Skatteverket erkänner handläggarens missbruk

I en replik till Realtid.se så erkänner nu Skatteverket att processföraren Stefan Köhler hade missbruksproblem, trots att man tidigare förnekat det.

Vad kommer nu att hända med alla ärenden som Stefan Köhler drev under sina 6 år som skattejurist? Kommer Skatteverket att ta sitt ansvar och granska alla eftertaxeringar den drogpåverkade skattehandläggare gjorde? Det återstår att se.

Anmäl dig till Realtid.ses nyhetsbrev Juridik som skickas ut varje torsdag.

Läs Skatteverkets reaktion på Realtid.se:s artiklar om den knarkande skattehandläggaren:

Realtid.se har publicerat två artiklar om en före detta medarbetare på Skatteverket i Stockholm. I artiklarna påstås att medarbetaren begått ett stort antal oegentligheter. Han ska både ha ”eftertaxerat stora delar av den svenska affärseliten samtidigt som han undanröjde skatter och moms i miljonklassen åt ekobrottsmisstänkta bolag.”

För att förstå det orimliga i påståenden om att processföraren felaktigt skulle ha beskattat ett stort antal personer samt mot betalning ha undanröjt skatter, är det viktigt att klargöra hur beslutsprocessen inom myndigheten fungerar.

Den svenska förvaltningslagen är skapad för att ge medborgare och företagare rättssäker och enhetlig handläggning av ärenden. Rent praktiskt innebär det att en enskild tjänsteman inte godtyckligt kan utföra beskattning.

Inom verket finns tjänstemän som väljer ut objekt där det finns indikationer på felaktigheter. Efter det vidtar en granskning, som ofta görs av en revisor. Om revisorn hittar bevis på felaktigheter kopplas en processförare in. Han eller hon skriver ett förslag till beslut, som till exempel kan innebära en upptaxering. Flera personer är alltså involverade i ärendena.

Beslut efter revision fattas alltid av en skattenämnd, inte av Skatteverkets handläggare. Alla beslut är offentliga handlingar och kan också överklagas till länsrätten och därefter till kammarrätten.

Påståendet att processföraren mot betalning skulle ha undanröjt skatter är en mycket allvarlig anklagelse. Skatteverket har inga uppgifter om att så skulle ha skett. Om det hade varit fallet skulle det självklart ha resulterat i en brottsanmälan. Skatteverket har en rad rutiner och säkerhetssystem för att förhindra sådana händelser. Bland annat ska stora utbetalningar av moms godkännas av fler än en handläggare. Alla transaktioner som görs av medarbetare inom Skatteverkets it-system loggas och sparas.

Våra säkerhetsrutiner gjorde att Skatteverket upptäckte ett fel som den före detta processföraren begick. Han gav ett företag ett tillfälligt anstånd, det vill säga företaget fick längre tid på sig att betala in en skatteskuld. Händelsen har utretts internt och anståndet hävdes. Strax efter denna händelse, 2004, sa processföraren upp sig. Skatteverket konstaterade att processföraren handlat oriktigt, men att det inte fanns grund för brottsanmälan.

Processföraren misstänktes också, som Realtid.se skriver, för att ha läckt sekretessinformation till pressen. Det var endast den misstanken som utreddes vid personalansvarsnämnden (PAN) 2002, inte som det påstås i artikeln hans eventuella missbruk och/eller andra oegentliga handläggningar. PAN fann det inte bevisat att processföraren läckt information. En fällning hade ofrånkomligen också lett till en brottsanmälan.

Det ska inte förnekas att processförarens chefer förstod att allt inte stod rätt till under de två sista åren han jobbade hos oss. Det lades ner åtskilliga resurser på stöd i olika former. Mer än så kan vi av integritetsskäl gentemot medarbetaren inte berätta.

