"FI skyddar inte konsumenternas intressen"

Så här står det i Finansinspektionens egna beskrivning av myndighetens uppdrag: “Vi ska verka för ett stabilt finansiellt system som ska bidra till en hållbar utveckling och ett högt konsumentskydd”.

I denna uppdragsbeskrivning ligger en inbyggd konflikt. För att upprätta ett stabilt finansiellt system vill FI att bankerna ska ha stora kapitalbuffertar för att klara en finansiell kris. Och för att bygga upp höga kapitalbuffertar behövs stora vinster. Svenska banker har redan de i särklass högsta kapitalbuffertarna bland europeiska banker. De kan sägas vara överkapitaliserade och den situationen kommer att förstärkas ytterligare i år när miljarderna rullar in från ökade ränteintäkter.

Hur rimmar detta med FI:s uppdrag att ha ett högt konsumentskydd? Det rimmar inte alls, eftersom det viktigaste för konsumenterna är ekonomin. När FI idag tillåter att bankerna bara ger 0,25 i inlåningsränta på ett vanligt lönekonto och samtidigt tar minst 6,5 procent i utlåningsränta på vanliga konsumentlån utgör inte detta ett “högt konsumentskydd”. Styrräntan ligger för närvarande på 3,75 procent, men kommer sannolikt att höjas ytterligare under hösten. Det går att hitta hyfsade inlåningsräntor hos nischbankerna, men inte hos storbankerna.

En relevant fråga är därför: Är det rätt att FI ska sätta målet om finansiell stabilitet framför uppdraget att säkra ett högt konsumentskydd? Och kan inte målet om finansiell stabilitet upprätthållas om FI täljer lite på bankernas rekordvinster genom att införa regler för hur stor räntemarginal bankerna får ha mellan inlånings- och utlåningsräntor?

Bolåneräntorna har också skenat i år, utan att kundernas inlåningsräntor har följt med. Det är ungefär som bensinbolagen gör när de höjer sina priser vid pumpen när världsmarknadspriset på olja stiger, men inte sänker priset motsvarande när världsmarknadspriset sjunker. Eller som när försäkringsbolagen meddelar att de höjer sin återbäringsränta till kunderna, men meddelar att de justerar återbäringsräntan när den sänks.

Nu har vi en situation när de flesta svenska hushåll drabbats av höga kostnadsökningar på grund av den höga inflationen, kraftigt ökade ränteutgifter och periodvis fördubblade elräkningar. För att klara denna kostnadsexplosion har många hushåll i år tvingats börja att tära på sina besparingar och sparandet sjunker i snabb takt. I ett så utmanande läge borde Finansinspektionen reagera när bankerna rapporterar fördubblade kvartalsvinster. I alla fall om FI ska ta sitt uppdrag om ett högt konsumentskydd på allvar.

Ola Hellblom