Tvärsäkra svenskar chansar med boräntan

Svenskarna har bestämt sig.

Under januari valde 87 procent av det statliga bolåneinstitutet SBAB:s kunder rörlig ränta. Det är rekord. Inte sedan SBAB började hålla reda på hur många som binder räntan har så många varit överens om att fast ränta är för dyrt.

Bankernas ettåriga räntor är redan lägre än de rörliga, men svenskarna vågar tydligen chansa på att den rörliga räntan blir ännu lägre under året som kommer.

Är vi dumgiriga?

Svenskarna tycker tydligen att de är smarartare än bankernas kundrådgivare.

Oavsett ränteläget ger banken alltid samma råd, det om äggen och korgen. Knappast någon lyssnar just nu. Ändå får privatkunderna höra att de ska dela upp lånet på olika bindingstider.

– Annars riskerar man att drabbas av ett högt boränteläge när lånet ska skrivas om, säger Nordeas bolånechef Michael Skytt.

– Är man osäker ska man be att få träffa bankens rådgivare.

Varför ska kunderna lyssna på en säljare?

– Det är en vanlig missuppfatting att det är bra för banken om kunden väljer en lång ränta. Så är det inte. Marginalerna är ungefär lika.

Michael Skytt pekar på Finansinspektionens rapport om bankernas upplåning från förra veckan.

– Vi måste själva låna långt och omvandla till korta pengar – en ränteswap. Det kostar pengar.

Men visst kan bankerna ta betalt för att binda räntan. På längre sikt, för den som har råd med högre boendekostnader ibland, är rörlig ränta alltid rätt.

– Det är sällan som bunden boränta är lägre än genomsnittet för den rörliga boräntan under bindningstiden, säger Tomas Pousette, chefsekonom hos SBAB.

Sedan 1997 har det under 75 procent av tiden varit ett bättre val att sitta med rörlig ränta i två år än att binda den i två år.

Det finns inte någon enda femårsperiod sedan 1997 då det varit bättre med femårig ränta än rörlig. Ingen som bundit i fem år har tjänat på det, hävdar SBAB.

För den som valde femårig ränta för mindre än fem år sedan är det ju inte säkert ännu om det kommer att visa sig att det var rätt.

Genom att gissa hur den rörliga räntan ska utvecklas de närmaste tiden, har SBAB kommit fram till att det från 1997 och fram tills i dag varit en dålig idé med femårig ränta 97 procent av tiden.

– Har man tillräcklig buffert för att klara perioder av hög rörlig boränta, som hösten 2008, talar det mesta för att välja rörlig boränta, konstaterar Tomas Pousette.

– Väljer man ändå bunden boränta för att få säkerhet kan man räkna med att försäkringspremien, i form av högre räntekostnad, i genonsnitt är ungefär en halv procentenhet för att binda på två år och drygt en procentenhet för att binda på fem år.

Att binda ett lån på en miljon kronor för fem år kostar alltså 7.000 kronor extra om året, efter 30-procentigt ränteavdrag.

– Har man tur eller skicklighet kan det givetvis bli mindre än så, säger Tomas Pousette.

Skickligheten borde ekonomerna kunna bidra med.

Nordeas nationalekonom Annika Winsth tror att de europeiska regeringarnas krispaket kommer att driva upp inflationen. Därför kommer den rörliga räntan fortsätta ner och passera botten ”under vårkanten”.

Problemet är bara att marknaden redan vet vad ekonomerna vet. Experternas prognoser syns redan i priset.

Den femåriga räntan har vänt upp hos flera banker. Kanske har svenskarna redan missat den lägsta fasta räntan.

De flesta verkar välja bindningstid utifrån maggropskänsla, gammal vana och rykten.

Borde det inte vara bättre att räkna sig fram till något rationellt?

– Med facit i hand är det inte särsk svårt att räkna ut vad som var ett bra beslut, säger Camilla Landén som jobbar med finansiell matematik på KTH i Stockholm.

– Men det hjälper inte för att idag tala om huruvida du i framtiden ska binda.

Hon är tydlig. Prognoser är gissningar som man inte ska lita på.

– Det finns inga modeller som funkar bra för prediktion. Det finns ingen matematisk beslutsregel.