Realtid

Vem har lånat Riksbanks-miljarder?

administrator
administrator
Uppdaterad: 27 juli 2010Publicerad: 27 juli 2010

Riksbankens stödlån till bankerna under finanskrisen har blivit allt oförmånligare, men ändå var det någon som lånade miljarder via Riksbanken under måndagen.

ANNONS
ANNONS

Mest läst i kategorin

Klicka här för att gratis få Realtid.se:s nyhetsbrev Finans och försäkring via e-post.

En källa hör av sig.

– Vi såg under måndagen att det hände.

– Riksbanken har lån de ger ut. De har haft lite speciallån.

– Det är lån på en månads sikt, och under måndagen lånade Riksbanken ut 5 miljarder kronor via detta lån.

– Och Riksbanken har höjt villkoren vilket nu innebär att räntan för lånet uppgår till 50 punkter (0,5 procentenheter) över reporäntan, istället för som tidigare 25 punkter över.

– Så ingen borde vilja låna pengar av Riksbanken via detta lån nu, för det är billigare att låna själv via marknaden.

– Men ändå var det någon eller några som lånade 5 miljarder kronor av Riksbanken via det här lånet under måndagen.

ANNONS

– Jag undrar vilka det var.

– Sådana lån tar man bara om man inte själv kan låna på marknaden i stort sett.

– Man kan spekulera i om det kanske är aktiemäklarfirman HQ som lånar pengarna för att kunderna tar ut pengar från HQ, och bankerna inte vill låna ut pengar till HQ.

Realtid.se får tag på HQ:s vd Stefan Dahlbo.

– Vi har inte varit med i auktionen, säger han.

– Refererande till våra senaste kommunikéer och delårsrapporten kan man konstatera att vår balansräkning mer än väl klarar av den verksamhet som vi bedriver och att kapitaltäckningen är mycket stark.

– Därtill har våra kunder och samarbetspartners visat en stor lojalitet och förtroende, bland annat var det positiva flöden i Q2.

Den anonyma källan fortsätter:

ANNONS

– Eller så är det någon annan bank som har lånat pengarna från Riksbanken.

– Men det är antagligen ingen storbank, utan antagligen någon mindre bank.

– Det finns inte så många att välja på.

– Jag vet inte riktigt hur man går tillväga för att ta reda på det här.

– Det här är ett slags krislån som Riksbanken började erbjuda under finanskrisen till bättre villkor.

– Men nu funderar de på att dra tillbaka lånet när det blivit bättre tider.

– Så i ett första steg har Riksbanken höjt gapet de lånar ut till via det här lånet, från 25 punkter över reporäntan till 50 punkter över.

– Nu blir alltså räntan 1 procent på årsbasis för att låna pengar via det här lånet med en månads löptid.

ANNONS

– Det är väldigt dyrt, eftersom man kan ta motsvarande lån på marknaden för 0,7 procents ränta.

– Visst är det inte så stor skillnad, men på marginalen blir det en del skillnad.

Det var enligt källan vid 11-tiden under måndagen som Riksbanken kom med besked om att 5 miljarder kronor lånats ut med speciallånet.

Realtid.se får tag på en räntemarknadsexpert.

– Jag har inte hört om detta, men min intuitiva slutsats är att det är någon som har gjort något fel .

– Det måste vara något tekniskt fel någonstans, för marknaden är inte ”stressad” just nu.

– Man skulle inte ha förväntat sig att det här skulle hända.

– Det lär vara något tekniskt fel. Det är semestertider nu och någon lär ha gjort ett misstag.

ANNONS

– Vi har inte någon ”stressed market right now”.

Så här skrev Riksbanken i ett pressmeddelande som offentliggjordes under måndagen:

”Dagens auktioner av lån i svenska kronor med rörlig ränta till 28 dagars löptid har nu avslutats

DATUM2010-07-26

Riksbanken beslöt den 13 februari 2009 att inrätta en särskild kreditfacilitet i kronor med 3 respektive 6 månaders löptid och rörlig ränta. Riksbanken beslöt den 20 april 2010 att upphöra med lån på både tre och sex månaders löptid men ersätta dessa med lån på 28 dagars löptid med rörlig ränta.

Auktionen av lån med 28 dagars löptid avslutades idag kl. 11.00. Det annonserade beloppet uppgick till 25 miljarder kronor i auktionen och minimiräntan sattes till reporäntan med ett tillägg av 0,50 procentenheter.

Sammanlagt inkom bud för 5 miljarder kronor i auktionen, vilket även blev det totalt utlånade beloppet. Räntan fastställdes till reporäntan med ett tillägg om 0,500 procent, vilket motsvarade den lägsta accepterade räntan i auktionen.

