menar att polis och säpo är de enda myndigheter som ska få använda det och att det måste bli förbjudet för Skatteverket och Försäkringskassan att använda sådana program. Programmet finns i en speciell version för personalrekrytering.

– Där borde det inte heller vara tillåtet. Den arbetssökande kan säga ja till att programmet används fast han menar nej.

Eller som Datainspektionens informationschef Leif Stenström har uttryckt sig:

– Det ska vara ett verkligt medgivande och inte ett medgivande under bilan.

Det är i Personuppgiftslagen, PUL, den personliga integriteten finns hävdad.

– PUL skrevs då personuppgifter i databaser var huvudfrågan, lagen täcker inte de elektroniska fotspåren vi lämnar, säger Pär Ström

Fel med hemlighetsmakeri

Färglaserskrivare har en inbyggd teknik, utvecklad för att hindra sedelförfalskning, där utskrifter kan spåras till det unika exemplaret av skrivaren, men det finns ingen information om det i manualerna.

– Varför detta hemlighetsmakeri, frågar han retoriskt.

Pär Ström hoppas att it-branschen vaknar till liv, för integritetsskydd kan bli en stor marknad tror han.

– It-branschen har en uppgift att utveckla mer lättanvända produkter som kan minimera elektroniska fotspår, men jag är medveten om att det då krävs en efterfrågan, säger han.