På Skatteverket förekommer det, som på alla större arbetsplatser, anställda med missbruksproblem. Vi arbetar med det på liknande sätt som andra, vi har en policy och ett etablerat stöd från företagshälsovården. Vi kan inte ha handläggare som är påverkade på jobbet.

Efter att processföraren slutat gjordes en intern utredning som utmynnade i att Skatteverkets nu har en central utredningsfunktion, som kan utreda misstankar om oegentligheter på ett annat sätt än vad PAN erbjuder.

Däremot har vi inte hittat någonting i den aktuella processförarens arbete här på Skatteverket som skulle kunna aktualisera en brottsanmälan. Vare sig misstanke om, eller bekräftat, missbruk är i sig en brottslig handling.

Som framgår av artiklarna i Realtid.se är researchen som ligger till grund för artiklarna gjord av en frilansjournalist som arbetar på uppdrag av en privatperson med ett stort skatteärende som ska prövas i kammarrätten. Ärendet rör den skatt personen ska betala för inkomståren 1995 till 1999.

Det föregicks av ett annat ärende som slog fast i vilket land personen ska betala skatt för de nämnda åren. Kammarrätten har dömt att det är i Sverige han ska göra det. I artiklarna på realtid.se står det att det var den före detta processföraren som, tillsammans med en revisor, ”sammanställde Sveriges största skatteskuld genom tiderna”.

Processföraren har inte arbetat med vare sig beslutet kring i vilket land den aktuella personen ska betala skatt eller i beslutet där denna skatt sedan ska fastställas. Enligt Realtid.se har en jävsanmälan nyligen lämnats in till regeringsrätten. Det välkomnar vi på Skatteverket. Då kan saken redas ut där den hör hemma, inom det svenska rättssystemet.

Christina Gellerbrant Hagberg

regionskattechef i Stockholm

SVAR: Realtid.se väljer att publicera Skatteverkets egna interna utredning om Stefan Köhler som svar på Gellerbrant Hagbergs inlägg. Denna ”revisionsrapport” las fram till Skatteverkets generaldirektör Mats Sjöstrand den 21 jauari 2008. rapporten är signerad Per Fröjd på Internrevisionsenheten. Skrivelsen har diarienummer 67924-08/1211.

I rapporten framgår, tvärtemot vad Christina Gellerbrant Hagberg skriver, framgår att Stefan Köhler:

• har på eget bevåg handlagt ärendet utan att lämna det till behörigt kontor (se ärende nr 3)

• har för 2002 satt ner skatten och momsen till 0 för PRM avseende taxering 2001

• har kopplingar till bolaget via skärmdumpar och ”flickvän” samt känner en företrädare för företaget

• har figurerat i en skattebrottsutredning avseende ett annat bolag, BF Construktion, där samma ”flickvän” är inblandad

• Deklarationen är diarieförd 2002 av PR men går inte att finna

Internrevisionsenheten gör även följande bedömning: ”Enligt vår uppfattning har SKM vid olika tillfällen försökt få PR utredd och eventuellt lagförd. Detta har av olika skäl inte lyckats.”

Desirée Ahokas Schein

frilansjournalist – huvudförfattare, research och intervjuer

Olle Blomkvist

chefredaktör och medförfattare

Här följer hela rapporten om Stefan Köhler, i rapporten kallad Processföraren (PR):

Till generaldirektören

Processförare

Beslut av GD om åtgärder 2008-05-23

MISSIV

Vi önskar senast den 25 februari 2008 svar på den i revisionsrapporten framförda rekommendationen med uppgift om vilka åtgärder som planeras och tidplanen för detta.

Vi önskar ert svar i utkastform i bifogad åtgärdsplan med rekommendation och verksamhetens åtgärdsplaner. Vi ber också att det i bifogad åtgärdsplan anges vilka organisatoriska enheter som kommer att ha huvudansvaret för åtgärderna.

Utrymme för missiv finns inlagt i mallens första del och behövs utrymme för övriga kommentarer läggs dessa sidor till efter åtgärdsplanen.

