Skatteexperten: ”Höj gränsen för statlig skatt”

Politiker följer inte experternas råd om skatter. Det menar Åsa Hansson, skatteexpert och docent i nationalekonomi vid Lunds universitet. Därför leder den svenska skattepolitiken till minskad välfärd, tappad internationell konkurrenskraft och ökade samhällsklyftor. Nu är det hög tid för en skattereform – något som alla skulle vinna på, säger hon.

De senaste decennierna har skatter på fastigheter, konsumtion och visst kapital successivt minskat samtidigt som skatten på arbete ligger kvar på en hög nivå. Dessutom har skatten på företagande inte följt med neråt i samma utsträckning som i andra länder. Det är denna utveckling som får en i stort sett enig ekonomkår att sucka tungt:

– Jag har nästan gett upp. Innan var jag lite eldig och hade tilltro till att det gick att påverka med fakta och forskningsresultat, säger Åsa Hansson i en artikel i nyhetsbrevet Apropå från Lunds universitet.

Åsa Hansson har även varit ledamot i Finanspolitiska rådet och deltagit i flera offentliga utredningar om skatter. Förra året skrev hon en rapport åt studieförbundet Näringsliv och samhälle om hur en omfattande skattereform skulle kunna se ut.

– Vi ekonomer har pratat om att det behövs en skattereform i 15 år nu, men politiker tycks ovilliga att agera, säger hon.

Så här bör skattesystemet förändras om vi vill ha en kombination av gott företags- och innovationsklimat samt en god offentlig välfärd, enligt Åsa Hansson:

Sänk skatten på arbete genom ett kraftigt grundavdrag för beskattningsbar inkomst, det vill säga ingen skatt upp till en inkomst på 135 000 kr, samtidigt som jobbskatteavdrag och andra nedsättningar slopas. Det skulle göra systemet enklare och ge mer i lönekuvertet till alla oavsett lön. Särskilt skulle en sänkning gynna personer med låga inkomster som idag har svårt att komma in på arbetsmarknaden, eftersom det skulle öka incitamenten att arbeta och samtidigt sänka arbetsgivarnas kostnad att anställa.

Höj gränsen för statlig skatt. Enligt Åsa Hansson finns många viktiga yrkesgrupper såsom ingenjörer och sjuksköterskor som idag ligger på gränsen för statlig skatt. Idag saknar de incitament att axla mer ansvar, flytta på sig på grund av att lönehöjningen inte blir så stor som den skulle kunna bli.

Förenkla systemet och öka transparensen. Öka likformigheten på alla typer av kapitalskatter, från investeringssparkonton (ISK) till fåmansbolag och fastigheter. Slopa jobbskatteavdraget till förmån för ökat generellt grundavdrag (se ovan). Synliggör den totala skattekostnaden, såsom arbetsgivaravgiften på lönebeskedet.

Beskatta all konsumtion lika. Sveriges beskattning av konsumtion ligger lågt jämfört med andra EU-länders, trots att det är en relativt ”bra” skatt. Olika typer av konsumtion beskattas också olika vilket snedvrider konsumtionsval och gör systemet krångligt. Därför föreslår Åsa Hansson en enhetlig moms på 25 procent. Idag beskattas livsmedel samt krog- och hotellbesök med 12 procent.

Kompensera låginkomsttagare. Nackdelen med en höjd livsmedelsmoms är att det slår mot låginkomsttagare som lägger en relativt större del av sin inkomst på mat. Dock är lägre livsmedelsmoms ett dyrt och trubbigt sätt att omfördela på eftersom alla, inte bara låginkomsttagare, betalar den lägre momsen. Ett träffsäkrare och billigare sätt att hjälpa låginkomsttagare är direkta inkomststöd eller höjt barnbidrag. Dessutom är tanken att skatten på arbete sänks vilket ökar inkomsterna efter skatt.

Höj fastighetsskatten och beskatta alla boendetyper lika. Också bostadsrätter och hyresrätter bör beskattas på samma sätt som småhus. Idag beskattas hyresrätten hårdare och bostadsrätten mildare. Maxbeloppet för småhus är lågt satt, drygt 9000 kronor, vilket innebär att ägare av lågt värderade hus får betala samma som ägare för högre värderade hus. Eftersom mark och fastigheter är oflyttbara garanterar dessa, liksom moms, en stabil inkomst till staten. Att beskatta fastigheter lägre än andra tillgångar driver upp fastighetspriserna vilket leder till att fler får höga skulder – Sverige har höga hushållsskulder – och att många får svårt att komma in på bostadsmarknaden.

Stämpel- och vinstskatt på fastigheter slopas eftersom de minskar omsättningen och gör att vi inte använder befintligt bestånd av bostäder på ett bra sätt.