Har AB Sverige verkligen råd att inte hänga med i detta race?

Svenskt näringsliv genomgår just nu en enorm transformation. Traditionella industrisektorer är i framkanten på den gröna omställningen och vi ser nya företag inom greentech växa snabbt med globala affärsmodeller. Det är i omställningen och inom greentech som mycket av framtidens näringsliv, jobb och skatteintäkter – basen för vår gemensamma välfärd – skapas.

Därför är det extra viktigt att regeringen blir bättre på att räkna på hur statssubventioner till snabbväxande sektorer kan räknas hem. Det som vid första anblick ser ut som en stor investering av skattemedel är bara en bråkdel av det värde som en subvention kan skapa. Northvolts etablering i Skellefteå är ett talande exempel.  Batterifabriken som byggs där har inte bara skapat arbetstillfällen för framtida batteriproduktion. Etablering av Northvolt har lett till nyinvesteringar i infrastruktur, nya bostäder, skolor, konsultverksamheter, affärer… Spinn-off-effekterna för hela den norrländska landsbygden, som länge lidit av avfolkning och bristande tillgång till kapital, är helt fantastiskt. Forskning och utveckling samlar global spetskompetens inom batteritillverkning. Man pratar globalt om det norrländska undret! AB Sverige har legat i absolut framkant både gällande tekniskt kunnande och innovation.

Så det är inte konstigt att andra länder sneglar på vad vi gör i Sverige och lägger upp strategier för hur de ska kunna locka över både kunnande, företagande och framtida skatteintäkter. Konkurrensen om framtidens gröna företag har blivit knivskarp eftersom det handlar om att skapa framtidens välfärd. Några länder inom EU gör nu allt i sin makt för att snabbt visa att de menar allvar. Nyligen fick Intel 10 miljarder euro i etableringsstöd till sin nya halvledarfabrik i Tyskland. Nederländerna har försökt charma den finska biodrivmedelstillverkaren Neste med stora subventioner för att förlägga framtida produktion där.

Och konkurrensen kommer inte bara från EU-länder utan även andra sidan Atlanten. USA har med sitt omtalade klimatpaket, Inflation Reduction Act (IRA), på 370 miljarder dollar lagt ribban. Skattesubventioner som ska gå till företag som med ny teknik minskar utsläppen av växthusgaser samtidigt som det säkrar tillgången till grön energi för framtiden. USA:s ambition är att minska utsläppen av växthusgaser med 50 procent redan 2030. Alla som kan bidra till denna dramatiska minskning kan räkna med att få stöd. Northvolt (använder detta företag som ett exempel igen) har berättat i media att de nu överväger att lägga nästa giga-fabrik i USA istället för i Tyskland eftersom subventioner om 8 miljarder dollar hägrar.

Det är detta som är dåligt – det blir ett race mellan nationer och ekonomiska regioner om att överträffa varandra med statligt subventionerade medel. Det snedvrider konkurrens och skapar bidragsberoende verksamheter. Men med sagt – har AB Sverige verkligen råd att inte hänga med i detta race?

Min uppmaning till svenska regeringen är att stärka kompetensen kring hur man kan räkna hem statliga subventioner på lång sikt. Alla som jobbar med investeringar vet att det krävs uthållighet och långsiktighet innan en investering bär frukt. Och man måste räkna på en bredare samhällsnytta. Alternativet är att vi tappar investeringar i Sverige, att kompetensen flyr landet, att företagande och skatteunderlag urholkas. Den kostnaden och den kalkylen vill vi helst slippa.

Anders Gullesjö
Chef för företagsmarknaden på Danske Bank Sverige