Ursprungsfilen med ifyllt svar önskas i retur till [email protected]. Genom detta förfarande får rapport och svar samma diarienummer och samlas i en fil.

Åtgärdsplanen utgör även underlag för kommande uppföljningar.

Med vänlig hälsning

Per Fröjd

För kännedom:

Skatteverket

HK-Ledningsgrupp och staber

Regionchefer

Riksrevisionen

Karin Upplander Ekman

Per Redemo

1 Allmän bakgrund

Riksrevisionen fick under 2007 in en anonym anmälan angående en misstänkt oegentlighet avseende en f.d. anställd i region Stockholm. Internrevisionen (IR) uppmärksammades på detta av Riksrevisionen. Den aktuella händelsen kunde knytas till en viss handläggare, en processförare i Sthlm. GD gav IR ett uppdrag att utreda omständigheterna kring den aktuella händelsen och handläggaren enligt följande:

Har processföraren varit iblandad i fler anmärkningsvärda händelser?

Har dessa utretts på ett ändamålsenligt sätt?

Har rapporteringen fungerat?

Under granskningens genomförande har dialog skett med Riksrevisionen.

Vi kommer i denna rapport att för enkelhets skull genomgående använda SKM, som beteckning på det som nu är region Stockholm.

Processföraren (PR) började på SKM 1998. Under andra halvåret 2001 var han tjänstledig för att arbeta på Kammarrätten i Sundsvall, därefter återgick han till SKM. Under hans tjänstledighet ville en person ha ut information ur PR:s e-postlåda. Enda sättet att få ut detta var att gå in i hans dator. Man fann då uppgifter som tydde på att han hade läckt information till pressen. SKM gjorde en anmälan till personalansvarsnämnden (PAN). 2002-02-12 beslutar PAN att inte anmäla PR till åtal. 2004-07-30 slutar PR på SKM.

När han slutar är han under utredning i två för honom känsliga ärenden:

Ett av honom obehörigt beslutat anstånd, se avsnitt 3

Han har uppträtt som ombud för ett brottsmisstänkt företag försatt i konkurs. Detta utreddes av Skattebrottsenheten (SBE). Se avsnitt 4

2 PAN-ärende 2002-02-12

PR var misstänkt för att ha brutit mot tystnadsplikten. PAN beslutar 2002-02-12 att inte anmäla denne till åtal för att i sin anställning ha begått brott mot tystnadsplikten. Nämnden fann att den av SKM gjorda utredningen trots att den innehåller uppgifter som kan uppfattas som besvärande för PR inte har sådan substans som måste krävas för att det ska föreligga skälig misstanke om brott mot tystnadsplikten. Någon åtalsanmälan gjordes därför inte.

Bedömning

Den bild vi får efter att ha tagit del av en utrednings-PM 2001-10-08 är att det handlar om misstänkt brott mot SekrL 9:1-2 och att det fanns en koppling mellan e-postmeddelanden från PR till en journalist och innehållet i en tidningsartikel i Dagens Industri. Denna bild har vid förfrågan inte avfärdats av den handläggare som skrivit PM:an. Av tjänsteanteckningarna från samtal som förts med PR 2001-11-12 framgår att inget har framkommit som utesluter brottsmisstanken.

Mot bakgrund av detta anser IR att det var olyckligt att SKM:s hemställan till PAN var otydlig. Man säger att innehållet i vissa dokument gör att SKM inte kan utesluta att PR lämnat ut sekretessbelagda uppgifter till journalister. Till hemställan bifogas bl.a. utrednings-PM 2001-10-08, tjänsteanteckningar 2001-11-12 och kopia av tidningsartikeln. Den aktuella e-posten ingick inte utan förvarades på SKM, troligtvis pga. offentlighetsskäl.

Resultatet blev att PAN inte fann skälig misstanke om brott mot tystnadsplikten.

