Trichet ser om sitt hus

Europeiska centralbanken (ECB) dubblar tillgången till eget kapital, från 5,76 miljarder euro till 10,76 miljarder euro, närmare 100 miljarder kronor. Det blir de 16 euro-ländernas centralbanker som får pyttsa in pengarna vid tre olika tillfällen fram till slutet av 2012, enligt Reuters.

Den finansiella oron är orsaken. Kapitaltillskottet behövs bland annat för att kunna möta svängningarna i växelkurserna, räntor, guldpris och kreditrisker, enligt ECB.

ECB-chefen Jean-Claude Trichet har redan förankrat tanken på att öka ECB:s kapital i bland annat Tyskland.

Han har även pläderat för att euroländernas krisfond EFSF får mer resurser och ett mer flexibelt mandat.

Källor inom ECB har förklarat att man beräknar att det kan behövas en fördubbling av EFSF:s kriskassa, i dag satt till 440 miljarder euro.

De flesta tvivlar på att detta räcker om länder som Belgien, Portugal och/eller Spanien också går in i väggen, som Grekland och Irland redan gjort, och måste få stödprogram för att klara rulla sina skuldberg framför sig.

EFSF:s utlåningskapacitet är dessutom bara på kanske 60 procent av de 440 miljarderna, om fonden ska få högsta kreditbetyg på de lån som tas för att finansiera stödprogram. Detta skulle begränsa fondens egentliga kriskassa till drygt 250 miljarder euro, vilket kan jämföras med stödpaketen till Irland och Grekland på 85 miljarder respektive 110 miljarder euro.

Vid sidan av EFSF har även EU-kommissionen en krisfond med 60 miljarder euro. Dessutom har IMF utlovat 250 miljarder euro i nödlån vid behov.

Till detta kommer ECB:s stödköp av statsobligationer från krisländerna och fortsatta omfattande likviditetsstöd till eurozonens banker.

Spanien fick i en auktion av statsobligationer på torsdagen betala en väsentligt högre ränta jämfört med för bara en månad sedan.

Räntelyftet avspeglar marknadens misstro mot Spaniens betalningsförmåga.

Räntan på en tioårig statsobligation steg från 4,54 procent i november till 5,95 procent i torsdagens auktion. Det kan jämföras med 3,28 procent för ett svenskt statspapper med samma löptid.

Skulle Spanien behöva ett stödprogram, som euroländerna Grekland och Irland redan har fått, är det oklart om de befintliga stödfonder som EU, IMF och euroländerna har skapat räcker för att täcka behovet.

Euron steg något mot dollarn sedan det stod klart att efterfrågan på de nya spanska statspapprena var god.

– Spanien är i ett bättre läge än andra, då det finns inhemsk efterfrågan (på obligationerna), säger Nick Matthews, ekonom på Royal Bank of Scotland, till Reuters.

Totalt tog Spanien upp lån för 2,4 miljarder euro i auktionerna, som enligt upplåningsplanen i Madrid blir årets sista.

Fotnot: Realtid.se:s första Frankfurtnyhet handlade om en undersökning om läget på förvärvsfinansiengsmarknaden från Norton Rose och dess Frankfurtbaserade advokat Tomas Gärdfors.