"Vi åker inte dit bara för att dricka rosévin"

När Citi åker till Almedalen i år är det med ett profilstarkt lag. Nordenchefen Eirik Winter, den tidigare finansministern Anders Borg – numera rådgivare på Citi – samt Tina Fordham, global politisk analytiker på Citi som normalt arbetar i New York, kommer alla att närvara. Realtid.se har suttit ner med Eirik Winter och pratat om allt ifrån Gotland till Grekland.

– Det här är tredje året som jag är på plats i Almedalen. Vi åker inte dit bara för att dricka rosévin, utan också för att ha lite synpunkter, säger Eirik Winter.

Winter hymlar dock inte med att nätverkandet, och därmed kanske också rosévinsdrickandet, trots allt är en viktig del av det hela. Att knyta kontakter med näringslivet och politiken är viktigt. För Citis del äger veckans stora händelse rum på torsdagen. Då deltar bankens stjärntrio – Winter, Fordham och Borg – i en panel modererad av Dagens Industris Peter Fellman på temat globala utmaningar för länder och företag.

– Uppenbarligen är ju Grekland på allas läppar just nu, så det blir ju svårt att undvika att tala om det, säger Winter apropå torsdagens seminarium.

Den grekiska folkomröstningen, som i mångt och mycket kommer att avgöra vilken riktning landet tar, äger rum först på söndag, tre dagar efter seminariet. Det är givetvis inte en helt optimal timing medger Winter, men Grekland är inte det enda han ser fram emot att diskutera på torsdag.

– Världen är i otakt. Medan vi sitter här och navelskådar i Europa och har en väldigt låg tillväxt ska vi komma ihåg att nästan 3,5 miljarder människor bor i länder med en tillväxt på över 6 procent. Det är ungefär halva jordens befolkning, säger Eirik Winter.

Även om tillväxten till slut har vänt uppåt igen på de allra flesta håll i Europa har vi fortfarande en lång väg att gå. För att söka svaret på frågan om hur man ska komma på fötter ordentligt menar Winter att det kan vara bra en idé att blicka västerut.

– Problemen kommer ofta från USA, men lösningarna också. De är mer snabbfotade och kan därför omgruppera exempelvis genom att snabbt flytta folk från en sektor till en annan, säger Winter.

I USA har ekonomin återhämtat sig så pass väl att Janet Yellen, högsta chef för den amerikanska centralbanken, under våren har öppnat för en höjning av styrräntan så småningom, något som känns väldigt främmande i ett europeiskt perspektiv. Nollräntor, eller till och med negativa räntor, har blivit vardag på vår sida av Atlanten. Detta i kombination med andra expansiva åtgärder såsom den Europeiska Centralbankens QE-program innebär givetvis vissa risker. Vi kommer in på det ämne som har fått stort utrymme på svenska tidningars ekonomisidor de senaste åren; reporäntan och dess påverkan på en eventuell bubbla i hushållssektorn.

– Jag har inte riktigt bestämt mig själv för om jag tror att vi befinner oss i en asset price bubble eller inte, men risken för att så är fallet har ju definitivt ökat de senaste åren när hushållen har dragit på sig skulder. Angående räntan tenderar jag att hålla med min nya kollega Anders Borg i att jag inte tror på någon stor press på inflationen, och att man därmed inte ska hålla på och tafsa alltför mycket på räntan, säger Eirik Winter.

Ett omdebatterat förslag för att minska den potentiellt stora finansiella risk som hushållens höga skuldsättning innebär är amorteringskrav på nya bolån. Finansinspektionen tvingades som bekant skrota detta förslag redan innan det hann sjösättas, då kammarrätten i Jönköping ansåg det vara oförenligt med lagen.

Hade amorteringskrav varit ett bra verktyg för att hantera den ökade skuldsättningen i hushållssektorn?

– Generellt är jag inte för att stat och myndighet bestämmer vad hushållen ska göra, utan jag tycker att det som grundregel ska bestämmas mellan långivare och låntagare. Sen kan man givetvis sätta vissa riktlinjer och rekommendationer, menar Winter.

Ränteavdragen och avskaffandet av dessa är ett annat åtgärdsförslag som ofta dyker upp, vad är din inställning där?

– Ur ett rent personligt perspektiv var jag väldigt förvånad över att Sverige fortfarande hade ränteavdrag när jag när jag flyttade tillbaka hit. Sverige är ett av få länder i världen, så vitt jag förstår, som fortfarande använder sig av detta. Om man skulle ta bort dem nu skulle det ha en ganska liten reell ekonomisk betydelse i och med att räntorna är så låga. Det skulle mer ha en psykologisk betydelse och det är väl antagligen därför politikerna inte riktigt vågar ta i det, menar Winter.

Trots låga räntenivåer har det, på grund av ökade regleringar efter finanskrisen, blivit dyrare för företag att söka finansiering via banklån. Många vänder sig därför till kapitalmarknaden, något som Eirik Winter ser som positivt.

– Lehman Brothers var en liten väckarklocka. Man insåg att man behövde finansiera sin verksamhet mer långsiktigt. Sådan finansiering finns det bättre och mer av på kapitalmarknaderna än hos bankerna. Sen har alla de här nya kapitaltäckningsreglerna gjort att det är mycket mer hälsosamt att låna från kapitalmarknaden än från banksystemet direkt, säger Winter.

Även här menar Eirik Winter att vi i Europa har en del att lära från USA:

– Jag tycker det är positivt att Sverige, Norden och Europa håller på att komma ikapp USA i detta avseende, där företagen mer eller mindre helt och hållet lånar pengarna från marknaden, menar Winter.

När företagen i allt större utsträckning rör sig bort från bankerna som finansieringskälla riktas en större andel av banksektorns verksamhet åt andra håll. I våras bistod Citi, tillsammans med Danske Bank, Fortum i deras försäljning av det svenska elnätet, den största M&A-affären i Norden på nästan tio år. Eirik Winter tror att vi kan vänta oss fler stora affärer framöver.

– Ur ett generellt perspektiv tror jag att vi kan vänta oss en del affärer i ett antal olika sektorer. Infrastruktur, den finanansiella sektorn, verkstadsindustri och telekom är alla sektorer där det kan röra på sig, säger Winter.

Kan vi till och med vänta oss sammanslagningar av banker framöver?

– Nej, det handlar inte direkt om någon stor sammanslagning av bank A och bank B. Utan snarare om att man tittar på frågor såsom ifall man ska äga försäkring, ifall man ska äga kapitalförvaltning och vilka dotterbolag man ska man äga och inte äga.

En veckofärsk rapport från Dealogic visar att det totala värdet av sammanslagningar och företagsförvärv globalt under första halvan av 2015 uppgick till 2.190 miljarder dollar, vilket är det näst högsta värdet som någonsin har uppmätts under årets första halva. Eirik Winter menar dock att man ska ta denna siffra med en nypa salt.

– Året startade med en bang och det var ett antal jättestora affärer, men nu finns det ganska mycket osäkerhet inblandat i och med Greklandskrisen, vilket gör att M&A kanske avtar lite. Sen är det ju så att vi på Citi tror på tre trender; globalisering, digitalisering och urbanisering. Det är klart att globaliseringen gör att bolag vill finnas på fler ställen och då kan man ju tänka sig att det blir fler sammanslagningar, menar Winter.

Det är svårt att inte hålla med Citi och Eirik Winter om att globaliseringen är en viktig och tydlig trend. Morgondagens seminarium, där globala utmaningar ska diskuteras med en panelgäst influgen från Wall Street, sätter på något sätt också fingret på detta. Till och med Almedalen börjar få en internationell prägel.