Arbetslösheten stiger bland svenska jurister

Den senaste tiden har Realtid.se skrivit om nedskärningar inom advokatbranschen och belyst uppsägningar på internationella jättar som Clifford Chance.

Så sent som i går framgick det att 1.300 inom den juridiska sektorn i USA förlorade jobbet förra månaden.

Linklaters Londonkontor har tidigare meddelat att 270 tjänster ska bort. Hur många som berörs av uppsägningarna på Linklaters Stockholmkontor är ännu oklart.

Den svenska jätten Manmheimer Swartling har tidigare avviserat att byrån skär ner med ett 30-tal supporttjänster

I fredags sade även Anders Heintze, chef för Setterwalls Göteborgskontor, att byrån avvaktar med att anställa biträdande jurister och satsar istället på trainees under 2009.

Även om arbetslösa jurister är få till antalet pekar trenden åt ett håll.

För ett år sedan var 260 jurister inskrivna på Arbetsförmedlingen. I juli gick det upp till 275 stycken och förra månaden fanns drygt 300 jurister registrerade som arbetslösa.

Antal platsannonser som Arbetsförmedlingen får in angående juridiska tjänster har minskat från 65 annonser i januari i fjol till 56 annonser i år.

– Vi återspeglar inte hela marknaden. Fast det kan bli besvärligt för nyutexaminerade jurister, säger Linda Pärlemo arbetsmarknadsanalytiker på Arbetsförmedlingen.

Per-Olof Persson, ombudsman för Juseks medlemmar som är anställda på advokatbyråer, har märkt av en tendens mot högre arbetslöshet.

– De senaste tre till fyra månaderna har vi fått fler frågor om villkor, regler om vad som gäller och vad det finns för alternativ.

Det typiska problemet när någon får gå från en byrå är hanteringen av provisionslöner för nedlagt arbete och vem som ska fortsätta att företräda de klienter man haft.

Å ena sidan kan den anställde biträdande juristen/advokaten ha rekryterat dem själv. Å andra sidan skulle det kanske inte ha gått utan advokatbyråns goda namn.

Överhuvudtaget är det svårt att veta vad som gäller. Enligt Per-Olof Persson saknas ofta riktlinjer i avtalen. Dessutom är det vanligt att nya muntliga avtal under pågående anställning.

– Ytterst få byråer har kollektivavtal. Då saknas många gånger tydliga villkor för anställningen och hur man avslutar den. Många arbetsgivare slipper undan att betala pensionsavsättningar samt sjuk- och föräldralön, som finns i de flesta kollektivavtal.

Ytterligare en tendens på arbetsmarknaden för jurister är att byråerna rekryterar mindre.

– De ser just nu över sitt kostnadsläge och köper ut folk. De vill normalt inte skylta med att de säger upp folk utan löser det med olika erbjudanden.

Hur mycket kan man få?

– Man kan ibland få upp till motsvarande en årslön i ersättning i kombination med outplacementprogram, jobbcoachning, och så vidare. Byråer har ofta klientkontakter och kan placera ut en och annan bolagsjurist, säger Per-Olof Persson och fortsätter:

– När näringslivet drar ner på kostnader måste de affärsjuridiska byråerna se över sitt kostnadsläge. Men det är inte som utomlands där man nästan panikartat säger upp folk.

Har de svenska byråerna lärt sig sedan förra konjunkturnedgången?

– Generellt drar de ner på rekryterandet men fortsätter ändå fast i mindre omfattning. Problemet blir ju att om man inte rekryterar unga människor under en tid kommer man att sakna folk i verksamheten när konjunkturen vänder. Då är de personerna någon annanstans och det tar åtta till tio månader efter rekrytering innan de börjar producera.

Linklaters har gjort sig av med flera advokater som varit länge på företaget – är det vanligt?

– Byråerna renodlar sin verksamhet och när man går mot renodlad transaktionsjuridik har man kvar äldre medarbetare vars profil passar bättre på andra byråer. De försvinner inte ur branschen, de byter bara byrå.

Vilka befinner sig i farozonen?

– Byråerna kommer nog att bli hårdare när man väljer vilka man vill behålla. Det kan bli hårdare prövning. De säger ofta tidigt till om du är delägareämne eller inte och den ribban kommer att läggas högre.

Färre anställda per delägare kan också innebära att vinsten blir lägre för varje delägare, menar Per-Olof Persson.

– Men det får man kanske ta när man går mot en lågkonjunktur.

Han antar att de stora fullservicebyråerna ändå kommer att klara sig bra.

– Det såg man i förra lågkonjunkturen att de som hade en allsidig verksamhet inklusive obeståndsjuridik klarade sig bättre.