3Obehörigt anstånd, restföringsgräns m.m. avs. skattskyldig, 2004

SKM gör en revision hos ett bolag. Denna föranleder bl.a. beslut om omprövning av en fysisk persons inkomsttaxering 2002. Denne överklagar beslutet och ansöker om anstånd. Både SKM och länsrätten avslår anståndsyrkandet och Kammarrätten nekar prövningstillstånd. Trots detta har PR medgett anstånd. Han arbetade på ett helt annat kontor och hävdade att han fått ärendet via fax. Först registrerade PR flera s.k. ”militäranstånd”, därefter höjdes restföringsgränsen till 1 mkr och slutligen registrerades ett normalt anstånd i avvaktan på dom. De båda senare åtgärderna utfördes av annan handläggare, på PR:s begäran, eftersom ärendet vid denna tid var utlokaliserat.

I början av 2004 uppmärksammas dessa förhållanden. Man kallar då till ett möte med ansvariga för verksamheten, berörda samt PR. Efter detta möte upprättas en PM. I denna konstaterar man bl. a.:

PR har på eget bevåg handlagt ärendet utan att lämna det till behörigt kontor.

I sakfrågan anser SKM att det inte fanns skäl att medge anstånd.

Men eftersom beslutet är gynnande för den skattskyldige ändrar SKM inte beslutet, även om SKM anser att det tillkommit på felaktig grund.

Det kan noteras att vid denna tidpunkt hade PR sagt upp sig.

I januari 2005 beslutas att anståndet ska upphävas och i mars 2005 restförs den skattskyldige med 915 671 kr. I dagsläget har den skattskyldige en skuld till KFM på ca 950 tkr.

Bedömning

Det är uppenbart att PR har handlat oriktigt. Restföringen av den skattskyldige senarelades pga. PR:s agerande. Frågan är om skulden skulle ha varit mindre eller obefintlig om restföringen hade gjorts tidigare. Generellt sett är det så att en tidig restföring ökar sannolikheten att få in pengar.

4Ombud m.m. för brottsmisstänkt företag i konkurs, SBE-ärende 2004 (BF Construction AB)

PR är inblandad i ett oseriöst företags affärer, uppträder som ombud och använder då SKM:s förhörslokaler för affärsförhandlingar. SBE får sedermera reda på detta vid förhör med den person PR hade förhandlat med. PR har dessutom ”flickvän” i företaget som sköter bokföringen och som medger att PR kan ha hjälpt henne med detta, vilket hon senare tar tillbaka. SBE bedömer inte att det går att bevisa brott från PR:s sida. Han hörs som vittne men SBE bedömer att det inte finns underlag för ett s.k. svarandeförhör med honom.

SBE anser sig vara bundet av förundersökningssekretess och kan inte meddela linjen även om de skulle ha velat. De kommunicerar dock försiktigtvis med säkerhetschefen. PR medger efter att ha slutat på SKM att han nyttjat av SKM:s lokaler på ett felaktigt sätt.

Bedömning

Det är återigen uppenbart att PR handlat oriktigt men det har inte varit möjligt att bevisa brott. Eftersom PR hade slutat sin anställning vid denna tidpunkt var inte heller frågan om bisyssla aktuell.

5Ombud för brottsmisstänkt företag i konkurs, SBE-ärende (PRM restaurang AB, konkurs 2003-12-17)

Ärendet handlades under två tidsperioder av olika handläggare. Den samlade bilden som den senare handläggaren på SBE hade – avseende PR:s agerande – när ärendet avslutas våren 2007 är följande:

PR har för 2002 satt ner skatten och momsen till 0 för PRM avseende taxering 2001.

Han har kopplingar till bolaget via skärmdumpar och ”flickvän” samt känner en företrädare för företaget.

Han har figurerat i en skattebrottsutredning avseende ett annat bolag, BF Construktion, där samma ”flickvän” är inblandad.

