Kommunerna har ett stort ansvar att bekämpa kriminalitet i arbetslivet

Kommunernas roll blir ännu viktigare nu när kravet på kommuners arbete med brottsförebyggande arbete är lagstadgat.

För att bekämpa ett utbrett samhällsproblem som arbetslivskriminalitet krävs helhetsperspektiv och samverkan, eftersom först då finns det möjligheter att skapa mer motståndskraftig och rättvis arbetsmarknad. I den nationella strategin mot arbetslivskriminalitet anges att det inte är tillräckligt med att enbart myndigheter samverkar i arbetet mot arbetslivskriminalitet. Det krävs även samarbete mellan myndigheter, kommuner och arbetsmarknadens parter. Trots att kommuner påpekas som en av de viktiga aktörerna i arbete mot arbetslivskriminalitet, har uppmärksamhet kring kriminalitet i form av välfärdsbrotten och ekonomisk brottslighet, som är en del av begreppet arbetslivskriminalitet, inte blivit tillräckligt tydlig.

Vilken roll har kommuner i bekämpning av kriminalitet i arbetslivet? Svaret är ganska enkelt. Kommuner är en av upphandlande myndigheter/enheter som upphandlar för över 800 miljarder kronor, årligen. De stora beloppen är lockande för kriminella och oseriösa aktörer. Statliga utredningar pekar på att en del av brottsligheten i arbetslivet är kopplad till offentliga upphandlingar. Det är kommunens roll, som upphandlare och marknadsaktör, som är av stor betydelse i brottsförebyggande arbete och att skattepengar inte hamnar hos oseriösa och kriminella aktörer. Det är upphandling som har en avgörande roll för att kunna förebygga arbetslivskriminalitet. Delegationen mot arbetslivskriminalitet har i sitt delbetänkande, SOU 2023:8, gjort bedömning att ”det är viktigt att använda de verktyg som finns i upphandlingsregelverket för att bekämpa arbetslivskriminalitet”. Utan kontroll och uppföljningar finns det alltid risk att anbudsgivaren som ägnar sig åt arbetslivskriminalitet kommer att vinna anbud och ska finansieras med skattemedel.

Nu när ny lagstiftning trädde i kraft den 1 juli 2023, fick kommuner ännu tydligare roll i det brottsförebyggande arbetet som, villigt eller ej, ska ta fram en lägesbild över den lokala brottsligheten, besluta om en åtgärdsplan och ansvara för samordningen av det lokala brottsförebyggande arbetet. Kommuner har nu ännu bättre chans att förtydliga sin viktiga roll i bekämpning av arbetslivskriminalitet.

Detta i syfte att begränsa utrymme för de kriminella och oseriösa aktörerna. Därför är det viktigt att i samband med ökade problem med arbetslivskriminalitet, organiserad brottslighet och välfärdsbrottslighet följa upp att kraven i upphandlingsavtalen efterlevs. Kommunerna som upphandlande myndigheter har ett utrymme för agerande för att kunna utesluta leverantörer från att delta i en upphandling och att vinna kontrakt. I vissa situationer handlar det om obligatoriska uteslutningsgrunder. Medan i andra situationer finns frivillighet att utesluta en leverantör, om det kan med sannolikhet visas att denne har åsidosatt sina skyldigheter och om fakultativa uteslutningsgrunder åberopas.

Möjligheter och skyldigheter befästas i LOU med syfte att säkerställa att skattemedel används på det bästa sättet, att konkurrensen inte snedvrids och att alla anbudsgivarna kan delta på lika villkor. Med proportionalitetsbedömningens centrala roll har kommuner ett verktyg som Delegationen mot arbetslivskriminalitet utpekade i sitt delbetänkande, ett verktyg där uppställda kraven med lämpligheten och nödvändigheten kan uppnå sitt syfte. Det syftet är att motverka anbud från oseriösa och kriminella aktörer och för att bekämpa arbetslivskriminalitet.

Jessica Löfström
Grundare, Ansvar Säkerhet

Ewa Chmielewska
Jurist och specialist socialt ansvar, Ansvar Säkerhet