xG:s vd går till motattack

NEW YORK Realtid.se fick en lång telefonintervju med xG Technology:s vd Richard L Mooers sex dagar innan Bank Hapoalim, lämnade in sin stämningsansökan.

I intervjun viftar han bort kritiken mot företagets agerande i samband med åtalet 2002 mot xG Technology:s föregångare, iDigi Communications, liksom den från investerare som David Fält.

Företaget fick till följd av åtalet 2002 utstå en serie mycket kritiska artiklar i Sarasota Herald Tribune, där Mooers och hans partner Roger Branton utmålades som tvivelaktiga affärsmän med skattemyndigheterna, FBI och SEC i hälarna. Klimatet blev till slut så svårt att Mooers flyttade sin familj till Connecticut, men företaget ligger kvar i Sarasota.

I Mooers ögon handlade det om folk som börjat få en hum om hur värdefullt företaget kan bli och nu vill roffa åt sig en del av kakan.

– Vi drabbades av folk som missbrukade rättsväsendet för att försöka ta över vårt företag. De förlorade, men orsakade oss enorma skador, säger han bittert.

Företagets aktie handlas på småföretagsmarknaden AIM i London, vilket av en del kritiker tagits som att man sökt investerare i Europa hellre än att följa de tuffa amerikanska SEC-reglerna.

Den som i USA söker finansiell information om xG Technology på företagets webbsajt ombeds först intyga att man inte är bosatt i USA. På frågan om det betyder att företaget söker investerare utanför USA, svarar Mooers:

– Nej, majoriteten av våra investerare kommer från USA, men det rör sig om privata investeringar (och inte publika aktier, min anm HS.) Vi introducerade företaget i London och det finns en vänteperiod innan amerikanska investerare får investera. Vi valde den marknaden av en rad olika skäl. Det var strategiska överväganden eftersom vi där har en bas av investerare och att vi har direktörer i Norden, i Storbritannien, Schweiz och Island. Det var också en marknad som var öppen för ett företag som vårt, vilket annars skulle ha fallit genom golvspringorna i USA. Där hade man gått för långt i korrigeringen efter Enron, MCI och de andra skandalerna. Vi hade svårt att få access här, så vi gick till en marknad som gav oss det, säger han.

På frågan om man inte de amerikanska riskkapitalisterna borde dregla inför de löften xG Technology erbjöd, svarar han:

– Nämn en riskkapitalist och vi har förmodligen pratat med honom för länge sedan. Men vi skippade dem, eftersom deras modell i stort sett går ut på att sätta sprätt på onödigt mycklet pengar för att kunna börsintroducera företaget så snabb som möjligt. Vi tyckte inte att vi behövde deras kontanter och inget av dem kunde övertyga oss om att de hade något mer än kontanter att komma med, säger han.

– Deras modell var att ta över företaget, vilket var rena motsatsen mot vad vi ville. Vi behövde inte gå till dem eftersom vi hade vår egen investmentbank och våra europeiska kontakter. Och tacka gud för det! För isåfall hade vi tvingats avslöja för alla hur tekniken fungerar och då skulle saken läckt ut innan vi kunnat dra fördel av den.

– Stora företag kom också till oss. Vi sa inte nej till dem, bara artigt att det inte var läge just nu. Vi visste att de skulle fråga om det här verkligen kommer att fungera i en kommersiell miljö. Men vi ville inte avslöja våra hemligheter, så vi sa att vänta bara och låt oss dra igång vårt nätverk. Vi ville få ut saken till allmänheten först för att ha en jämn spelplan när vi mötte de stora företagen igen. Annars skulle vi förhandla med dem ur ett underläge.

– Vi ville inte i onödan riskera vår upphovsrätt (intellectual property rights), säger Mooers och förklarar hur de legat lågt med sin teknik för att inte få den stulen. Denna hemlighetsfullhet har närt skeptikerna som ifrågasatt om det inte var en bluff hela saken.