Deklarationen är diarieförd 2002 av PR men går inte att finna

PR har försökt uppträda som ombud för PRM efter sin avgång

Efter PAN-ärendet, se avsnitt 2, hade SKM upprättat en PM ”Rutin vid misstanke om oegentlighet i samband med tjänsteutövning, 2002-06-18”. Detta var alltså ett lokalt dokument i SKM Stockholm, som enligt IR:s uppfattning var dåligt känt i organisationen.

Det är heller inte helt klart hur rutinen skulle tillämpas i en situation som denna, där SBE har samlad information men förundersökningssekretessen förhindrar att information lämnas ut. Skall SBE driva frågan eller den linjeorganisation PR tillhörde?

Den handläggare som övertog och avslutade ärendet våren 2007 tog vissa initiativ gentemot PR:s gamla linjeorganisation, genom att kontakta fördragande i PAN per telefon, oklart med vilka frågeställningar och genom att i allmänna ordalag ta upp frågan med sin chef på SBE.

Bedömning

Vi bedömer att omständigheterna pekar på misstanke om oegentlighet.

Vi kan också konstatera att ”Rutin vid misstanke om oegentlighet ……..” var dåligt känd och än mindre klargjord med avseende på problematiken med SBE:s förundersökningssekretess i förhållande till linjeorganisationen. Därför var det inte enkelt för handläggaren att rapportera och få igång ett fortsatt arbete på SKM.

IR upplever att handläggaren hade indikationer på misstänkt oegentlighet och ville väcka denna fråga men att hon inte lyckades agera på ett sådant sätt att ärendet hanterades vidare, vilket vi bedömer som försvarligt med tanke på omständigheterna.

6Sammanfattande bedömning

Enligt vår uppfattning har SKM vid olika tillfällen försökt få PR utredd och eventuellt lagförd. Detta har av olika skäl inte lyckats. (Reds fetstilsmarkering)

Vi bedömer, bl.a. mot bakgrund av de iakttagelser vi redovisar i denna PM, att det för Skatteverket generellt finns ett antal frågor att lösa i samband med misstänkta oegentligheter. Eftersom Skatteverket saknar en gemensam och enhetlig hanteringsordning för detta menar vi att en sådan behöver utarbetas och fastställas. Vi menar också att det behövs en central utredningsfunktion som kan komplettera/ta över de lokala utredningarna när så bedöms nödvändigt.

Det är också viktigt att analysera den interna styrningen och kontrollen med syfte att i möjligaste mån förebygga att oegentligheter kan genomföras.

En arbetsgrupp bör bildas för att utreda och lämna förslag till hanteringsordning. Internrevisionen deltar gärna i detta arbete eftersom vi ser det som naturligt att samverka med den centrala utrednings- och bedömningsfunktionen. Dessutom är förekomsten av misstänkta oegentligheter en viktig input till vår riskanalys av verksamheten.

Rekommendation

Skatteverket bör införa en central utrednings- och bedömningsfunktion för hantering av misstänkta oegentligheter. På säkerhetsstaben finns sedan ungefär ett halvår en internutredare, som enligt vår uppfattning bör ta denna roll. Denne bör, tillsammans med den lokale chefen där händelsen inträffat, vara mottagare av rapporter av misstänkta oegentligheter och föra en samlad logg över dessa. Lokal chef bör samråda med den centrala utredningsfunktionen när en händelse rapporteras för att bl.a. bedöma hur och av vem en ev. utredning ska göras.

Skatteverket bör utarbeta och fastställa en gemensam hanteringsordning avseende misstänkta oegentligheter som beskriver och säkerställer följande:

En ändamålsenlig rapporteringsordning vid misstänkt oegentlighet

Central loggning av sådan rapportering

En ändamålsenlig och oberoende utredningsordning

När ska brottsmisstanke hantera via PAN och när ska brottsanmälan göras direkt

Om ärenden hanteras via PAN, hur ska en ändamålsenlig hantering utformas med hänsyn till bl.a. offentlighetsproblematiken?

