Vinge-advokaterna segrar i Peru-målet

Bertil Villard samt flera av hans kollegor på advokatfirman Vinge går segrande ur striden med Skatteverket. Kammarrätten i Stockholm meddelade tidigare i veckan domar i ett drygt 30-tal Peru-mål, däribland för de fem Vinge-advokaterna, som innebär att skattekraven faller platt.

Kammarrätten anser att de bolagsstrukturer som sattes upp i Peru för att komma i åtnjutande av ett förmånligt skatteavtal mellan Peru och Sverige trots allt inte gör att skatt kan undvikas i Sverige.

”Enligt kammarrättens mening får inkomsten anses härröra från inkomstkälla i Sverige genom att den utdelning som lämnas har sin grund i ett verksamhetsdrivande svenskt bolag. En sammantagen bedömning av skatteavtalets lydelse leder således till slutsatsen att det principiellt föreligger svensk beskattningsrätt för ifrågavarande utdelningsinkomster”, skriver kammarrätten.

Denna slutsats är överraskande förödande för Skatteverket som anser att beskattningen ska prövas utifrån skatteflyktslagen. Enligt kammarrättens beslut är det nämligen för sent för Skatteverket att ompröva sina tidigare inkomstskattebelsut.

”I förevarande mål har Skatteverkets framställan om tillämpning av skatteflyktslagen gjorts först i juli 2010, dvs. under den s.k. eftertaxeringsperioden. Härav följer att beskattning av Bertil Villard för den aktuella utdelningen förutsätter att det föreligger grund för eftertaxering”, skriver domstolen och fortsätter:

”Kammarrätten kan som första instans inte pröva eftertaxeringsgrunderna. Med hänsyn till att en prövning hos Skatteverket i detta fall måste ske inom den tidfrist som gäller för eftertaxering och att denna tidsfrist löpte ut vid utgången av år 2012 saknas vidare skäl att återförvisa målet till Skatteverket.”

Mot bakgrund av ovanstående finner kammarrätten heller inte att det finns skäl att pröva fråga om skatteflyktslagen är tillämplig.

”Den svenska beskattningsrätten avseende utdelningen från det peruanska bolaget begränsas inte av skatteavtalet. Det saknas därmed anledning att pröva det aktuella förfarandet mot skatteflyktslagen. Det förhållandet att tidsfristen för eftertaxering löpt ut och utdelningen därför inte blir föremål för beskattning föranleder inte annan bedömning”, heter det i domen.

Joakim Wittkull, partner på Skeppsbron Skatt, har företrätt Bertil Villard och hans kollegor i den omfattande tvisten. Enligt honom följer utslaget normal praxis på området:

– Innan man ens kan tala om en tillämpning av skatteflyktslagen måste man kontrollera att inte ordinarie svenska regler är tillämpliga, säger Joakim Wittkull till Realtid.se.

Han menar att frågan om tidsfristen inte är avgörande utan att det istället är Skatteverkets egna beslut som stoppar myndigheten.

– Grunden till att man hamnar där man hamnar är att mina klienter har deklarerat sina transaktioner med Peru-bolagen helt öppet. Därmed gav de Skatteverket möjligheten att bedöma hur det skulle beskattas och vid taxeringen gjorde myndigheten bedömningen att inkomsterna inte skulle beskattas i Sverige och fastställde deklarationen i enlighet med den bedömningen. Skatteverket hade kunnat ändra sitt beslut under 2008, men därefter var det bara möjligt att upptaxera om skatteflyktslagen hade varit tillämplig, säger Joakim Wittkull till Realtid.se.

Någon gång under 2009 bestämde sig Skatteverket för att driva frågan om skatteflyktslagen var tillämplig när det kom till inkomster från Peru-strukturer. Våren 2012 kom två prejudicerande domar från Högsta förvaltningsrätten i näraliggande Peru-mål. Domarna ansågs stärka Skatteverkets sak men enligt kammarrätten skiljer sig dock de olika målen åt eftersom omprövningsbesluten i dessa hade gjorts i tid.

Enligt Joakim Wittkull är det framför allt de som försökt dölja sina Peru-inkomster helt som i viss mån får en fördel av den femåriga preskriptionsregeln för taxeringsbeslut. Tvisten gäller skattesituationen 2007.

Vad hade hänt om domen kommit innan årsskiftet 2012/2013?

– Då hade man teoretiskt sett kunnat tänka sig att de som hade försökt gömma undan de här inkomsterna i deklarationen hade kunnat komma sämre ut. Då hade Skatteverket haft en möjlighet att eftertaxera fram till årsskiftet innan preskriptionstiden gick ut.

Varför kom inte domen tidigare?

– Hela fokus i processen har varit om skatteflyktslagen ska vara tillämplig eller inte. Jag tror att Kammarrätten har funderat mycket och att det inte har varit helt lätt att komma fram till vad som faktiskt gäller och att det av den anledningen har dragit ut på tiden. Det har varit en hel del skriftväxling och målet var inte klart för avgörande förrän i slutet av förra året.

Det är inte känt om Skatteverket kommer att överklaga domarna. Realtid.se söker företrädare för myndigheten för en kommentar.