Ett högt självförtroende kan leda till att man gör allt för riskfyllda val i sin ekonomi, medan ett lågt självförtroende kan skapa trösklar. Det ska Finansinspektionen motverka genom folkbildning om ekonomi.
”Högt självförtroende om ekonomi behöver inte innebära hög kunskap”
Mest läst i kategorin
Läs även: Så får Swedbank hjälp av Günther Mårder och Mauri Hermundsson
En undersökning från Finansinspektionen visar att en av fyra svenskar saknar grundläggande kunskaper om ekonomi. Det ska FI motverka genom en satsning på finansiell folkbildning. Uppdraget är inte nytt, utan gavs från regeringen 2008. FI satsar totalt 7 miljoner kronor per år.
– Vi sprider kunskaper i privatekonomi tillsammans med både branschen och andra myndigheter. Genom att öka kunskapen hos konsumenter står de bättre rustade när de ska fatta svåra ekonomiska beslut som att till exempel köpa en bostad eller spara till pensionen, säger Sofia Tyréus, projektledare för finansiell fortbildning på FI, till Realtid.
Varför tror ni att de grundläggande kunskaperna om ekonomi har minskat?
– Det kan vi inte med säkerhet veta. Däremot ser vi att det är fler som har svårt att förstå konsekvenser av ekonomiska samband som inflation, vilket är oroväckande med tanke på dagens läge. Vi ser även att riskspridning är något som fler har svårt för. Det är svårt att veta om kunskapen om riskspridning har blivit sämre eller om det istället handlar om bristande förståelse för begreppen, säger hon.
Vilka problem ser ni med den skillnaden i självförtroende som finns mellan män och kvinnor?
– Det finns två problem. Det första är att högt självförtroende inte behöver innebära hög kunskap, vilket kan leda till att man gör allt för riskfyllda val i sin ekonomi. Ett lägre självförtroende kan å andra sidan skapa trösklar för olika val i sin ekonomi, som till exempel att komma i gång med att investera. För att få mer likvärdiga förutsättningar behövs fler åtgärder för både kvinnor och mäns självförtroende och kunskap, det behövs en bra balans av båda delar, säger hon.
Vad är det nationella nätverket för finansiell folkbildning är för någonting?
– Tillsammans med Nationella nätverket för finansiell folkbildning bedrivs flera utbildningsinsatser. Bland annat utbildar vi utbildare som sprider kunskapen vidare till skolelever, nyanlända, pensionärer, överskuldsatta och andra utsatta grupper. Genom nätverket inspirerar vi varandra till fler insatser.
Vad har ni på mer gång inom detta område?
– Nyligen publicerade vi tips på hur man kan inflationssäkra sin ekonomi. Vi har tidigare i år bland annat publicerat tips för hur konsumenter kan hålla koll på sina fondavgifter och bankernas marginaler på bolån och sparkonton. Vi arbetar året om med finansiell folkbildning i olika informations- och utbildningsinsatser för varierande målgrupper, i olika åldrar och livssituationer.
Hur ser ni på den typ av folkbildning som Swedbank gör, med hjälp av dragplåster som Mauri Hermundsson och Günther Mårder?
– Det är viktigt att fler bidrar till att gemensamt öka konsumenters kunskaper. Det är många aktörer som idag gör det på lite olika sätt.
Något mer tips på vägen?
– För att ta sunda ekonomiska beslut behövs en kombination av ekonomisk medvetenhet, kunskap, erfarenhet, självförtroende och engagemang och det är aldrig för sent att ta tag i sin ekonomi! Den som känner att man inte får ekonomin att gå ihop kan vända sig till kommunens budget- och skuldrådgivare, det är gratis, säger Sofia Tyréus.