Hur ska sekretessen hanteras om det vid SBE eller vid skattekontroll konstateras att en anställd är involverad i misstänkta oegentligheter

Definition: med misstänkta oegentligheter menar vi i första hand misstanke om brott mot externa eller interna regelverk.

SVAR SKA LÄMNAS DIREKT I DENNA ÅTGÄRDSPLAN

Pm 67924-08/1211 – Processförare

Svarsdatum:

Missiv

REKOMMENDATION 1

Skatteverket bör införa en central utrednings- och bedömningsfunktion för hantering av misstänkta oegentligheter. På säkerhetsstaben finns sedan ungefär ett halvår en internutredare, som enligt vår uppfattning bör ta denna roll. Denne bör, tillsammans med den lokale chefen där händelsen inträffat, vara mottagare av rapporter av misstänkta oegentligheter och föra en samlad logg över dessa. Lokal chef bör samråda med den centrala utredningsfunktionen när en händelse rapporteras för att bl.a. bedöma hur och av vem en ev. utredning ska göras.

Skatteverket bör utarbeta och fastställa en gemensam hanteringsordning avseende misstänkta oegentligheter som beskriver och säkerställer följande:

• En ändamålsenlig rapporteringsordning vid misstänkt oegentlighet

• Central loggning av sådan rapportering

• En ändamålsenlig och oberoende utredningsordning

• När ska brottsmisstanke hantera via PAN och när ska brottsanmälan göras direkt

• Om ärenden hanteras via PAN, hur ska en ändamålsenlig hantering utformas med hänsyn till bl.a. offentlighetsproblematiken?

• Hur ska sekretessen hanteras om det vid SBE eller vid skattekontroll konstateras att en anställd är involverad i misstänkta oegentligheter

Avdelningens/stabens/processägarens utlovade åtgärder

Säkerhetsstaben ges i uppdrag att i samråd med Personalstaben, Internrevisionen, Rättsavdelningen, Produktionsavdelningen och Södra regionen lämna förslag till rutiner för en central utrednings- och bedömningsfunktion för hantering av misstänkta oegentligheter.

Förslaget ska innehålla:

• rutiner för detektering av oegentligheter inklusive för- och nackdelar med anonymitetsskydd för tipslämnande medarbetare vid misstänkta oegentligheter

• användningen av behandlingshistorik från Skatteverkets informationssystem för detektering av oegentligheter

• rapporteringsrutiner för misstänkta oegentligheter

• rutiner för loggning av hantering av misstänkta oegentligheter

• rutiner för en ändamålsenlig utredningsordning

• rutiner för polisanmälan vid brottsmisstanke

• rutiner för rapportering till PAN

• rutiner för hantering i PAN vid oegentligheter med hänsyn till offentlighet samt

• rutiner för hantering av sekretess i samband med misstanke om anställds oegentligheter som uppmärksammas genom skattekontroll eller genom SBEs verksamhet.

Säkerhetsstabens förslag ska lämnas i form av en skriftlig rapport till verksledningen.

Ansv.person: Ingvar Moberg Klart datum: 2008-06-13

BESLUT

Åtgärder med anledning av internrevisionens rapporter Taxeringsförnyelsen (dnr 129191-08/1211) och Processförare (dnr 67924-08/1211).

Internrevisionen har redovisat resultatet av den granskning som gjorts i de två ovanstående rapporterna.

Härmed beslutas att åtgärderna med anledning av internrevisionens rekommendationer i rapporterna Taxeringsförnyelsen och Processförare ska genomföras.

Mats Sjöstrand (Reds anm: Detta beslut signerat Sjöstrand ligger alltså som sista blad i Skatteverkets internrevisionsrapport som är publicerad ovan)