Mer information publicerades idag kl. 11:30 i SAXESS/OMFIE på sidan RIKP.”

ANNONS

Realtid.se får tag på en presskontakt på Riksbanken.

Vem var det som lämnade bud i auktionen?

– Den informationen lämnar inte Riksbanken.

– All offentlig information är det man kan läsa på Riksbankens hemsida.

Varför får man inte veta vilka som lämnade buden och ville låna pengar från er?

– Det är en fråga om förhållandet mellan de banker som behöver det här lånet och Riksbanken.

– Du kan naturligtvis prata med någon på Riksbanken som sysslar med auktioner om du har fler frågor.

Presskontakten skulle försöka hitta någon sådan person.

ANNONS

En stund senare hör hon av sig och hänvisar till Anna Lindberg på Riksbankens enhet för ”marknadsanalys och operationer” inom avdelningen för penningpolitik.

– Det här är en typ av lån vi har gett sedan hösten 2008; ett Riksbanks-lån med rörlig ränta, säger Lindberg.

– Vi började erbjuda det hösten 2008 då krisen blev ett faktum, och sedan har vi fortsatt med det.

– Så sedan 2008 har vi haft ett program med krediter inom ramen för det här, med löptider på 3 månader, 6 månader och 12 månader.

– Och sedan april 2010 gjorde vi om det så att man nu bara kan ta det här lånet med 1 månads löptid.

Är det en eller flera banker som i den senaste omgången har lånat 5 miljarder kronor från Riksbanken i det här lånet?

– Det kan jag inte svara på.

Och vilken/vilka banker är det?

ANNONS

– Det är konfidentiellt.

Varför?

– Av hänsyn till bankerna.

Är det känsligt?

– Det behöver inte vara det, men det skulle kunna vara det.

Lånar banker av er via det här lånet för att de inte kan låna pengar från andra banker?

– Att bankerna tar det här lånet skulle kunna bero på att bankerna anser det vara en fördelaktig ränta på andra sätt än just i jämförelse med marknadsräntorna.

Hur?

ANNONS

– Jag vet inte. Det kanske är så bara.

– Jag vet exempelvis inte vad som är sagt om vad bankerna har pengarna till sedan.

– De kanske väljer att ”swappa” in pengar från någon annan valuta.

– Att pengar lånas ut av oss i det här lånet, behöver inte ha att göra med att banker har svårt att låna pengar någon annanstans.

– Vi bedömer att finansmarknaderna fungerar bra nu, och att bankerna har bra tillgång till lån generellt.

– Så var det ju inte under finanskrisen.

Den eller de banker som har lånat pengar av er i det här lånet, behöver alltså inte vara i kris?

– Det har jag väldigt svårt att tro.

ANNONS

– Det skulle säkert kunna vara så att de behöver en ”buffert”, eller vill ha pengar till annat såsom tillgång till utländska valutor.

– Jag frågar inte varför de lånar.

Det är dig som bankerna har haft kontakt med för att låna pengar via det här Riksbanks-lånet?

– De la bud hos mig.

Hur?

– De ringer in om det.

Realtid.se har frågat de fyra svenska storbankerna SEB, Handelsbanken, Nordea och Swedbank om de deltagit i måndagens Riksbanks-auktion. Några svar har i skrivande stund ännu inte inkommit.

Handelsbankens presskontakt Bengt Carlsson hör av sig senare.

ANNONS

– Egentligen kommenterar vi inte hur vi lånar pengar och så, men om du kikar på vår senaste kvartalsrapport så ser du att Handelsbanken har lånat 170 miljarder kronor under första halvåret i år, säger han.

– Och vi har sagt att det täcker vårt lånebehov till och med februari 2011.

– Dessutom har vi cirka 550 miljarder kronor i likviditetsreserv.

– Genom att vår kvartalsrapport för andra kvartalet är så färsk, så kan jag understryka de här uppgifterna.

Ska man tolka det som att Handelsbanken har en stark ekonomisk ställning och att ni har er finansiering avklarad sedan tidigare?

– Ja, säger Carlsson.

Läs mer från Realtid - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
ANNONS
Jämför courtage

Compricer är Sveriges största jämförelsetjänst för privatekonomi. Klicka här för att jämföra courtage.

Jämför här
ANNONS
Spela klippet

Framtidens äldreboenden: Teknik, trygghet och trivsel

Äldreboenden och andra omsorgsfastigheter kommer att spela en allt större roll inom både samhällsstrukturen och fastighetsmarknaden. Med en snabbt åldrande befolkning ökar behovet av innovativa lösningar som möter de komplexa krav som dagens vård och omsorg ställer. Utformningen av framtidens äldreboenden handlar inte bara om praktiska funktioner utan också om att skapa miljöer som främjar […]