"Underpresterade jämfört med USA, men inte andra marknader"

Det är ingen hemlighet att det gått något tungt för tillväxtmarknader på sistone och att tillväxttakten överlag tappat fart. En starkare dollar har påverkat flera av länderna negativt och makrohändelser som sanktioner i Ryssland, korruption i Brasilien och en svagare tillväxt i Kina har fått utsikterna att dala något.

Häromveckan talade sig också T.Rowe Prices portföljförvaltare Oliver Bell varm för gränsmarknader över tillväxtländer i en intervju. Men trots en en försiktig syn finns det några som fortfarande tror på utvalda delar av tillväxtmarknaderna, som Standard Lifes portföljförvaltare Mark Baker och Aberdeen Asset Managements chef för global emerging markets, Devan Kaloo.

Att tillgångsklassen har några ”imageproblem” håller Mark Baker med om men medger samtidigt att det finns ett intresse för räntesidan.

– Vi ser till exempel intresse för obligationer i tillväxtmarknader, inte bara i Sverige utan globalt. Imageproblemen har att göra med länder som exempelvis Turkiet och Sydafrika, som inte har tagit itu med sina makroekonomiska obalanser. Men möjligheten i tillväxtländer består av 65 till 70 länder så det finns många fler att fokusera på och det är vad vi gör.

Oljeprisets ras har flera gånger lyfts fram som en av orsakerna till problemet eftersom flera av de större länderna är stora oljeproducenter- och exportörer. Men det är inte ett större problem enligt Baker, dels eftersom marknaden redan reflekterar det lägre oljepriset i tillgångarnas prissättning och dels eftersom en investerare kan lägga fokus på länder som har starka balansräkningar som kan stå emot detta.

– Länder som Kazakhstan och Azerbadjan har till exempel byggt upp buffertar och har stora reserver, men vi undviker sådana som Nigeria och Ecuador, som under tiden oljepriset var högre misslyckades med att bygga upp sina besparingsbuffertar.

– Men det finns trots allt en större proportion oljeimportörer än exportörer så som helhet bör ett lägre pris vara positivt för tillväxtmarknader, säger Baker.

Att en veteran inom tillväxtmarknadsinvesteringar som Mark Mobius tycker sig skönja en förbättring kanske inte är något konstigt men i sin senaste kommentarsinlägg på arbetsgivaren Franklin Templeton Investments hemsida skriver han att en komplex global bakgrund kan i det stora hela gynna tillväxtmarknader.

Mobius påpekar att avkastningen de senaste åren varit svag men skriver även att tillväxtländer de fyra första månaderna i år gått bättre än för de utvecklade länderna, även om han tittar på segmentet som helhet och inte på individuella länder.

Aberdeen Asset Managements chef för global emerging markets Devan Kaloo sade under en konferens nyligen att marknaderna visserligen gått sämre ett par år, men att investerare det senaste decenniet ändå fått en ansenlig avkastning från sina investeringar där.

– Det är viktigt att påpeka att tillväxtmarknader förra året inte underpresterade i relation till utvecklade länder, de underpresterade jämfört med USA som gav otroligt bra resultat. Men jämfört med Europa, Japan och Storbritannien hade de en bättre utveckling, sade Kaloo.

Men det finns de som manar till försiktighet och menar att det ser dystert ut trots några enskilda ljuspunkter. Ariel Bezalel på Jupiter Asset Management skriver i en färsk marknadskommentar att vikten i portföljen i tillgångsklassen förblir relativt låg.

– Vi har en ganska försiktig hållning mot tillväxtmarknader på sistone då vi upplever en tid där många av ekonomierna för närvarande upplever ekonomiska och finansiella motgångar, säger han och nämner likt Standard Lifes Mark Baker länder som Brasilien, Turkiet och Sydafrika.

Trots att de under 2015 återhämtat sig något efter ganska stora utflöden är åsikten att tillväxtmarknader fortfarande behöver mer tid. Däremot påpekar Bezalel även att Jupiter fortsääter titta nära på sektorn och att det trots problemen finns en del enskilda investeringsmöjligheter.

Bland dessa nämner han bolag i Indien men även en del i Ryssland.

Hur ser då trenden ut från investerarnas perspektiv? I början av juni publicerade analystjänsten EPFR Global siffror om globala fondflöden. På lite under en vecka har tillväxtmarknadsfonder tappat 9,3 miljarder dollar genom kapitalutflöden, den största siffran sedan 2008.

Det är främst Kinafonder som ligger bakom majoriteten av alla utflöden med ungefär 7 miljarder dollar. Nederländska kapitalförvaltaren NN Investment Partners hör till de som är lite försiktiga om synen på tillväxtmarknader och har i en egen analys också fått fram siffror som visar på utflöden större än under finanskrisen. Kina nämndes som ett av de större problemen och förvaltarens huvudstrateg för tillväxtmarknader Maarten-Jan Bakkum tror att tillgångsklassen fortsätter tappa pengar de kommande månaderna.

Siffrorna från EPFR ska i alla fall sättas i ett sammanhang, särskilt när det kommer till Kina. Utflöden var stora den gångna veckan men under de tre föregående veckorna upplevde marknaden någorlunda robusta inflöden.

Ett problem kan vara att investerare är lite för kortsiktiga ibland och försöker att snabbt göra en vinst på potentialen och dra sig ur innan en nedgång, menar Standard Lifes Mark Baker. Hans syn gäller främst tillväxtmarknadsobligationer.

– Min åsikt är att institutionella investerare fortfarande är underviktade i exempelvis tillväxtmarknadsobligationer. Idag utgör den ungefär 7 procent av globala värdepappersmarknaden så det är en ganska stor andel. Med tanke på de nuvarande relativa värderingarna verkar det inte vettigt för oss att vara underviktade.

– En sak jag märkt genom samtal med institutioner är att de fortfarande ser tillgångsklassen som en kortsiktig taktisk allokering, som en möjlighet att gå in, tjäna pengar och gå ut. Det vi uppmanar är att de ska se det som en strukturell allokering, som en permanent del i portföljen, säger Baker.

Som avslutning tar han upp att bolaget är medvetet om riskerna och att utmaningarna i några av de större länderna behöver hanteras men att det viktiga är att ha en väldiversifierad portfölj och att behovet är stort efter förmågan att allokera flexibelt.

Enligt Baker är makroekonomiska risker också en mindre oro numera eftersom tillgångsklassen är mer mogen och stabil. Exemplet som tas upp är att situationen i Ukraina inte påverkat kreditmarknaden i de övriga Östeuropeiska länderna nämnvärt.

– Vi är mindre oroliga att liknande geopolitiska situationer påverkar hela tillgångsklassen nuförtiden, medan det hade var ett större problem förut, säger han.