UPPDATERAD BNP-utvecklingen för Sverige var klart bättre än väntat under andra kvartalet. Och Nordeas ekonom Torbjörn Isaksson räknar med goda tider även framöver.
BNP ökade kraftigt
Mest läst i kategorin
Det berättar han för Realtid.se.
Det var bra BNP-statistik som presenterades nu under onsdagsförmiddagen?
– Jaja, definitivt.
– Preliminärt var det sagt att Sveriges BNP ökade med 3,7 procent under andra kvartalet, men det har nu skruvats upp till 4,6 procent.
– Och det är ju en mycket bra siffra.
– Det visar att det inte bara är en återhämtning som fortgår i den svenska ekonomin, utan att återhämtningen även är snabb.
– I många avseenden håller den svenska ekonomin på att normaliseras, och återgår till den nivåer för sysselsättning och BNP som rådde före krisen.
– Och den återgången sker betydligt snabbare än väntat.
– I grund och botten handlar det om att den ekonomiska politiken har varit väldigt expansiv på hemmaplan.
– Riksbanken har genomfört massiva räntesänkningar vilket har letat sig fram till hushållen, samtidigt som finanspolitiken också har gått i expansiv inriktning med skattesänkningar och så.
– Det har bidragit till att de inhemska delarna av ekonomin går bra.
– Dessutom är det så att i krisen var det framför allt exportsektorn som drabbades.
– Och nu när den globala handeln återhämtar sig; och återhämtar sig faktiskt också ganska starkt, så studsar även exporten upp mer markerat.
– Det leder till de här höga tillväxttalen.
Så det är exporten som driver den svenska BNP-tillväxten?
– Det vi ser är en bred uppgång i ekonomin.
– Bland annat är det intressant att se att investeringarna i Sverige har börjat öka tidigare än väntat.
– Det innebär också positiva signaler om den svenska ekonomin.
Vad räknar Nordea med för BNP-tillväxt i Sverige 2011 och 2012?
– För 2010 räknar vi med en BNP-tillväxt på 4,5 procent.
– Inör 2011 beaktar vi att den amerikanska ekonomin går in i en lugnare återhämtningsfas.
– Och vi räknar också med att finanspolitiken i euroområdet kommer att ha en dämpande effekt på tillväxten.
– Så med viss fördröjning gör den lite lugnare utvecklingen i omvärlden också att det blir en dämpande effekt för den svenska BNP-tillväxten.
– Därför blir den svenska BNP-tillväxten lägre 2011 än 2010, men ändå hygglig.
Vilken BNP-tillväxt räknar ni med för Sverige 2011?
– Knappt 3 procent.
Och för 2012?
– Ja, nu är det vanskligt att göra prognoser.
– Men vi räknar i nuläget med drygt 3 procent.
– Och det bygger då på ett antagande om att hjulen i USA börjar snurra åt rätt håll, och att det blir en allmän förbättring i världsekonomin.
– Det gynnar också den svenska ekonomin.
Hur blir det med arbetslösheten i Sverige? Vad ligger den på nu?
– Den ligger på ungefär 8,5 procent.
Vad tror ni om dess utveckling?
– Vi tror att den kommer att sjunka ganska snabbt framöver tack vare den höga tillväxten.
– Det behövs mer arbetskraft, antalet lediga jobb ökar hos arbetsförmedlingarna, och företagens anställningsplaner ökar.
– Det är ett uttryck för att aktivitetsnivån i ekonomin stiger.
Finns det risk för överhettning?
– Aaa…Vi tror att Riksbanken kommer att lätta på gasen och höja räntenivån.
– Och i kombination med att vi har en lugnare utveckling globalt så kommer det att dämpa den svenska ekonomin längre fram.
– Men vi tror det är viktigt att Riksbanken lättar på gasen, annars finns det en risk att det byggs upp obalanser.
– Riksbankens styrränta är väldigt låg i dagsläget.
– Vi tror att den höjs till 1,25 procent vid årsskiftet, till 2 procent vid årsskiftet 2011/2012, och till 3 procent på tre års sikt till årsskiftet 2012/2013.
Är det alltså läge att binda bolåneräntan?
– Ja, alltså; det är alltid upp till det enskilda hushållet, vilka ekonomiska förutsättningar hushållet har; vilka marginaler man har, och hur viktigt det är för hushållet att kunna förutse ränteutgifterna.
– Men rörlig ränta lönar sig i längden.
– Sedan kan man konstatera att de långa räntorna är mycket låga för närvarande.
– Det kan vara tillfälle nu att binda bolåneräntan om man funderar på det.
Compricer är Sveriges största jämförelsetjänst för privatekonomi. Klicka här för att jämföra courtage.