– Det finns fortfarande skeptiker i media och bland bloggare. Och på storbolagen råder NIH-syndromet (Not Invented Here, det vill säga en generell skepsis mot uppfinningar man inte själv kommit på, min anm. H.S.) Vi utnyttjade i själva denna skepsis för att gömma vårt teknologi. Vi vet att den fungerar och har redan genomfört den på kretsnivå. Antingen fungerar den eller så fungerar den inte och vi har använt tekniken länge nu. Men det tar ett tag att få fram kommersiellt gångbar utrustning, basstationer och mobiltelefoner och sånt, säger han och fortsätter:

– Vi ville inte trampa kabel- och mobiljättarna på tårna i onödan, så att de blev oroliga och försökte krossa oss innan vi hann ur startblocken.

Företaget hävdar att deras patentskydd är ”extremt tajt,” men att inte ens de bästa patent räcker om man inte har resurser att försvara dem.

– De kanske stjäl våra idéer och sedan säger ”Stäm oss!” Sedan kan det ta fem, sex eller sju år att besegra dem. Se på vad hände när NTP gick upp mot Blackberrytillverkaren RIM (Research In Motion). För varje sådant fall finns det massvis som vi aldrig hör talas om eftersom de inte hade de miljontals dollar de krävdes för att processa i fem eller sju år. Det var därför vi var så fokuserade på vår intellektuella egendom. Vi behövde inte bevisa något, utan bara gå ut och visa att tekniken fungerar. Och nu är vi bara en månad bort, säger han.

Den långsiktiga strategin har uppenbarligen byggts upp genom att titta på Qualcomms erfarenhet när de lanserade cdma-tekniken för trådlösa kommunikationer.

– Vi har lärt av Qualcomms erfarenhet och har lyxen att inte behöva upprepa andras misstag. De gjorde många saker bra och vi har gjort som dem på vissa områden, men inte på andra. Vi kommer t ex att bli en chipleverantör på lång sikt, men just nu jobbar vi med vår första applikation som är mobil röst över IP (VoIP) Normalt måste man i likhet med Qualcomm ta kontroll över sitt öde och skaffa sina egna mobiltelefoner, men vi behövde till skillnad från dem inte tillverka dem själva, utan utlokaliserade produktionen av dem liksom av basstationerna. Och vi behöver inte som de gjorde med Leap Wireless (spanns senare av som ett oberoende bolag) starta en egen mobiltjänst. Vi har lagt ut produktion och service för att koncentrera oss på vår IP, vilket ska ge högre marginaler och inkomstströmmar.

– En annan skillnad är att de försökte skräddarsy sin produkt för de stora bolagen, men om vi hade valt den vägen, så skulle de krävt att vi standardiserade vår produkt enligt deras behov vilket skulle tagit fem år till. Sedan skulle de krävt att få köpa produkten från Lucent, Motorola eller Nortel och inte velat haft något med oss att göra. Det skulle inte finnas något sätt för oss att tjäna pengar, vilket är ett misstag många små företag gör. Vi visste att det vi gjorde inte handlade om en marginell förbättring, så vi tog den här revolutionära, omskakande tekniken och satte in den i en modell som var idealisk för andra gradens telekomföretag. Qualcomm gick en annan väg och det gick bra för dem, men det var en längre väg och vi har lärt av dem. Vi vill inte försöka övertyga folk som kanske inte vill att vi någonsin ska lyckas, eftersom vår teknik har potentialen att göra deras etablerade infrastruktur, som de investerar så mycket i, obsolet.

Finns det några planer på att gå in i Skandinavien?

– Vi visste att vi måste börja med en lansering och göra den väl, så vi valde USA. Det är här vi ska bevisa exakt hur revolutionär tekniken är, hur drastiskt (”order of magnitude”) den kommer att sänka kostnaderna. När vi väl gjort det kommer bitarna att falla på plats. Vi pratar med tre eller fyra andra ställen i världen där man är extremt intresserade, men vi har sagt till alla att vi inte kommer att gå ut på den internationella marknaden före 2008.

Hans Sandberg

korrespondent New York

[email protected]