Aspis Liv förlorar rättstvist

Rättstvisten mellan Aspis Liv Försäkrings AB i likvidation och grundaren, ordföranden, vd:n och en av de investeringsansvariga har pågått sedan 2010 då bolaget försattes i tvångslikvidation och en skandal rullades upp framför de drabbade försäkringstagarna.

I en färsk dom slår Attunda tingsrätt fast att den tidigare vd:n i bolaget Jan Paju samt Alexandros Antzoulides som satt i Aspis Livs investeringskommité inte bär ansvar för att försäkringstagarna fick se sina pengar försvinna efter otillåtna transaktioner i bolagssfären. Enligt domen tvingas nu Aspis Liv betala Pajus och Antzoulides rättegångskostnader som uppgår till drygt 5,7 miljoner kronor jämte ränta.

Grundaren av både det svenska bolaget Aspis Liv och det grekiska bolaget Aspis Capital, Pavlos Psomiades, fick sin dom redan i december 2014 tillsammans med Aspis Livs tidigare ordförande Dimitris Vidalis. Tredskodomen sade att de tillsammans ska betala cirka 184 miljoner kronor till Aspis Liv samt ersätta bolaget för dess rättegångskostnader om cirka 746.000 kronor respektive 150.000 kronor.

Aspis Liv stämde kvartetten redan den 1 april 2010 och yrkade att de solidariskt skulle betala bolaget cirka 264 miljoner kronor. Yrkandet har senare justerats ned till 180 miljoner kronor.

I målet beskrivs hur Aspis Liv öppnat ett kontantkonto och ett depåkonto i Credit Suisse i Zürich i april 2009. Kontot öppnades utan ett beslut från styrelsen. Cirka en vecka efteråt gjordes överföringar av stats- och bankobligationer från Aspis Livs depåkonto i Danske Bank till det nyöppnade depåkontot i Credit Suisse i Zürich. Obligationerna hade ett värde om 270 miljoner kronor. Samtidigt överfördes kontanta medel om 20,5 miljoner kronor över till Aspis Livs nyöppnade kapitalkontot i Credit Suisse.

Av domen framgår att Jan Paju sedan får ett brev från Alexandros Antzoulides som uppger att ett investeringsprogram ligger bakom överföringarna till Credit Suisse men att dessa ska aktiveras i Basel och inte i Zürich. Ytterligare konton öppnas därmed i Basel där Jan Paju har ensam teckningsrätt till kontona. Jan Paju beordrar därefter banken att överföra de kontanta medlen och obligationerna till Basel. Kontona i Basel tillhörde dock inte Aspis Liv utan ett bolag vid namnet Hestiun.

Hestiun ägdes vid den tiden för målet av Aspis Holding som i sin tur till huvuddelen ägdes av grundaren Pavlos Psomiades. Bolaget var ett nybildat brittiskt bolag med rötter i Spanien. Av kreditupplysningar framgår att Hestiun inte var kreditvärdigt och att det var ett skuldsatt tillgångslöst bolag med förbrukat eget kapital.

Innan överföringarna hade Hestiun ansökt om en kredit knuten till depåkontot i Basel, vilken hade pantförskrivits till förmån för banken.

Aspis Liv har i processen uppgett att Hestiun och Pavlos Psomiades hade planer om att bilda ett nytt gemensamt bolag, i vilket Hestiun med en insats på 150 miljoner euro skulle bli aktieägare med 51 procent. I och med denna avsikt kan Hestiun likställas med en aktieägare, enligt Aspis livs advokat Robert Wikholm på Vinge Advokatbyrå. Aspis menar i tvisten att om en utbetalning sker till en aktieägare i strid mot bestämmelserna ska mottagaren betala tillbaka vad som erhållits med ränta. Om det skett i form av vinstutdelning är mottagaren återbetalningsskyldig om bolaget kan visa att han insåg eller borde ha insett att utbetalningen stred mot lagen.

Om aktieägaren inte kan betala tillbaka ansvarar de som medverkat till att besluta om eller verkställa utbetalningen. Det är just detta som Jan Paju och Alexandros Antzoulides, som är kvar i tvisten, anklagats för av Aspis Liv.

