Bedrägerier mot factoringbolag ökar

Håkan Meurling vid Datainspektionen talar om de nya fakturaskojarna – som säljer en falsk faktura till finansbolag för att få loss pengar.

– Det rör sig om bolag som hittar på att man har faktura, när fakturabolagen ringer och frågar om personen verkligen har köpt en vara eller tjänst säger personen ja men är i själva verket i maskopi med bolaget som säljer sin faktura, berättar Meurling.

Anmäl dig till Realtid.ses Nyhetsbrev Finans och Försäkring som skickas ut varje måndag.

Tjänsten ”Sälj din faktura – få pengar i dag” har ökat lavinartat i finanskrisens spår eftersom det är ett snabbt sätt att få in pengar i bolaget. Den ökande efterfrågan för kreditmarknadsbolagens tjänster är inte bara positivt eftersom riskerna ökar.

Men det är inte bara obetalda fakturor som utgör riskerna utan bedrägerier mot kreditmarknadsbolagen blir också allt vanligare.

– Man kan bluffa på olika sätt. Vanligt är att bolag säljer en faktura utan att det finns en fordran. Man säljer en faktura men det finns ingen tjänst som är gjord, ingen vara är levererad, säger Michael Forsman, vd på Amfa Finans.

– Det går trender i ekobrottslighet, när en viss tjänst ökar så hänger de på. Fakturaköp är ganska hett och då flockas de där. Vi har också synts mycket och har gjort mycket reklam, fortsätter han.

Det svåraste är om den som ska leverera varan och den som ska ta emot är i maskopi med varandra.

– Vi har hållit på så länge och byggt upp rutiner så vi drabbas nog mindre än de nya bolagen. Har man inte hållit på så länge är man mer sårbar.

Vad har ni för rutiner?

– Vi kollar det företag som ska bli kund och då gäller det framförallt de personer som är kopplade till det företaget.

Bedrägeribeloppen varierer stort. Enligt Kim Andrews, bolagsjurist på Amfa Finans rör försöken om belopp på mellan 100.000 kronor upp till miljonbelopp.

Andrews säger att antalet bedrägeriförsök har ökat under senvåren och sommaren.

– I allt större utsträckning har man upptäckt att det går att lura finansbolag, säger han.

Förutom att det kan handla om renodlade bedragare finns det även seriösa företagare som säljer sitt företag till en oseriös aktör som i sin tur utnyttjar ett det välskötta bolagets renommé. De nya ägarna säger till leverantörer att skicka fakturor eftersom bolaget ändå ska försättas i konkurs.

Här kan bedömningen bli svårare. Eftersom bolaget ser bra ut på pappret kan pengar betalas ut men några dagar senare går bolaget i konkurs.

Enligt Kim Andrews har bedrägerierna också ökat bland relativt seriösa företagare som blivit desperata.

Varför har dessa försök ökat?

– Jag tror att det finns flera personer som har varit framgångsrika inom det här. Sedan är påföljderna för bedrägerier inte så jättehöga. Straff för rån är mycket högre. Här kan man försöka sno jättebelopp och komma undan med villkorlig dom, säger Andrews.

– Vi har avvärjt en massa bedrägerier och upplyst kunderna om att vi har noterat att de har gjort sig skyldiga till ett bedrägeri. Men det är inte alltid säkert att vi gör en polisanmälan. Det kan vara svårt att leda i bevis.

Ett sätt att upptäcka bedrägerierna är att se om skeenden kommer oväntat.

– Ett bolag kanske helt plötsligt fakturerar ett långt större belopp än någonsin tidigare. Därtill ska faktureringen motsvara en rimlig affärshändelse. Ibland kan det vara att någon fakturerat för arbetade timmar som helt enkelt inte verkar rimligt.

En senare kontrollåtgärd är att se vilka personer och konstellationer som cirkulerar runt bolaget.