SEB: "Sälj yen och schweizerfrancs"

Det framkom under en presskonferens där SEB presenterade sin ”investment outlook”.

– Här öppnas fantastiskt spännande möjligheter och placeringschanser, sa Lars Gunnar Aspman under presskonferensen om den förväntade utvecklingen för olika valutor.

Han är konjunkturbedömare på SEB:s private banking-avdelning för rika privatpersoner.

Det mest spännande nu är enligt Aspman att försöka fånga in vad skiftet från en recession till en återhämtning, får för konsekvenser på valutamarknaden,

– Förmodligen kommer ett antal valutor som var förlorare under recessionens senare del, kunna framstå som vinnare här i takt med att konjunkturen förstärks – och vice versa.

Aspman pekade på ett par valutor som traditionellt gynnats av oro och trubbel i ekonomin; den japanska yenen och schweizerfrancen.

– Framför allt under förra hösten då vi fick den finansiella kollapsen, noterade vi väldigt starka uppskrivningar för de två valutorna mot euron.

– Sedan i takt med att man började ana en ljusning vad gäller ekonomin, så har vi sett en försvagning i bägge fallen.

– Och vår bedömning här är att det här är ett par av de valutor som kommer att få det motigast under de närmsta åren, i och med att ”trygga hamnen”-argumentet för att söka sig till yen och schweizerfrancs, tenderar att falla bort i takt med att konjunkturen kliver uppåt.

Aspman framhöll den Australien-dollarn och Nya Zeelands-dollarn som råvaruvalutor som gynnas av stigande efterfrågan och priset på råvaror.

– Australien-dollar har en lite bättre sits än Nya Zeeland, bland annat på grund av ekonomin i Australien som är i bättre skick konjunkturellt än Nya Zeeland.

Men i en allmän återhämtning kommer förmodligen Nya Zeelands-dollarn förmodligen också utvecklas ganska väl enligt Aspman.

För USA-dollarn finns det motverkande krafter.

För en USA-dollar-uppgång talar enligt Aspman följande faktorer:

• snabbt minskande underskott i den amerikanska bytesbalansen

• USA ligger ganska tidigt beredd i konjunkturuppgången

För en USA-dollar-nedgång talar följande:

• den väldigt låga amerikanska räntan som lockar till ”carry trading”

Det innebär att investerare lockas att låna pengar i USA för att placera pengarna någon annanstans, som i exempelvis Kina.

– Det gör att det rinner ut valuta ur USA.

Schweizerfrancen och yenen är också sådana ”carry trading”-valutor som drabbas av samma negativa effekt som USA-dollarn i det avseendet.

Sammantaget bedömer SEB ändå enligt Aspman att USA-dollarn kan hävda sig hyggligt jämfört med exempelvis euron.

– Euron är ju kanske inte riktigt lika mycket hjälpt från konjunkturuppgången i eurozonen, jämfört med USA.

– Det ser ut att gå trögare på den här sidan av Atlanten.

Det brittiska pundet sedan kan överraska.

– Den valutan skulle kunna vara en positiv joker i den här valutaleken.

– Till skillnad från ganska många andra bedömare, har vi på SEB en positivare syn på den brittiska ekonomin.

Det gör också att banken har en lite positivare syn på pundet än en del andra har.

Vad gäller den norska kronan har den norska ekonomin jättebra ”fundamenta” enligt Aspman.

– De gynnas av råvarupris-uppgången, och kommer förmodligen också att redan före årsskiftet genomföra en räntehöjning signerad Norges Bank.

Det är alltså norska riksbanken.

– Den norska kronan är också fundamentalt undervärderad enligt olika ”purchasing power parity”-beräkningar.

Det innebär att en standardiserad produkt såsom en Big Mac är billigare i Norge än i en del andra länder, vilket tyder på att den norska valutan borde stiga i värde tills hamburgaren kostar lika mycket som i andra länder.

– Den svenska kronan är också undervärderad, räknat på samma sätt.

– Vi noterar att om vi får fortsatta uppgångar i världskonjunkturen och industripulsen, så talar det mycket till den svenska kronans fördel.

Sambandet mellan den svenska kronan och det så kallade ”inköpschefs-index” är enligt Aspman väldigt starkt.

– Och med en växande världshandel, från ett läge med sjunkande världshandel här under slutet av år 2008 och början på år 2009, så gagnas den svenska ekonomin och därmed den svenska kronan.

– Så vi gillar både den norska och den svenska kronan.

Bland mer ”exotiska” valutor konstaterar Aspman att hög tillväxt i ett lands ekonomi, normalt brukar vara en positiv faktor för landets valuta.

– Och för utvecklingsländerna som helhet så har tillväxten i deras ekonomier klart högre fart framåt jämfört med den gamla industrivärlden.

Det tillsammans med ökad riskaptit och lägre svängningar på marknaderna, talar enligt Aspman till fördel generellt för utvecklingsländernas valutor.

Sedan finns en annan faktor som talar för att de kanske inte kommer att ånga på lika starkt.

Det är kombinationen av en tillväxt i kapacitetsutnyttjandet och en tro på stundande räntehöjningar.

Vissa länder som Brasilien, Indien, Indonesien, Mexiko, Kina och ett antal länder, har enligt Aspman utsikter till ganska god tillväxt de närmaste åren.

– Vi ser också att dessa länder har ett ganska högt kapacitetsutnyttjande, och att räntehöjningar inte behöver dröja alltför länge.

Men den brasilianska valutan ”real”, koreanska ”won” och ett antal andra valutor har enligt Aspman kanske en bättre sits än exempelvis Ungerns ”forint”.

– Forinten har inte den här inramningen så att säga kring sig.

Det gäller även Tjeckiens ”korona”.

– Det är i och för sig en EM-valuta, men förmodligen inte lika bra som de här jag nämnde inledningsvis.