Aspis Liv menar att överföringarna till Hestius konton var avsedda att gynna den blivande huvudägaren och därmed var det en "förtäckt otillåten vinstutdelning då det för inblandade personer redan från början, eller i vart fall under förfarandet, stått klart att tillgångarna skulle föras ut ur Aspis Liv till förmån för andra intressen än Aspis Liv, någon Aspis Liv närstående eller person som haft för avsikt att bli Aspis Liv närstående".

De menar att det stod klart för grundarna och den investeringsansvarige att tillgångarna skulle föras ut ur Aspis Liv, även vd:n borde ha förstått att så var fallet då han överfört tillgångarna till ett främmande bolags konto, enligt Aspis Liv.

Hestiun som är försatt i konkurs har varken velat eller kunnat betala tillbaka de överförda tillgångarna då kontona var pantsatta. En återbetalning har sedemera skett om cirka 66,5 miljoner kronor. Aspis Liv har även överlåtit sina fordringar till Credit Suiss för 80 miljoner kronor, framgår det av domen.

Den tidigare vd:n Jan Paju har i försvar uppgett att han var övertygad om att kontona i Basel tillhörde Aspis Liv och inte Hestiun även om han senare förstått att så är fallet. Han kände inte heller till någon pantförskrivning.

Han uppger även att han har vilseletts att skriva under handlingar om överföringarna. Han har även berättat att hans namnteckning har förfalskats på vissa handlingar.

Vad som är centralt i målet är om Hestiun ska anses ha varit aktieägare eller inte. Jan Paju uppger att det inte funnits något avtal mellan Aspis Liv och Hestiun eller ett bindande beslut om utbetalning från Aspis Liv, vilket gör att reglerna om bristtäckningsansvar inte kan tillämpas. Han uppger även att det inte kan vara en fråga om vinstutdelning då Hestiun inte var aktieägare.

Jan Paju uppger även att Aspis Liv inte vidtagit tillräckliga indrivningsåtgärder för att få ersättning från Credit Suiss, vilken han anser inte varit i god tro beträffande Hestius rätt att disponera över Aspis Livs tillgångar.

Jan Paju hade även gett instruktioner om att tillgångarna inte fick pantförskrivas. Enligt Schweizisk lag får heller inte medel tillhöriga försäkringsbolag panförskrivas, uppger han i processen. Jan Paju själv har sedan hösten bett Credit Suisse att återföra medlen till Danske Bank, vilket de vid flertal tillfällen lovat att göra. Han menar dock att Aspis Livs likvidatorer avstått från att verkställa detta avtal. Jan Paju företräds av Staffan Bergqvist från Advokatgruppen i Stockholm.

Även den investeringsansvarige Alexandros Antzoulides uppger att han var övertygad om att kontona i Basel tillhörde Aspis Liv samt att han inte kände till att dessa var pantsatta. Han uppger att om han lämnat felaktig information till Jan Paju innebär det att han själv också har vilseletts. Han pekar även på att Hestium inte varit aktieägare till Aspis Liv eller haft någon avsikt att bli det. Alexandros Antzoulides poängterar att han aldrig haft en ledande roll i bolaget utan haft en underordnad roll. Alexandros Antzoulides företräds av Andreas Rönnheden på Wistrand advokatbyrå.

Domstolen slår fast, efter granskning av mejlkonversationer, att det förekommit kontakter mellan Hestium och företrädare för Aspis Liv redan i januari 2009, vilket har bestritts av Alexandros Antzoulides. Av mejlen går det dock endast att utläsa att någon form av samarbete inletts som innebar överföringar till konton i Credit Suisse. Däremot framgår det inte att avtalet  skulle leda till att Hestiun skulle bli aktieägare i Aspisgruppen, menar domstolen.

"Mot bakgrund av vad som framkommit om Hestiunbolaget som sådant samt bolagets hantering av medlen enligt ovan och dess agerande i övrigt framstår det som uppenbart att det vid tidpunkten för överföringen av Aspis Livs medel till Hestiuns konton i varje fall inte från Hestiuns sida funnits någob som helst avsikt, vilja eller förmåga att förvärva aktier i Aspis Liv eller i något annat Aspisbolag eller ens att företa några investeringar för något sådant bolags räkning", skriver domstolen i domen och slår fast att det därmed är klart att överföringen som är central i detta mål inte "varit av sådant slag som gör att den kan ligga till grund för en talan om bristtäckningsansvar".