Ska finansmannen Henrik Stigell tvingas avtjäna 2,5 års fängelse för grovt skattebrott enligt hovrätts-domen från i maj? Före jul väntas HD bestämma sig för om målet ska tas upp på nytt.
Stigell hoppas på Högsta Domstolen
Mest läst i kategorin
Det uppger Stigells advokat Ulf Stigare för Realtid.se.
Stigell-sidan lämnade in sin överklagan till HD i september.
När tror du att HD kommer med besked om målet ska tas upp för behandling?
– Någon gång under hösten skulle jag tro – före jul, säger han.
– Men det är bara en gissning.
Realtid.se får tag på HD:s revisionssekreterare Hampus Lilja som handlägger Stigell-fallet.
– Stigells fall är inget som kommer att behandlas i närtid, säger han.
Nästa steg är att målet ska föredras i frågan om prövningstillstånd.
– Det lär nog ske under hösten någon gång.
Som utgångspunkt föredras HD:s mål för ett justitieråd som tar ställning till om HD ska ta upp det för behandling.
Ibland säger justitierådet att målet måste utredas av tre justitieråd i en så kallad ”tre-sits”.
– Det kan hända att jag som revisionssekreterare beslutar om en tre-sits direkt.
Svea Hovrätt kom med sin dom i målet den 18 maj, och Stigells överklagan till HD är daterad den 1 september.
I överklagan
pekar Stigell-sidan på att hovrättsdomen har grundats på flera faktafel som påverkat utgången av målet:
1) Stigells affärspartner Philip Edner ägde 25 procent av bolaget Drax Industries, och fick i utbyte 2,5 miljoner aktier i bolaget Drax Holding (senare omdöpt till Mirror). Det gjorde att ett ”överskott” på 84 miljoner Mirror-aktier hamnade hos bolaget Lionell, varav 35 miljoner av Edners aktier.
Det korrekta är enligt Stigell-sidan att Edner för sina 25 procent av Drax fick 37,5 miljoner Mirror-aktier.
2) Stigell och bolaget Lionell tog betalt för sina tjänster i samband med de fyra it-bolag som Mirror köpte.
Det är fel enligt Stigell-sidan, som anför att Stigell aldrig sagt att Lionell skulle få betalt för detta.
Enligt Stigell-sidan bygger hovrätten sin dom på att det uppstått ett överskott i Lionell, vilket i sin tur ska ha byggt på ovanstående faktafel.
3) It-bolagen som Mirror köpte, köptes inte direkt av Mirror, utan först av Lionell som sedan sålde dem till Mirror. Inget vittnesmål har tytt på något annat. Det är ytterligare ett skäl till att överskott av Mirror-aktier uppstått i Lionell, och Stigell har som styrelseledamot i Lionell kunnat få ut Mirror-aktier till sig själv från Lionell.
Här anför Stigell-sidan att Stigell och Edner vittnat om att Mirror köpte bolagen direkt. Flera av ägarna till de köpta it-bolagen har enligt Stigell-sidan även vittnat om detta.
En av ägarna har enligt Stigell-sidan vittnat om att hans bolag i och för sig såldes först till Lionell, men att avsikten aldrig varit att han skulle få aktier i Lionell som vederlag. Det var enligt ägaren bara ”ett transaktions-tekniskt parkeringsgarage” och en teknisk formalitet.
4) Stigell håller enligt hovrätten med om hur åklagaren beräknat ingångsvärdet för Stigells påstådda innehav av Mirror-aktier. Det har bidragit till att hovrätten dragit slutsatsen att det är Stigell själv som ägt Mirror-aktierna, och inte skatteparadis-bolagen Bryson och SCI.
Stigell-sidan understryker att han bara hållit med om det sätt på vilket åklagaren gjort beräkningarna.
5) Stigell står i realiteten bakom de stiftelser som ägt skatteparadis-bolagen Bryson och SCI. Stigell har disponerat fritt över stiftelserna. Stigell har inte velat berätta om att Mirror-aktier tilldelades SCI, där även Edner och Hedberg haft ägarintresse. Stigell har underlåtit att berätta om Edners och Hedbergs ägarintresse i SCI.
Men Stigell har enligt Stigell-sidan aldrig frågats om Edner eller Hedberg har haft ägarintresse i SCI.
6) Stigell är verklig ägare till Bryson och SCI, och har därigenom tillgodogjort sig inkomster och skatteförmåner. Hovrätten har dömt Stigell för att ha fått ut pengar från stiftelserna/SCI/Bryson, och att han inte deklarerat för det.
Här anför Stigell-sidan att åklagaren i beskrivningen av det skattebrott som Stigell påstås ha begått, aldrig anfört att Stigell skulle vara förmånstagare till stiftelserna som äger Bryson och SCI, eller att Stigell fått ersättning eller inkomster från stiftelserna.
Åklagaren har enligt Stigell-sidan inte heller anfört att Stigell ägt Bryson och SCI.
Hovrätten kan enligt Stigell inte döma honom för något som åklagaren inte ens anklagat honom för.
Stigell har inte kunnat försvara sig mot sådant som han dömts för utan att ha anklagats för det, vilket är fel enligt tidigare domar från HD och Europadomstolen.
”Det kom som en fullständig överraskning” för Stigell att Hovrätten dömt i dessa frågor, skriver Stigell-sidan i överklagan.
”Stigell har av hovrätten berövats alla möjligheter att försvara sig i dessa avseenden.”
”Hovrättens rättstillämpning i nu aktuellt avseende strider uppenbart mot lag…”
”Hovrättens nu aktuella avgörande skall…undanröjas och målet återförvisas till hovrätten för förnyad handläggning.”
Stigell-sidan anför även i sin överklagan skäl till för varför de anser att målet är av stor betydelse för rättstillämpningen, och därför bör tas upp av HD:
1) Skatteverket har i sitt ursprungliga beslut i Stigell-fallet tillämpat så kallad ”skatterättslig genomsyn” – det vill säga förenklat dragit långtgående slutsatser bortom faktiska förhållanden om bolag och ägande. Rättsfall från HD saknas om sådan genomsyn inom straffrätten.
2) Stigell har påförts skattetillägg och domar i tingsrätten och hovrätten. Frågan är om det hade blivit annorlunda om Stigell-sidan i hovrätten hänvisat till ”dubbelbestraffnings-förbudet”. Rättsfall från HD saknas om detta.
Compricer är Sveriges största jämförelsetjänst för privatekonomi. Klicka här för att jämföra courtage.