Varnar för nytt Carnegie

På onsdagen meddelade Riksgälden att man avser att ta över ägandet av Saab Parts från Saabs konkursbo. Förstatligandet sker genom att Riksgälden påkallar sin pant i reservdelsbolaget. En pantrealisation ska ske de närmaste veckorna.

Sten Gejrot, partner på advokatbyrån MAQS, oroas av beskedet. I ett publikt debattinlägg som sändes ut till medier på onsdagen (läs hela som pdf här) varnar han för att Riksgälden kan vara på väg att skapa en ny Carnegie-situation.

”Riksgälden skall nu göra samma övning med Saab Parts som man gjorde med Carnegie lnvestment Bank. Det finns därför goda skäl att staten, genom Riksgälden, inte försätter sig i samma situation igen som staten gjorde i samband med dess övertagande av Carnegie lnvestment Bank”, skriver Sten Gejrot.

Att rakt av kräva in panten räcker inte och kan strida mot lagen, enligt Gejrot:

”Riksgälden anger att man har rätt att ta över ägandet av de pantsatta aktierna enligt deras rätt som pantinnehavare. Det är dock ett något förenklat uttryck av sina rättigheter och kan också uppfattas som direkt felaktigt då det kan strida mot tvingande bestämmelser enligt svensk rätt (37 § avtalslagen).”

Grundläggande är hur pantrealisationen sker och hur värdet på Saab Parts beräknas. Sten Gejrot pekar på att Prövningsnämnden just hade synpunkter på värderingen av Carnegie.

”Enkelt uttryckt kan en panthavare endast ta över ägandet av en pantsatt egendom till lägst dess faktiska marknadsvärde. Vanligtvis sker det genom ett auktionsförfarande där potentiella köpare får möjlighet att på marknadsmässiga villkor lägga ett bud på de erbjudna aktierna. Riksgälden bör därför säkerställa att dessa villkor, vilka även de är tvingande enligt svensk rätt, kommer att efterföljas och att ett korrekt marknadsvärde för Saab Parts kan fastställas.”

Riksgäldens fordran mot Saabs konkursbo är på 2,2 miljarder kronor. Vilket värde som Saab Parts kan tänkas ha är inte känt. Sten Gejrot skriver i debattinlägget att Riksgälden snarast bör återkomma med besked om hur ägaröverföringen ska gå till ”så att vi får klarhet i att ett statligt organ rättar sig efter de tvingande bestämmelser som gäller i dessa frågor.”

Han konstaterar att formerna för Riksgäldens övertagande av Carnegie aldrig kom att prövas av någon instans, inte heller av Prövningsnämnden. Samtidigt fick förstatligandet stora konsekvenser för Carnegies tidigare ägare och en av de största kunderna, finansmannen Maths O Sundqvist.

”Riksgäldens agerande påverkade som känt finansmannen Maths 0. Sundqvist som vid Riksgäldens övertagande var en av Carnegie Investment Banks enskilt största kunder. Ett upprop har också krävt att en oberoende kommission skall utreda vad som egentligen hände i samband med detta övertagande och dess konsekvenser för Maths 0. Sundqvist, ett upprop jag personligen ställer mig bakom till”, skriver Sten Gejrot.